Annons
X
Annons
X

Mitt Stockholm

Johan Lindberg

Johan Lindberg

Då är det dags för lösningen på veckans bonusgåta. Det gällde ju Claes Lagerströms bild (se första inlägget här). Vi hade ju två frågor kring denna bild som Claes tog uppe i Grönalundstornet:

tornet

Foto: Claes Lagerström

• Vi börjar med årtalet: Bilden är tagen 1966 vilket flera av er gissade på. De som var först att pricka årtalet var i tur och ordning: Jan Öhrström, Åke Öberg, Erik Lindmark och Roland Ehne.

• Sedan ville vi att ni redde ut vilket krigsfartyg som syns på bilden. Svaret är att det är jagaren HMS Småland. Beviset är att siffran 19 pryder jagaren som sjösattes 1952. Fartyget var det andra fartyget i Hallandsklassen, där även HMS Halland (J18) ingick. Småland går numera att betrakta som museifartyg i Göteborg. Via denna länk kan ni se fler bilder av HMS Småland och lära er mer. De 15 första att pricka in Småland var Jan-Olov Sundqvist, Hans Gustafson, Claes von Heijne, Ingemar Hjelm, Martin Kaup, Eje Wåhlstedt, Henrik Syk, Bertil Nilsson, Richard Areschoug, Mikael Bouveng, Svante Fischer, Göran Pedersen, Niklas Gustafsson, Tommy Hedenström och Robert A Nilsson.

Som vanligt bidrar ni läsare med inlägg som fördjupar kunskaperna. Bland annat Richard Areschoug som berättar om tillverkningen av två andra fartyg i Hallandsklassen: ”De båda jagarna av modifierad Halland-klass, 20 de Julio och 7 de Agosto, som byggdes åt Colombia var från början beställda av nationen och byggdes i Sverige där de sjösattes 1956. De ytterligare två Halland-klass jagare som vi hade tänkt bygga, Värmland och Lappland ingick i 1956 års nybyggnadsplan som även inkluderade ett nytt minfartyg Älvsborg, ej att förväxla med det med samma namn som vi fick senare. När man sedan antog försvarsbeslutet 1958 minskades marinens anslag väsentligt till attackflygets fördel. De tre fartygen avbeställdes därför och man försökte sälja redan påbörjad utrustning. Det gick bara med Älvsborgs maskineri och hela avbeställning kostade därför staten och skattebetalarna 42 miljoner kronor. Colombianska 20 de Julio avrustades 1971 och systern utrangerades i slutet av 1980-talet”.

Här några andra läsarkommentarer om bilden och jagaren:

Lorentz Brydolf: ”På 60-talet hade NK Kristennson båtförsäljning nedanför Wasavarvet men den tycks ha upphört. En annan kuriositet; på Nöjesfältet slog cirkus Schuman upp sitt tält varje år och jag minns att det var tradition att hela familjen gick dit i början och mitten på 50-talet. Dom hade allt: tigrar, lejon, elefanter m m. plus en dvärgclown som hette Mickey”.

Ulla Wannbäck: ”Om bilden: Då: Föregångaren till Vasamuseet, det provisoriska Wasavarvet, syns till vänster. På den tomma ytan låg tidigare Nöjesfältet. Galärvarvets byggnader syns längre bort. Nu: Vasamuseet ligger vid Galärvarvet, snett nedanför Nordiska museet. Flera av industribyggnaderna revs när varvet lades ner i slutet av 60-talet. Där är nu en fin park, bl.a. finns en örtagård med växter från äldre tider och Estoniamonumentet och en scen där Parkteatern spelar sommartid. Man kan flanera utefter hela stranden, äta på någon av restaurangerna eller besöka Junibacken”.

Hans Gustafson: ”Det ser ut som att jagaren längst förut har någon utrustning som kan vara antiubåtsraketställ m/50. Detta hade bara Hallandsklassen. Övriga tre jagarklasser hade ingen beväpning längst förut. HMS Halland (och systerfartyget Småland) hade dessutom ett 12 cm torn och alldeles för om bryggan, något högre upp, en 57 mm lv-kanon. Det stämmer med bilden såvida det inte ligger något bakom fartyget som sammanfaller”.

