Annons
X
Annons
X

Mitt Stockholm

Malin Bonde

Malin Bonde

Foto: Spårvägsmuseet

Carl Axel Petersson på Spårvägsmuseet bekräftar att det är tunnelbanan på Hötorget som byggs på Thomas Eklunds bild från mitten av 1950-talet. Ovan syns en bild från just Spårvägsmuseet där samma bygge syns från en annan plats.

OM BLOGGEN



Välkommen till bloggen Mitt Stockholm! Här samlar vi gåtor, frågesport, bilder, filmer och berättelser om Stockholm förr och nu.

Vill du bidra med eget material eller har förslag på vad vi ska berätta mer om? Mejla till mittstockholm@svd.se

Klicka dig gärna runt i arkivet här nedan – där finns många okända pärlor om vår kära huvudstad.

/Hälsningar Johan Lindberg

Klicka dig runt!

karta

Här finns alla gåtorna och filmerna samlade – klicka dig runt och lär dig mer om Stockholm.

Johan Lindberg

Stockholms Stadsmuseums Faktarummet ger oss här ytterligare djup i historien om SvD-läsaren Erik Jonssons bild från 1965. Precis som vi i går berätta låg här Stockholms Arbetarbank. Väggmålningen förstördes vid rivningarna. Nu fick vi svaret på vem konstnären var – Otto Lindström målade den 1914. Här är en bild av den i färg:

Och Stockholms Stadsmuseum plockade också fram dessa bilder från 1917 på husets inre. Här ser vi målningen när den dagligen kunde ses av personal och kunder. Ingen lär då ha haft en tanke på att den skulle krossas 48 år senare. Visst är det en fantastiskt vacker banklokal:

Vi tackar den utmärkta faktabanken Stockholms Stadsmuseum för detta. Sedan kommer de också med en korrigering när det gäller adressen. Det var Vasagatan 6 – inte 10. Arkitekturhistorikern Fredric Bedoire, som ju löste gåtan åt oss, är dock ursäktad. Han blev tillfrågad av SvD under en resa och hade där av förklarliga skäl inte sina främsta källor tillgängliga – han blev därför lite lurad när det gäller gatunumret av en felaktig uppgift på internet. Väl hemma i Stockholm har nu Bedoire också bekräftat att nr 6 är rätt adress för banken.

Hur som helst tackar vi åter Fredric för att han löste gåtan som ju många SvD-läsare hade brottats med i flera dagar utan framgång. Vissa saker går – som tur är – inte att googla sig fram till. Vill du läsa mer om Stockholms Arbetarebank så kan du läsa Fredric Bedoires svar i ett tidigare blogginlägg.

Så här såg det ut på Vasagatan 6 precis före rivningen år 1965. Vasagatan 6 är byggnaden näst längst till höger av de som syns på Vasagatan. Även denna bild är tagen av SvD-läsaren Erik Jonsson – den här gången stod han på Stadshuset.

Foto: Erik Jonsson

Och så här ser Vasagatan 6 ut idag:

Foto: Ingvar Karmhed

Någon kanske tänker att numreringen har blivit annorlunda efter rivningarna? Men, nej så är det inte. Vi tar Stockholmskällans suveräna kartjämförelsetjänst till hjälp för att visa detta:

Stockholmskarta i dag, jämfört med 1956. Här ser man att Vasagatan 6 och 10 ligger på samma ställe nu som då. Källa: Stockolmskällan

Har du också någon bildgåta du vill ha löst? Mejla gärna till mittstockholm@svd.se

Du har väl förresten inte missat vår tv-serie ”Kan du ditt Stockholm?”. Här kan du se filmerna som vi hoppas ska ge dig nya perspektiv på huvudstaden.

 



 

 

 

 


 

 

 

Malin Bonde

Foto: Thomas Eklund

Läsaren Anders Eklund hörde av sig med färggrant bildmaterial från Hötorget. Vad tror ni, är det bygget av tunnelbanan som har fastnat på bild?

