Smart av Spotify att släppa in andra

digital musik DIGITAL MUSIK Det var en hel del spekulationer på förhand om Spotifys ”nya inriktning” som presenterades igår. En del hoppades på film och tv-serier, andra menade att det skulle vara musikvideos och några trodde att det äntligen skulle komma en Ipad-app. Men det var andra bedömmare som fick rätt – Spotify lanserar en egen app-plattform.

Precis som Facebook gjorde tidigare i år så släpper Spotify in andra aktörer – musiktidningar, rekommendationstjänster och tjänster som Songkick och Tunigo – in i sin tjänst.

Det är ett smart drag. Inte bara för att appar är det nyaste heta och ett lätt sätt att få lite extra uppmärksamhet, utan för att det är också är ett enkelt sätt för Spotify att förbättra användarupplevelsen och ge användarna tillgång till efterfrågade funktioner.

För faktum är att det egentligen inte hänt särskilt mycket med Spotifys program sedan – det ser ut ungefär som i början och bortsett från de sociala funktionerna och möjligheten att köpa låtar så beter sig mjukvaran ungefär likadant som den gjorde när tjänsten lanserades. Det sociala lagret har kommit till och utökats med Facebookintegrationen. Men bortom det är det mesta sig likt. Radiofunktionen är fortfarande plågsamt dålig och Spotify gör inte mycket för att rekommendera musik.

Spotify menar att det inte är deras uppgift att redaktionellt sortera och lyfta fram olika artister – de vill vara neutrala i förhållande till skivbolagen.

Med den nya appsmodellen kan de behålla sin neutralitet samtidigt som de äntligen hjälper användaren med att svara på frågan ”Vad ska jag egentligen lyssna på?”.

Spotify kan därmed fortsätta jobba på det som tydligt varit deras fokus hittills – att trimma den tekniska plattformen och att sprida tjänsten vidare till så många andra enheter som möjligt.

I ett lite kortare perspektiv får Spotify tillgång till en massa saker som tjänsten saknat och som användarna efterfrågat – utan att företaget behöver vare sig bygga funktionerna eller ens stå som avsändare till dem. Där finns inte mycket att förlora. För användarna finns inte heller mycket att förlora. Spotify blir bättre med apparna.

Konkurrenter som exempelvis Wimp, som försökt utmärka sig genom just det redaktionella och rekommendationer, lär få det tuffare.

Men om man tittar i ett lite längre perspektiv är effekterna inte lika självklara. Det är inte helt solklart vilka incitament som finns för utvecklare att ta fram appar, bortom det givna: att sprida sitt varumärke/sin tjänst till drygt tio miljoner musiklyssnare. Frågan är om det räcker för att någon ska ta fram någon riktig ”killer app”.

Gårdagens besked är ytterligare ett tecken på att Spotify vill bli en global musikplattform, en tjänst som knappt går att undvika om man är ens bara måttligt intresserad av att lyssna på musik.

För musikintresserade ska det vara lika självklart att använda Spotify som det är att ett lager av mp3-filer på hårddisken. Men att vara en allerstädes närvarande musikplattform ställer andra krav än att bara vara en schysst ny musiktjänst.

Användarnas krav blir högre och tålamodet med felaktig metadata, artister och skivor som försvinner och alla former av tekniskt strul kommer att sina betydligt snabbare än i dag.

Skivförsäljningen lyfter igen – trots branschens misslyckanden

digital musik DIGITAL MUSIK Nya siffror pekar på att det kan vara en efterlängtad vändning på gång för den ack så sargade amerikanska skivförsäljningen. Frågan är bara hur stor del branschen själva haft som pådrivare.

Efter en långvarig nedåtgående trend rapporterar Bloomberg nu att albumförsäljningen i USA vänt uppåt igen för första gången sedan 2004. I artikeln nämns flera möjliga faktorer bakom uppgången – fler storsäljare, lägre priser, fler plattformar för såväl distribution som marknadsföring och promotion samt tjänster för strömmad musik som Spotify och Rdio.

Visst går det att dissekera de olika faktorerna och argumenten bakom. Det går också att diskutera huruvida detta egentligen är något slags början på en vändning för den problemtyngda branschen eller om det bara är ett tillfälligt positivt hack i den nedåtgående spiralen.

Jag väljer dock att behålla de optimistiska och lätt verklighetsförvrängande glasögonen på ett tag till och letar efter en gemensam nämnare, söker efter en röd tråd i de anledningar som branschrepresentanterna själva väljer att lyfta fram som viktiga faktorer.

* Lägre priser: Uppenbart bra för konsumenterna.

* Fler plattformar för distribution och marknadsföring: Uppenbart bra för konsumenterna.

* Nya tjänster för strömmad musik, med allt vad det inneburit i form av nya sätt att upptäcka, lyssna på och betala för musik: Uppenbart bra för konsumenterna.