Jörgen Gustavsson: ”Gamla Vasavarvet vid Alkärret är ju nu centralplatsen för spårvagnarnas återkomst i Stockholm. Den första vagnhallen byggdes inför Djurgårdslinjens start 1991. 2010 utökades den för att kunna härbärgera även de moderna spårvagnarna på linje 7. I dagarna börjar dessutom modernisering av hållplatserna på Gröna Lund-Liljevahls och Skansen, så att de blir tillgänglighetsanpassade enligt modern norm”.

Bertil Nilsson: ”Jag tjänstgjorde själv på HMS Småland 1970 och vi besökte då också Stockholm. Jag minns dock inte att vi låg just på den platsen i hamnen. Själv besökte jag regalskeppet Wasa 1970 i den sarkofagliknande byggnaden, Wasavarvet, som syns på bilden”.

Tommy Hedenström: ”Bland det som förändrats sedan bilden togs på 1960 talet kan nämnas att det provisoriska Wasa-museet fått en permanent plats i den stora torrdockan som då fanns på örlogsvarvet. Dåvarande örlogsvarvet försvann 1970 till Muskö och på dess plats är idag öppna grönytor som allmänheten har tillträde till. Något som tillkommit i förgrunden är Akvariet. I den gamla minsveparhallen huserar i dag “Junibacken” med förnöjelser för stora och små på temata ur Astrid Lindgrens sagoskatt”.

Pehr Gustaf Larsson: ”Om man tittar på bilden i stort ser man det ligger fullt av örlogsfartyg vid galärvarvet bakom nordiska museet, så minns jag området från min ungdom. Idag så har vi varken försvar inga jagare inga kryssare och knappt några ubåtar”.

Har du egna bilder eller något roligt att berätta kring Småland eller bilden så mejla gärna till mittstockholm@svd.se. Ni har väl förresten inte missat den Romeo & Julia-liknande historien om rivalerna Nöjesfältet och Gröna Lund som berättades när lösningen på förra veckans gåta presenterades? Se annars via denna länk.

nöjesfältetslut1

På fredag får ni en ny utmaning här i bloggen. Välkomna tillbaka då!

OM BLOGGEN



Välkommen till bloggen Mitt Stockholm! Här samlar vi gåtor, frågesport, bilder, filmer och berättelser om Stockholm förr och nu.

Vill du bidra med eget material eller har förslag på vad vi ska berätta mer om? Mejla till mittstockholm@svd.se

Klicka dig gärna runt i arkivet här nedan – där finns många okända pärlor om vår kära huvudstad.

/Hälsningar Johan Lindberg

Klicka dig runt!

karta

Här finns alla gåtorna och filmerna samlade – klicka dig runt och lär dig mer om Stockholm.

Johan Lindberg

Det har verkligen värmt i dag att läsa alla era uppskattande mejl efter dagens blogginlägg om Nöjesfältet. Det var ju alltså lösningen på veckans Stockholmsgåta:

nöjesfältetslut1

Foto: Ur Gröna Lunds arkiv på Centrum för Näringslivshistoria

Den Romeo & Julia-liknande historien om fejden Gröna Lund vs Nöjesfältet på Djurgården var helt okänd för de flesta av er läsare. Vill därför åter tacka Nadja Bergén som via telefon berättade de okända detaljerna (hela historien finns via denna länk).

Här ännu en bild på hennes föräldrar – John och Ninni Lindgren – som var det ”förbjudna” kärleksparet som till slut löste upp spänningarna mellan nöjesfälten:

Ninni&JohnLindgren1941_1

Foto: Gröna Lunds arkiv/Centrum för Näringslivshistoria

Mikael Sundén är en läsare som minns Nöjesfältet, som alltså lades ner 1957. Så här berättar han: ”Jag minns ett besök på Nöjesfältet omkring 1952. Min pappa, jag och min två år äldre bror besökte en söndag en förmögen släkting på Strandvägen, nära Djurgårdsbron. Vid detta besök fick jag och min bror varsin femkronorssedel av pappas farbror. Vi kunde då själva traska i väg till Nöjesfältet på Djurgården. Vid det besök jag minns fanns en robot av metall och i mänsklig storlek och utseende där. Den kunde gå framåt och även svänga åt endera sidan. Vi tyckte det var teknikens under och vi intalades att i framtiden om sådär 40-50 år skulle sådana robotar ha tagit över allt manuellt arbete i fabrikerna och i hemmen”.