Hej!
Vilken trevlig serie ni har om gamla Stockholm.
Som barn på sextiotalet tyckte jag att det var mycket spännande att titta på all aktivitet i de gigantiska groparna och då tänkte man ju inte på vad de innebar av förstörelse. Min pappa hade en moster som emigrerade till USA i början av nittonhundratalet. Hon och hennes man var på besök i Stockholm 1969 och han undrade om Stockholm blivit hårt bombat under kriget…Stockholms politiker och tjänstemän kunde ju självbelåtet ha svarat: ”Nej, det här har vi lyckats ordna på egen hand”.
Nu till mitt ärende: min pappa fotograferade en del i Stockholm på femtiotalet och jag skickar en av hans bilder. Den är tagen 1953 eller 1954 i samband med bygget av tunnelbanan (tror jag) vid Hötorget, ungefär från den plats där första höghuset nu står. Byggnaden i mitten är gamla saluhallen.

Hälsningar,
Anders Eklund

Johan Lindberg

Vasagatan 10. År 1965. Foto: Erik Jonsson

Mängder av läsare försökte lösa gåtan med bilden som SvD-läsaren Erik Jonsson tog 1965 under rivningarna av Klara-kvarteren. Erik ville veta vilket hus det var och vad som hände med den vackra väggmålningen. Det var riktigt klurigt!

Vi kontaktade därför en av de främsta experterna när gäller Stockholms byggnader förr och nu: arkitekturhistorikern Fredric Bedoire. Han löste gåtan. Här är hans svar:

”Jo, jag är rätt person att svara. Bilden är från rivningen av Stockholms Arbetarbank (byggd omkring 1910) på Vasagatan 10. Formellt hette den Nya Banken, grundad 1912. En märklig bank, som vid sidan av Arbetarringens bank vid Kornhamnstorg, var riktad till stadens arbetare. Grundare till Arbetarbanken var bankiren Olof Aschberg, känd för att vara filantropisk och initiativtagare också till Midsommarkransens bostadsområde. Måleriet i banksalen visade bilder ur arbetarnas liv i Stockholm. Målningarna var säkert direkt på putsen och gick nog förlorade (det var flera liknande runt om i banksalen). Mot Vasagatan stod på var sida om porten två granitskulpturer av arbetare. Dessa togs tillvara av Handelsbankens Bankmuseum (som är skrotat), men var de är nu vet jag ej.”

Så nu slipper du grubbla mer över detta, Erik. Det var förresten på den här platsen som du tog bilden 1965. Så här ser det ut på Vasagatan 10 i dag (som ligger under Vattugatan nära Sheraton hotel):

Vasagatan 10. År 2012. Foto: Joakim Ståhl

Och så här såg platsen ut omkring år 1900:

Vasagatan 10. Omkring år 1900. Foto: Stockholms Stadsmuseum

Fredric Bedoire är förresten extra aktuell i år i och med nyutgåvan av boken ”Stockholms byggnader” som jag varmt kan rekommendera. Min far har själv ett ex av årgång 1973 som jag har bläddrat mycket i under tiden vi arbetade med tv-serien Kan du ditt Stockholm?”.

Den förra gåtan, då Rolf Sävström fick lösningen på sitt mångåriga grubbel om skylten ”700 plan” fick ju också sin lösning – läs mer om det här.

Har du också någon bildgåta du vill ha löst? Eller kanske bara en fin bild från Stockholm. Det måste inte vara en äldre pärla utan kan lika gärna vara en vacker modern bild från ditt smultronställe i stan. Mejla gärna till mittstockholm@svd.se

Du har väl förresten inte missat vår tv-serie ”Kan du ditt Stockholm?”. Här kan du se filmerna som vi hoppas ska ge dig nya perspektiv på huvudstaden.

 

 

 



 

 

 

 


 

 

Johan Lindberg

Josefina mejlar följande fråga om Hötorget: Hej Johan och tack för trevlig film. Jag är inte så hemma på stan eftersom jag inte bott här så länge. Jag undrar varför det inte säljs kött på Hötorget. Har det aldrig gjorts det?

