Annons
X
Annons
X

Mitt Stockholm

Johan Lindberg

Johan Lindberg

Jag gav er läsare chansen att ställa frågor till 92-årige Rune Norgren som berättade om sin upplevelse av Stockholmsutställningen 1930 i den senaste kortfilmen här på bloggen. Rune har nu svarat på några av frågorna.

Om du inte har sett filmen så ta en titt via denna länk.

rune

Färsk bild på Rune Norgren samt bild från 1930 på Gustav V.

Jag börjar med frågan från skådespelaren Jonas Karlsson. Han är nämligen orsaken till att det blev en intervju med Rune Norgren. Ni som har följt bloggen noga minns intervjun jag gjorde med Jonas Karlsson och Robert Gustafsson tidigare i år. Då sade Jonas Karlsson att om han fick en tidsmaskin skulle han vilja ta sig just till Stockholmsutställningen 1930 (ta en titt 2.30 in i tv-klippet via denna länk).

Jonas Karlsson sa alltså att han är nyfiken på hur stockholmarna på utställningen 1930 egentligen tänkte. Veckan efter att intervjun hade visats – och varit i tidningen – ringde min telefon. Det var 92-årige Rune Norgren: ”Jag såg här i tidningen att det var en gosse som skulle vilja veta hur det var på Stockholmsutställningen 1930. Det kan jag berätta – för jag var där…”, sade Rune.

”Gossen” – alltså skådespelaren Jonas Karlsson – har nu sett filmen där Rune berättar och gläds över att nu fått mer klarhet:

”Jag har precis gjort en tidsresa till Stockholmsutställningen 1930. Fantastiskt roligt! Gillade framför allt cigarettmaskinen. Hälsa gärna Rune och tacka från mig”, skriver Jonas Karlsson i ett mejl.

Och hur tänkte egentligen människorna 1930 om framtiden? Så här svarar Rune Norgren:

– Före 1930 hade det ju varit några mycket fattiga år i Sverige, men jag tror att det föddes en ny anda på Stockholmsutställningen. De nya typerna av bostäder visade en framåtanda som stärkte många av besökarna. Det visade att Sverige var på väg att ta sig upp ur det dystra läget med fattigdom och dåliga bostäder, berättar Rune Nordgren när SvD under helgen besöker honom i hemmet för att visa upp filmen – Rune har nämligen ingen dator.

Vi går nu över till några av alla frågorna som ni läsare mejlade in till Rune:

Hanna B: Om din far hade färdats i en tidsmaskin från 1930 och släppts ner här nu 2013 – hur hade han reagerat tror du? 

Runes svar: Jag tror att han hade gillat dagens samhälle. Han hade med stor nyfikenhet börjat ställa frågor om hur mobiler och andra främmande saker fungerar. Han hade nog inte blivit chockad över alla bilar. Visserligen fanns det inte så många bilar 1930, men han såg nog inga större begränsningar för utvecklingen i ett längre perspektiv.

Anders K: Jag har svårt att förstå att det finns en tid ”före Sergels torg”. Kan du berätta om känslan på platsen före Sergels torg byggdes?

Runes svar: Jag minns mycket väl att jag vandrade omkring mycket i dessa kvarter just 1930. Jag gick mycket runt vid Konserthuset som då var nybyggt. Platsen som numera är Sergels torg var verkligen inte någon speciell plats på den tiden. Det var ett kvarter som man kom till efter att ha varit på NK och traskat uppför Hamngatsbacken. Det var ganska trånga gator med butiker och bostäder.

Om ni vill se ännu mer om Sergels torg så finns denna film som vi gjorde här på bloggen förra året.  

Ta också gärna en titt på Gunnar Nordqvists bild från platsen där Sergels torg i dag ligger  (fler bilder här):

Sergels_torg_961162a

Foto: Gunnar Nordqvist

Nu fortsätter vi med läsarnas frågor till Rune Norgren:

Hans R: Vad tycker du är bättre/sämre med Stockholm i dag jämfört med 1930?

Runes svar: Det som är klart bättre är att det inte är lika många som har det fattigt. Det är bättre bostäder och hygien. Det som är sämre är att det går lite onödigt fort med allting i samhället. Utvecklingen skulle kunna bromsas något utan att det skulle skada.

Lisen: Jag såg filmen om Telefontornet tidigare här på bloggen. Den byggnaden känns så märkligt med alla telefontrådar som gick ut från tornet. Man kan knappt fatta att byggnaden låg så centralt i staden. Var du någon gång uppe i Telefontornet?

Runes svar: Nej, det fanns ingen möjlighet att få komma upp där för ”vanligt folk”. Det var nog bara de som jobbade där. Men jag minns tydligt Telefontornet som syntes från nästan alla platser i staden.

Telefontornet revs på 1950-talet och tidigare har ni ju fått möta en som var med när tornet brann 1952. Om ni inte har sett filmen får ni gärna se Karl-Väinö Tahvanainens berättelse här om ett nästan bortglömt landmärke i Stockholm. Ta en titt via denna länk.

Vi tackar Rune för svaren. Rune är förresten vad man kan kalla för en trogen SvD-prenumerant. Han har prenumererat på tidningen sedan 1945 – med några korta uppehåll vid flyttar. 68 år som prenumerant alltså…

Nordiska museet har också många fina bilder från Stockholmsutställningen. Här får ni se ett exempel och via denna länk kan ni söka er till fler.

Skärmavbild 2013-12-17 kl. 16.16.18

Foto: Nordiska museet

Välkomna tillbaka till bloggen på fredag då det kommer en ny utmaning!

 

OM BLOGGEN



Välkommen till bloggen Mitt Stockholm! Här samlar vi gåtor, frågesport, bilder, filmer och berättelser om Stockholm förr och nu.

Vill du bidra med eget material eller har förslag på vad vi ska berätta mer om? Mejla till mittstockholm@svd.se

Klicka dig gärna runt i arkivet här nedan – där finns många okända pärlor om vår kära huvudstad.

/Hälsningar Johan Lindberg

Klicka dig runt!

karta

Här finns alla gåtorna och filmerna samlade – klicka dig runt och lär dig mer om Stockholm.