Tack för detta inlägg som ytterligare fördjupar kunskaperna om Nöjesfältet.

Egentligen ska jag väl låta er pusta ut nu, men en läsare kommer direkt med en ny utmaning med koppling till platsen.

Det är Claes Lagerström som skriver följande om en bild som han tagit: ”Bilden togs när jag smet upp i Grönalundstornet medan arbetarna var på lunch,på den tiden gick jag på Christer Strömholms fotoskola. Tornet är 100 meter det tog sin tid att klättra på en järnstege men upp kom jag”.

tornet

Foto: Claes Lagerström

Här ser ni alltså åter platsen där Nöjesfältet en gång låg. Jag har två frågor till denna bild:

1) Vilket år togs bilden?

2) Vad är det för typ av krigsfartyg som syns?

Svaret på fråga 2 vet jag inte ens själv, men med tanke på att ni ALLTID löser de mest omöjliga problem så skickar jag ut den ändå.

Sedan vill jag gärna att ni gör andra egna analyser av bilden. Vad har förändrats sedan Claes tog bilden? Mejla dina tankar till mittstockholm@svd.se. Svaret – för jag är rätt säker på att någon av er reder ut detta – kommer på måndag. Lycka till!

Johan Lindberg

Nu ska ni få lösningen på veckans Stockholmsgåta. Bilden är från Nöjesfältet på Djurgården på 1930-talet. Det handlar alltså inte om Gröna Lund (vilket flera hundra av er fullt naturligt gissade på) utan om en konkurrent som då fanns på andra sidan av Allmänna gränd. Visst är det en fin bild med många härliga detaljer. Konstiga kåken var alltså Nöjesfältets svar på Gröna Lunds Lustiga huset:

nöjesfältetslut1

Foto: Ur Gröna Lunds arkiv på Centrum för Näringslivshistoria

Omkring 70 år efter att denna bild togs ser det nu ut så här på platsen:b-1

Här två andra jämförelsebilder från platsen för Nöjesfältet. Så här såg det ut på 1930-talet:

nöje2

Och så här ser det ut i dag (lägg märke till Kastellet i bakgrunden som även syns på den svartvita bilen ovan). För att alla ska kunna orientera sig: Gröna Lund är alltså till vänster och Vasamuseet åt höger från min position:

slut500

Nu ska ni få höra den fascinerande historien om de två nöjesparkerna som var bittra konkurrenterna på Djurgården i början av 1900-talet. Gröna Lund slog upp portarna 1883, men fick 1924 en utmanare när ett resande tivoli slog sig ned på andra sidan Allmänna gränd och tog namnet Nöjesfältet. Rivaliteten mellan Gustaf Nilssons Gröna Lund och Johan Lindgrens Nöjesfältet blev snabbt så stor att tivoliägarna inte hälsade på varandra när de träffades på gatan.

Här en bild på Gröna Lund-chefen Gustaf Nilsson:

GustafNilsson_2

 Och här är Nöjesfältets Johan Lindgren:

Johan_Lindgren_1

Foto: Gröna Lund

– Det var hemska saker man gjorde mot varandra. En gång lades en död häst utanför Gröna Lunds entré för att folk inte skulle gå in där utan i stället välja Nöjesfältet. De kunde också ibland dra ut proppar när artister skulle uppträda på konkurrentens scen. De grävde diken så att man inte skulle kunna komma in. Familjerna avskydde verkligen varandra, berättar Nadja Bergén som faktiskt är barnbarn både till Gustaf Nilsson och Johan Lindgren…

Hur hänger då det ihop? Jo, en dag hände något som förändrade relationen mellan nöjesfälten – en ”förbjuden” kärlekshistoria mellan Nadja Bergéns föräldrar. Det var nämligen så att John – sonen till Nöjesfältets ägare Johan Lindgren – blev förälskad i Ninni – dottern till Gröna Lunds ägare Gustaf Nilsson.