Svar: Hej Josefina! Hötorget har ju en lång historia av torghandel. Det fanns en tid då handel med kött förekom, men 1914 förbjöds handel med färskt kött av nötkreatur, får, svin och häst. Detta på grund av en ny lag – Torghandelsförbudet– som kom till för att komma tillrätta med färskvaruhanteringen och den eftersatta hygienen. Samma år förbjöds också bland annat försäljning av saltad och rökt fisk. Därför flyttade då många av livsmedelsförsäljarna till de olika saluhallarna. Så ligger det alltså till när det gäller Hötorget och kött. Här nedan en bild från 1913 – året innan handel med kött förbjöds. Dock verkar det vara bär som säljs här.

Torghandel på Hötorget 1913. Foto: Scanpix

Har du också en fråga? Mejla till mittstockholm@svd.se.

Om du har tagit egna bilder från Hötorget – gamla eller nya – är du förstås också välkommen att mejla in dessa.

Här svaren på tidigare läsarfrågor:

Se också gärna del 5 i tv-serien ”Kan du ditt Stockholm?” som handlar just om Hötorget. Avsnittet bygger på Staffan Tjernelds film från 1973. Känner du kanske igen någon? Mejla i så fall gärna och berätta vad du minns av dagen.

Förra veckans film handlade ju om Klara-kvarteren, den kan du se  här. Tidigare delar om Sergels torg, NK-huset och Norrmalmstorg hittar du här. Nästa vecka är alltså sista delen – den handlar om badplatser på Djurgården.

 

 

 

Johan Lindberg

Foto: Staffan Tjerneld

I dag visar vi del 5 i tv-serien ”Kan du ditt Stockholm?”. I fokus: Hötorget. Avsnittet bygger på Staffan Tjernelds film från 1973 där vi får se folklivet på Hötorget. En snutt som för många kommer ge nostalgiska 70-talsvibrationer. Är du med själv? Eller känner du igen någon? Mejla i så fall gärna till mittstockholm@svd.se och berätta vad du minns av dagen.

Om du har tagit egna fina bilder från Hötorget – gamla eller nya – är du förstås också välkommen att mejla in dessa. Dagens film  innehåller också kluriga frågor som är kopplat till ett quiz på sajten. Vet du i vilken amerikansk film som skurken spetsades på Orfeus-statyn? Och vet du vilken världskändis som är okänd staty på torget? In och kolla!

Övriga delar om Sergels torg, NK-huset, Klarakvarteren, Norrmalmstorg och Djurgården hittar du här.

Johan Lindberg

Foto: Erik Jonsson

Det fortsätter att strömma in åsikter om senaste läsargåtan. Det känns som att vi kommer att lösa detta också! Det gällde alltså bilden som SvD-läsaren Erik Jonsson tog när Klara-kvarteren revs på 1950-, 60- och 70-talet. Problemet är bara att han inte vet något om huset och den vackra målningen.

Signaturen Erik trodde alltså på Klara församlings folkskola och hänvisade till följande bild: http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=1041

Han får dock mothugg:

Patalogus: ”Jag okulärbesiktigde bägge fotografierna och fann att valven inte är av samma bågdelar, men det behöver inte betyda att arktiekten inte var på lekfullt humor och bröt den klassiska konvenansen. Någon arkitekturhistoriker skulle kanske kunna lösa detta”.

Och så skriver Marcus Carlsson i ett mejl: ”Läste att ni ville ha information kring bilden. Jag tror inte detta är St Klara Folkskola som låg i hörnan Stora Vattugatan/Södra Kyrkogatan. Finns en bra bild på skolan här: http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=2740http://www.flickr.com/photos/sparvagsmuseet/4719783167 Vi har dessutom stora delar av skolans entrétrappa samt omgärdande murar som just mur och grindstolpar i Stuvsta där vi bor. Förra ägarens pappa arbetade för staden under denna period och kom över denna röda ölandsgranit. Däremot skulle det kunna vara Folkets hus i kvarteret kajan. Detta var ju ett känt tillhåll för SAC syndikalisterna. Tycker att fönster m.m. överensstämmer med valvens krökning samt motivet på väggen ser ut att vara ifrån en arbetarrörelse.”, skriver han.

Signaturen Rosenhane har följande tankar: ”Klara folkskolas institutionsbyggnasstil har inget med dom orientaliserande valven att göra och Ferdinand Boberg missar målet med minst 60-70 år skulle jag tro. Konstverket däremot känns 1890-tal/sekelskifte medan inramningen(förgylld) förefaller äldre? Frekventa dekorationsmålare i Stockholom runt 1900? Göteborgsbankens lokaler?”.

Han syftar då på en annan läsare, Ulla Wannbäcks, åsikt: ”Kanske kan det vara från Göteborgsbankens gamla lokaler vid Brunkebergstorg? I Staffan Tjernelds förnämliga bok Stockholmsliv i vår tid (1972) finns ett foto från banken där pelarna påminner ganska mycket om pelarna på er bild”, skrev hon.

Karl-Olov Fentorp: ”Jag har inte någon definitiv lösning men gör några reflektioner. Det rör sig tydligen om en lokal för större sammankomster. Motivet på muralmålningen tycker jag tyder på att det inte är någon kyrkolokal. Frågan är vad det kan ha funnits för andra organisationer som uppfört så imponerande lokaler. Kan det ha funnits något ordenssällskap som höll till i Klarakvarteren. En annan möjlighet skulle kunna vara Teknologföreningen som hade sitt hus vid Brunkebergs torg där Gallerian nu ligger. Det som motsäger det senare är att husen till höger på bilden är avsevärt högre än det som rivs. Det tyder på att huset låg på den brantare sluttningen ner från åsen. Det område som då skulle kunna vara aktuellt borde då begränsas av Hamngatan_Klarabergsgatan, Regeringsgatan, Karduansmakargatan, Drottninggatan. Mest sannolikt verkar vara kvarteret vid Drottninggatan mellan Beridarebanan och Karduansmakargatan.”

Vi är alltså på god väg mot en lösning, men behöver mer information från er läsare om de ovan nämnde byggnaderna. Mejla gärna till mittstockholm@svd.se

Här är andra tidigare synpunkter så att ni har alla samlade:

Niclas Carlsson: ”Chansar på Brunkebergsverket och Ferdinand Boberg. Fasaden verkar ha flyttats. Finns bild av rivningen på wikipedia men de stämmer inte med andra bilder jag sett”.

En annan läsare har följande åsikt: ”Vid närmare besiktning ser rummet ut som om det möjligen var en restaurant eller ett litet varuhus. De lite orientaliska valven skvallrar om att det inte var vilket rum helst, dessutom med en muralmålning. Målningen avbildar två personer varav den främsta bär på något över axlarna, kanske även den andre. Längst bak i bilden ungeför 25% från vänster synes ett ångfartyg, men då får man förstora bilden med minst 500%. Om bilden är ett hamnmotiv, vad för sorts inrättning funnes då där? En enklare restaurant eller kanske en politisk föreningslokal. En närmare platsbeskrivning vore tacknämligt.”

Flera blir också sorgsna när de ser den förstörda byggnaden:

Gere: ”Herrar Mehr och Markelius m fl hade verkligen mycket på sitt samvete… Tänk hur Stockholm hade sett ut om man istället varsamt renoverat husen och behållit miljöerna. Att man inte vill leva med dass på gården och ett badrum i källaren har jag däremot full förståelse för.”

Roger: ”Jag kan inte låta bli bara bli sorgsen och arg på de hjärtlösa, historielösa idioter/vettvillingar som genomförde detta rivningsraseri! Medan resten av Europa i stort sett var en sönderbombad grushög hade vi i Sverige det mesta kvar – men vad gör vi? Äsch, vi river alltihop SJÄLVA istället! Det är så idiotiskt att man egentligen vill skratta åt det, om det nu inte bara vore så tragiskt. Hur tänkte (nåja) man?!”

AO: ”Jag fick aldrig se klarakvarteren i verkligheten, men det kanske är lika så bra. Det räcker med att jag ser bilder av vad som fanns och se det som nu finns istället för att man ska bli låg. Det värsta av allt är att man inte ens gjorde ett försök att renovera/restaurera det som gick att renovera, utan bara rev blint. Jag antar att vi får vara glada för att gamla stan finns kvar och att slottet inte byggdes om till P-Huset ‘Mammuten’.”