– När mina föräldrar blev kära var det inte populärt och de fick träffas i smyg. Jag vet att mamma som 17-åring klättrade över staketet mitt i natten för att få träffa pappa. Inte förrän morfar och farfar dog vågade de gifta sig, berättar Nadja Bergén när jag talar med henne per telefon.

Ninni&JohnLindgren1941_3

John och Ninni Lindgren. Foto: Gröna Lunds arkiv/Centrum för Näringslivshistoria

1940 avled nämligen de båda ägarna Johan Lindgren och Gustaf Nilsson med blott två månaders mellanrum och då vågade John och Ninni äntligen ta steget ut och förlova sig. 1942 gifte de sig.

Ninni&JohnLindgren1941_2

John och Ninni Lindgren. Foto: Gröna Lunds arkiv/Centrum för Näringslivshistoria

Fejden var dock inte helt över mellan nöjesparkerna. John Lindgren ville gärna slå ihop nöjesparkerna, men det vill inte Gustaf Nilssons släkt. Ninni flyttade därför över till sin make John Lindgren och de drev tillsammans Nöjesfältet. 1957 stängdes dock Nöjesfältet för gott och när Ninnis mor sedan dog så tog John och Ninni Lindgren i stället över Gröna Lund.

Nadja Bergén föddes 1955 och har därför inga minnen från Nöjesfältet. Däremot minns hon med glädje hur det var att växa upp med föräldrar som ägde Gröna Lund.

– Det var underbart att som barn få ha Gröna Lund som lekplats. Men samtidigt la både mamma och pappa hela sin själ i Gröna Lund, vilket gjorde att jag på somrarna fick bo ute på landet och bara träffa dem en gång i veckan, säger Nadja som förde traditionen vidare genom att i början av 2000-talet vara tivolichef på Gröna Lund.

– Det har verkligen blivit fint så jag känner mig stolt över att vår släkt ligger bakom Gröna Lund, säger Nadja Bergén.

nadja

Nadja Bergén.

Här en bild på Nöjesfältet från ovan 1936 – vägen till höger i bild är Allmänna gränd:

nöjesfältet

Foto: Stockholms läns museum

Nöjesfältet hade Stockholms första berg- och dalbana och kontakt med vattnet – vilket Gröna Lund då saknade. Här är ytterligare några 1930-talsbilder från Nöjesfältet som är hämtade  ur Gröna Lunds arkiv på Centrum för Näringslivshistoria:

nöje3

nöje4

nöje5

Här syns Snurriga rummet. Nöjesfältet hade även en egen scen och en liten djurpark: Noaks ark.

Är det någon av er läsare som har något mer att berätta när det gäller Nöjesfältet så mejla gärna till mittstockholm@svd.se. Snabbast med rätt svar denna vecka var förresten Lasse Ulander följd av Per Sjöberg, Karl-Erik Sundquist, Jörgen Gustavsson och Britt-Marie Almström. Här är några av läsarberättelserna som har kommit in om Nöjesfältet:

Birgith: ”När vi var barn fanns det inte råd att gå på sådant, men i vårt fall kunde vi gå på söndagarna då det från – har jag för mig – kl 13.00 var gratis inträde. Att vi inte kunde åka något eller köpa något spelade inte så stor roll. Ibland hade vi hittat pengar under gallret i telefonkiosker, så då blev det åka av. Sedan var det bara att promenera hem till Hjorthagen när vi tröttnat”.

Britt-Marie Almström: ”Jag var nog mest rädd för Gröna Lund och Nöjesfältet när jag var liten. Men vi var mycket på Djurgården, bodde på Gärdet, Erik Dahlbergsgatan, från 1946. Det ser ut som att en del av herrarna och pojkarna på bilden har tagit i med armen samtidigt som de haft roligt. Läste att man kunde bryta arm med Kronblom på Nöjesfältet men minns nu inte var”.

Stefan R Grazia: ”Jag var där några gånger under 50-talet innan det lades ned 1957. Men det var ju Grönan som gällde förstås. Om bilden togs på 30-talet, så var det mycket tidigt; redan 1930 rentav! Fortfarande mycket 20-tal i klädslarna…”.

Gröna Lund firar ju förresten 130 år. Sista chansen att besöka Grönan i år är på söndag.

I väntan på nästa Stockholmsgåta får ni gärna via denna länk ta en titt på någon av de 27 kortfilmerna som presenterats här i bloggen sedan starten förra året. Från Telefontornet till matchen då två bloggläsare fick möta J-O Waldner och Mikael Appelgren i en match där ”Äpplet” spelade med ett äpple och ”J-O” med en jojo…

Ett annat exempel är filmen om Stureplan som du kan se härVi tog ett samtal med Ella Öström, 82, och Frida Wall, 28 om Stureplan. I denna kortfilm finns flera fina bilder och du får också följa med på en åktur till Stureplan med spårvagn 1962.

Om ni är sugna på en kortfilm med lite äldre touch så kan jag rekommendera intervjun med 90-åriga Margit Claesson  som 1958 blev Stockholms första kvinnliga busschaufför. Fler män vägrade gå på bussen

Du är också välkommen att klicka dig runt och besöka platserna för bloggens filmer och gåtor! Kanske finns det något som handlar om din favoritgata?

Mejla gärna till mittstockholm@svd.se om det är någon annan plats eller företeelse som du tycker vi ska använda i bloggen eller om du kanske har en egen historia eller bilder.
Johan Lindberg

Då är det dags för ännu en ledtråd till veckans Stockholmsgåta (här kan du se ledtråd 1 och här ledtråd 2. Den är som sagt knepig. Nu får ni se nästan hela bilden och frågan är alltså: Var togs denna Stockholmsbild?

x

Foto: Centrum för Näringslivshistoria

Mejla din gissning till mittstockholm@svd.se. Fler ledtrådar följer som vanligt fram till torsdag då lösningen presenteras här i bloggen tillsammans med en fascinerande berättelse om platsen.

Här är ytterligare några läsargissningar:

Sonja Sandin: ”Kan det möjligen vara Chinateatern? Kanske på 1930-talet”.

Ulla Wannbäck: ”Kan det möjligen vara Djurgårdsteatern? I så fall måste bilden vara tagen senast 1929 då den brann ner. Tycker damens hatt ser ut att vara från 20-talet”.

Bo Ullrich: ”I bildens övre vänstra hörn (24/9) anas en fackverkskonstruktion (?) möjligen Årsta järnvägsbro. Tillsammans med ”30-öres”-fasadens kulissartade karaktär lutar det åt TANTOLUNDENs friluftsteater”.

Carl-Henrik Blom: ”Jag tror att bilden togs på Gröna Lund utanför en av attraktionerna”.

Rolf Klintfors: ”Denna var riktigt knepig. Att det var 30-tal var inte så svårt mht äppelknyckarbyxorna. Men var är bilden tagen? Tycker mig skymta vatten till vänster, och siluetten ser ut som Katarinaberget. Är vi på Skeppsholmen, eller möjligen längre ut på Djurgården, dvs. Skansen eller Gröna Lund?”.

Du är också välkommen att klicka dig runt och besöka platserna för bloggens filmer och gåtor! Kanske finns det något som handlar om din favoritgata?

Mejla gärna till mittstockholm@svd.se om det är någon annan plats eller företeelse som du tycker vi ska använda i bloggen eller om du kanske har en egen historia eller bilder.
Johan Lindberg

Då är det dags för en ny ledtråd till veckans Stockholmsgåta (här är första ledtråden). Den är som sagt knepig. Nu får ni se mer av bilden och frågan är alltså: Var togs denna Stockholmsbild? Jag kan nu avslöja att bilden togs på 1930-talet. Visst är bilden härlig och ger en fläkt av ett gammalt Stockholm med pojkarna till höger. Samtidigt ser ungdomarna i mitten ut att kunna vara hämtade från en modernare tid.

ny

Foto: Centrum för Näringslivshistoria

Mejla din gissning till mittstockholm@svd.se. Fler ledtrådar följer som vanligt fram till torsdag då lösningen presenteras här i bloggen tillsammans med en fascinerande berättelse om platsen.