APD: ”Problemet var inte att Klara revs – problemet är vad man byggde istället.. Att det som ersatte har mycket sämre stadsmässiga kvalitéer. Man hade kunnat bygga nytt i samma stil och struktur, men istället fick vi dessa fula kartonger och bilfokuserade strukturer.”

Är det någon som har extra kunskap om just dessa byggnader så hör gärna av er. Eller om du har en helt annan gissning eller åsikt. Mejla tillmittstockholm@svd.se

Den senaste gåtan löstes efter en mängd läsarmejl då Rolf Sävström fick lösningen på sitt mångåriga grubbel om skylten ”700 plan”. Läs mer om det här.

Här kan du se de sex delarna i tv-serien ”Kan du ditt Stockholm?”.


 


 

 

Johan Lindberg
Foto: Erik Jonsson

Dags för en ny läsargåta. Läsaren Erik Jonsson hörde av sig med en bild som han själv tog när Klara-kvarteren revs. Problemet är bara att han inte vet exakt vilket hus detta är och han är också nyfiken på vad det är för vacker målning. En av frågeställningarna är förstås också om denna konstskatt förstördes tillsammans med många andra historiska föremål när grävskoporna härjade i Stockholm.

Kan du hjälpa honom? Mejla till mittstockholm@svd.se

Den senaste gåtan löstes efter en mängd läsarmejl då Rolf Sävström fick lösningen på sitt mångåriga grubbel om skylten ”700 plan”. Läs mer om det här.

En film just om Klara-kvarteren var temat för senaste delen i SvD:s tv-serie ”Kan du ditt Stockholm”: Se ”Klarakvarteren förr och nu” här. Tidigare delar om Sergels torg, NK-huset och Norrmalmstorg hittar du här.

På söndag är det del 5 och då beger vi oss till Hötorget. Vilken amerikansk film spelades delvis in på den platsen? Det får du reda på då.

 

 


 

Malin Bonde

Ytterligare en läsare vill ha hjälp med att få sin undran besvarad. Har du någon teori om svaret, mejla gärna på mittstockholm@svd.se.
Tack!
……………………………………..

Hej,
På Eriksdalsbadets utomhusdel finns en bomb-skulptur, jag tror att det står något om Hiroshima på den.
Jag har alltid undrat varför en sådan skulptur placerats just där. Kan det ha en väldigt långsökt koppling till de ryska bomber som av misstag släpptes över Stockholm och Strängnäs i slutet av andra världskriget? Jag har för mig att några av dem hamnade ganska nära dagens Eriksdalsbad.
Med vänliga hälsningar
Magnus Reithner

Malin Bonde

SvD:s läsare Fredrik Vildö hörde av sig med en fråga:
Det här frågan är inte specifik för Stockholm utan gäller ju Sverige, men icke desto mindre är den ett mysterium för mig som ni förhoppningsvis kan lösa.
Om man tittat på svartvita bilder från någon gång i slutet av 1800-talet fram till runt 1930 där den svenska flaggan är med, så har flaggan ett mörkt kors på en ljus botten. På ännu äldre, och på nyare bilder har den som förväntat ett ljust kors på en mörk botten. Vad beror detta på? Fototekniskt? Tolkar den svartvita film som användes under tidigt 1900-tal gult som mörkare än blått? Men då borde ju fler detaljer på bilderna se fel ut?
Så beror det på den svartvita filmen? Eller var flaggan ljusblå med ett mörktgult kors under en period? Knappast troligt, va?

Tacksam för svar!
Fredrik Vildö

………………………………………………………………………………………………………………………………………………..

Kan du ditt Stockholm-redaktionen bad Svenska Dagbladets bildchef Joakim Ståhl svara på frågan:
Hej,
Det är helt riktigt beroende på den sorts svartvita film man använde i början var orthokromatisk, den kunde inte riktigt registrera tonerna rätt – blå himlar blev tex vita samma sak med flaggans blå delar, medan tex gult registrerades starkare. Runt 1920 började man ersätta den med pankromatisk film som kunde återge alla toner.
MVH/Joakim Ståhl