Här några av de drygt 200 gissningarna som hittills kommit in:

Lisa Twyker:Vasagatan? Kan det vara baldakinen till Vasateatern som vi ser en bit av?”.

Rebecca Stadener:Medborgarplatsen innan det blev Stadsbibliotek? Och 10-tal?”.

Putchi Lindberg: ”Ser ut att vara någon form av provisorisk byggnad, så jag drar till med Stockholmsutställningen 1897. De 30 öre i inträde, skulle då motsvara ungefär 18kr idag, vilket verkar rimligt”.

Kurt G Gustafsson: ”Konstnärshuset, Smålandsgatan 7, 1929″.

Yvonne Stenberg: ”I väntan på att du kommer att presentera fler ledtrådar på veckans bild (svår!) som jag tror är från 1930-talet utanför någon utskänkningslokal kanske så tänkte jag bidra med lite bilder från den kanske allra senaste statyn i Stockholm. I fredags kom nämligen ett gäng lyftkranar och satte ett konstverk på plats mitt på gården i det första färdiga kvarteret i Norra Djurgårdsstaden. I helgen var det formell invigning med avtäckning och tal. Konstnären är Roland Tilajcsik som har skapat ett möte mellan människor i svart diabas med upplysning”.

Här är bilderna som Yvonne Stenberg bjuder oss på – som alltså inte har något med veckans gåta att göra utan som bara är ögongodis:

01

02

07

08

Tack för detta Yvonne! Ni andra får gärna tycka till om ni har någon åsikt om detta nya huvudstadskonstverk.

Ni är också välkomna att klicka er runt och besöka platserna för bloggens filmer och gåtor! Kanske finns det något som handlar om din favoritgata?

Mejla gärna till mittstockholm@svd.se om det är någon annan plats eller företeelse som du tycker vi ska använda i bloggen eller om du kanske har en egen historia eller bilder.
Johan Lindberg

Då är det dags för en ny Stockholmsgåta. Eftersom det var så många som tidigt gissade rätt på senaste gåtan om Kista så blir det nu en riktigt tuff utmaning!

Frågan är: Var togs denna Stockholmsbild? Gissa gärna på ungefärligt årtal också.

startgåta

Vem blir först av er läsare denna vecka? Mejla din gissning till mittstockholm@svd.se. Fler ledtrådar följer som vanligt fram till torsdag då lösningen presenteras här i bloggen tillsammans med en fascinerande berättelse om platsen.

Det märks också på de första svaren att det här är något som är knepigt för er läsare. Här en av de första gissningarna:

Bo Johansson: ”Drar till med en gissning. Uppenbart är att det handlar om en scenbild från någon teater eller liknande.Jag föreslår att det är från något folklustspel i Tantolunden, skrivet av Gideon Wahlberg och att det är ungefär från 1936”.

Jan Öhrström: ”Du utlovade en knepig gåta denna vecka och det blev det. Men kul med lite utmaningar. Men som alltid i Stockholmsgåtan är det viktigt att gissa snabbt, så här kommer en ren chansning. Jag tror att vi är vid en dansbana där det kostar 30 öre dansen. Det sätter kanske tiden till tidigt 50-tal eller sent 40-tal, tror jag. Jag var själv med på tidigt 50-tal. Var klädd ungefär som ungen på bilden. Dennes närvaro pekar kanske också på att det här kanske inte är utpräglat dansbaneområde. Byggnaden ser lite ruffig ut, ungefär som man kan vänta sig på en folkpark. Kan därför vara Galejan på Skansen. Men det är bara en vild gissning”.

Du är också välkommen att klicka dig runt och besöka platserna för bloggens filmer och gåtor! Kanske finns det något som handlar om din favoritgata?

Mejla gärna till mittstockholm@svd.se om det är någon annan plats eller företeelse som du tycker vi ska använda i bloggen eller om du kanske har en egen historia eller bilder.
Johan Lindberg

Mitt svar på läsarfrågan om det atombombsäkra skyddsrummet Katarinagaraget väckte stort intresse bland er läsare. En läsare som verkligen behärskar detta ämne är Harald Svensson. Han tipsade om en riktig tv-pärla, nämligen ett BBC-reportage från 1959 som handlar om det svenska försvaret. Inledningsvis är det fokus just på Katarinagaraget. Se via denna länk reportaget som inleds med att den brittiska reportern Francis Williams på Mosebacke avnjuter en kopp kaffe i morgonsolens Stockholm 1959. Ta några minuter och avnjut denna pärla! Inte minst den sista minuten då Francis Williams analyserar 1950-talets Sverige som land och dess försvar är spännande.

kat2

Foto: Stadsmuseet

Mejla gärna till mittstockholm@svd.se om du också har några tankar när det gäller BBC-filmen, skyddsrum eller Kalla kriget i huvudstaden. Det fanns ju även andra atomsäkra skyddsrum i Stockholm. Harald Svensson tipsar om en mycket initierad artikel om detta som ni kan läsa här.

Om ni vill läsa mer om Kalla krigets Stockholm så är du som sagt välkommen att läsa detta tidigare inlägg på bloggen.

Sedan får ni också gärna ta en titt på filmen om en militärövning på Strömmen 1967 här.

Lösningen på veckans bonusgåta finner ni via denna länk. Det gällde ju två statyer – här är den ena:

bonus

Foto: Rebecca Stadener

På måndag kommer nästa gåta här på bloggen – välkomna tillbaka då!

Johan Lindberg

Då är det dags att svara på ännu en läsarfråga. Anna Jansson kom med följande undran: ”Hej Mitt Stockholm! Jag är nyinflyttad på Söder och hörde någon säga att världens största skyddsrum, som skulle skydda staden mot atombomber, finns på Söder. Stämmer det verkligen?”.

Svar: Hej Anna! Ja, så är det faktiskt. Det handlar om Katarinagaraget vid Slussen i Stockholm. När det stod färdigt 1957 var det världens största atombombssäkra skyddsrum och Europas största parkeringshus. Anläggningen hade plats som skyddsrum för cirka 20 000 personer och som P-hus för 550 bilar. Byggnaden smälter in i berget och man kan tro att bensinstationen tar slut en kort bit in i berget.

kat3

Foto: Holger Ellgaard

Där börjar dock tunnlarna… De 51,4 ton tunga detonationsportarna ska kunna rullas fram och skydda människorna inuti tunneln. Här ska tryckvågen från en eventuell atombomb ta stopp. I dag känns detta förstås avlägset, men när Katarinagaraget började byggas 1952 var hotet påtagligt. 1955 kunde IC-stationen på Katarinavägen invigas och två år senare var hela garaget färdigt.

Så här såg det ut under byggandet 1955 (bild från Stadsmuseet publicerad på Stockholmskällan):

kat2

105 000 kubikmeter berg sprängdes totalt bort. Anläggningen hade försetts med ett eget reservkraftverk som producerar 750 000 watt och drivs av sju stora dieselmotorer. Luftreningsaggregat och en anläggning för nedkylning och avfuktning av luften hade byggts. För att få ner temperaturen och fukten som 20 000 människokroppar skapade hade man anlagt isbassänger som rymde 200 ton is som skulle kyla ner luften.

Här ytterligare en bild tagen vid ett senare tillfälle:

ny

Foto: Stockholms stadsmuseum

Varje sektion var målad i olika färger – tanken var att det skulle ge en lugnande effekt på de 20 000 chockade människorna som eventuellt skulle tvingas ta skydd i utrymmet på 16 000 m². Notera dock att endast 5 000 hade fått en sängplats… När Katarinagaraget väl stod färdigt blev det omedelbart ett landmärke i Stockholm. ”När Tre Kronor vunnit VM-guld i Moskva 1957 togs Sven Tumba och hela laget till Katarinagaraget. Det var lite som Globen på den tiden”, har Christer Andersson, stationsföreståndare för OKQ8-macken sagt i en intervju.

Det finns elva inrymningsvägar. De största är från Katarinavägen och Tjärhovsgatan. Som alla skyddsrum var det möjligt att förvandla garaget till ett krigsdugligt skyddsrum inom 48 timmar.

Via denna länk kan du också se en kortfilm som Stadsmuseet gjort om skyddsrummet.

Mejla gärna till mittstockholm@svd.se om du har något att tillföra när det gäller skyddsrum och Kalla kriget i huvudstaden.

Om ni vill läsa mer om Kalla krigets Stockholm så är du välkommen att läsa detta tidigare inlägg på bloggen.

Sedan får ni också gärna ta en titt på filmen om en militärövning på Strömmen 1967 via denna länk.

Lösningen på veckans bonusgåta finner ni förresten via denna länk. Det gällde ju två statyer – här är den ena:

MAJ_3494x_f1000

 

På måndag kommer nästa gåta här på bloggen – välkomna tillbaka då!

Johan Lindberg

Då är det dags för lösningen på veckans bonusgåta. Det blev ju en ”dubbel” läsargåta (se här).

Först tar vi Rebecca Stadeners bild:

bonus

Svaret är att den är tagen på Rålambsvägen 14. Det är bronsstatyn Harlekin av Peter Linde.

Den andra läsarbilden kom ju från Jan Öhrström och såg ut så här:

MAJ_3494x_f1000

Foto: Jan Öhrström

Denna bild är tagen i valvet mellan Västgötagränd 3-9 och 15-21 (Bofills båge). Det är ”Commedia Aeterna” – också av Peter Linde (1992).
Här ännu en bild som Jan Öhrström har tagit på platsen:
MAJ_3467_pt_f2000

Peter Linde har ju gjort fler kända porträttskulpturer – bland annat Ingemar Johansson, Hjalmar Söderberg, Alice Babs, Karin Boye, Nils Liedholm m fl (ta en titt här).

Snabbast att lösa Rebecca Stadeners gåta var Jan Öhrström (även om han alltså först mejlade gissningen ”Commedia Aeterna” med tillhörande bild som ni ser här ovan!). Den av er övriga som var snabbast med båda skulpturerna var Martin Kaup.

En annan som klarade gåtan enkelt var Yvonne Stenberg. Hon mejlade dessutom över två bilder som hon tagit av statyerna:

sk1

sk2

Mejla gärna till mittstockholm@svd.se om du har något att tillföra när det gäller statyerna eller Peter Linde.

Nästa Stockholmsgåta kommer måndag 23 september. Ta i väntan på det gärna via denna länk en titt på någon av de 27 kortfilmerna som presenterats här i bloggen sedan starten i juni förra året. Se bland annat när Robert Gustavsson och Jonas Karlsson berättar om sina Stockholmsdrömmar och tvångstankar…

ny-robertjonas

Johan Lindberg

Det blev en intressant start på veckans bonusgåta. Läsaren Rebecca Stadener har ju skickat in denna bild:

bonus

Frågan är alltså: Var i Stockholm är den tagen (se första inlägget här)?

Första gissningen kom från Jan Öhrström som skickade in denna bild:

 

MAJ_3494x_f1000

Foto: Jan Öhrström

Vi tackar för denna gissning från Jan Öhrström. Men faktum är att det – konstigt nog kan tyckas – faktiskt är fel… Men eftersom det nu kom in ännu en läsarbild så blir det nu en dubbel gåtutmaning till er andra!

Uppdraget är att svara på:

a) Var tog Rebecca Stadener sin bild?

b) Var tog Jan Öhrström sin bild?

Mejla gärna till mittstockholm@svd.se om du har en gissning. Svaret kommer här på bloggen under nästa vecka.

Nästa Stockholmsgåta kommer måndag 23 september. Ta i väntan på det gärna via denna länk en titt på någon av de 27 kortfilmerna som presenterats här i bloggen sedan starten i juni förra året. Se bland annat när Robert Gustavsson och Jonas Karlsson berättar om sina Stockholmsdrömmar och tvångstankar…

ny-robertjonas