Inget av detta är sådant som skivbolagen själva drev igenom när marknaden började falla för runt tio år sedan. Ryggmärgsreaktionen var defensiv – existerande marknader och affärsmodeller skulle skyddas till vilket pris som helst och steget till den digitala världen behandlades som vilket formatbyte som helst – precis som när cd-skivan ersatte lp-skivor och kassetter så skulle konsumenterna betala en gång till för att få sin musik i digitalt format. Existerande storsäljare blev mallen för hur storsäljare skulle drillas, paketeras och distribueras.

Den där första impulsmässiga ryggmärgsreaktionen är inte alltid den bästa på lång sikt. Det där första självhävdelsebehovet, den första impulsen av hämndbegär är sällan särskilt konstruktiv eller fruktbar i ett längre perspektiv. Om man ser till hur diskussionen förs i dag och hur inställningen till digitala tjänster förändrats så tror jag att skivbolagen insett det.

Det nyligen förlängda samarbetet mellan Telia och Spotify är ett ganska bra exempel. I det pressmeddelande som skickades ut uttalade sig Sverigecheferna för de fyra stora skivbolagen om hur positivt de såg på samarbetet och hur viktigt det varit för den svenska musikmarknaden.

För inte särskilt många år sedan hade det varit fullständigt otänkbart att skivbolag hade applåderat en teleoperatör på det sättet. Telia är ju också en ISP – en internetleverantör – och i den jargong som gällde då var de den kanske viktigaste skurken bakom piratkopieringen – de tjänade ju pengar på att erbjuda uppkopplingen och de vägrade stoppa fildelningstrafiken.

För inte så hemskt många år sedan hade själva idén om Spotify verkat fullständigt bisarr, eller åtminstone totalt orealistisk. Men Daniel Ek och hans team lyckades övertyga skivbolagen om att satsa på modellen – ryggmärgsreaktioner till trots.

Däremot tror jag inte att samarbetsviljan är huggen i sten. Spotify och de andra strömmande musiktjäsnterna har en hel del bevisande kvar att göra. Ett samarbete förblir bara ett samarbete så länge båda parterna känner att de har något att vinna på att samarbeta. Och skivbolagens behov av intäkter från den digitala sidan lär inte minska, för även om albumförsäljningen i absoluta tal ökat i USA så har de sammanlagda intäkterna fortsatt ner även i år.

Lösningen på skivbolagens problem lär inte vara riktigt så enkel som att bara släppa in alla aktörer som vill göra något nytt och anlita en massa fokusgrupper och låta konsumenternas viljor diktera affärsplaner.

Men att se till att erbjuda produkter som konsumenterna vill ha till ett pris som de är beredda att betala för är åtminstone en början.

Apple berättar om molnplaner

APPLE I går kväll trillade det in ett tämligen ovanligt pressmeddelande i min mejlbox. Apple berättar i förväg att Steve Jobs kommer att stå på scen på WWDC på måndag och visa både nästa version av OS X och IOS, men också företagets kommande molntjänst Icloud.

Den typen av förhandsinformation tillhör inte vanligheterna från det vanligtvis så hemlighetsfulla företaget. Kanske vill man sätta ett snabbt stopp för spekulation på förhand, men mer troligt är att man vill sätta förväntningarna på en låg – eller rimlig – nivå. Tidigare år har nästa generation av Iphone presenterats på WWDC och ihärdiga rykten har länge hävdat att så inte blir fallet i år. Kanske kommer årets konferens enbart att handla om mjukvara.

Wall Street Journal har kommit över ytterligare detaljer om Icloud, företagets molntjänst. Enligt tidningen är Icloud en tjänst liknande Google Music och Amazon Cloud Player – ladda upp din musik, så kan du lyssna på den från andra enheter. Skillnaden ska vara att Apple tecknat avtal med de tre av fyra stora skivbolagen (Universal Music Group väntas skriva på i veckan) så att man som användare inte behöver ladda upp alla sina låtar själv. I stället ska tjänsten skanna av ens musikbibliotek och matcha det mot låtar som redan ligger i molnet och göra dem tillgängliga utan en tidsödande uppladdning.

Min gissning är att Icloud är mer än så. Om det bara är en kopia av en konkurrenttjänst med marginella förbättringar av hur man laddar upp sin musik till tjänsten kommer de sedvanliga hyllningsropen från publiken att låta falskare än någonsin. Och även om Apple försöker spela ner förväntningarna genom att släppa agendan i förväg lär de inte stanna vid det.

Kanske är Icloud mer av en Spotify/Wimp/Rdio/Mog-utmanare med strömmad musik.

Att man också kommer att bygga in synkfunktionerna från MobileMe i Icloud känns rätt givet. För även om Mobile Me (numera) fungerar ganska hyfsat så lär den inte ha fått tillräckligt stort genomslag för att Apple ska vara nöjda. Konkurrenter som Dropbox är både smidigare att använda och hetare bland teknikintresserade. Apples track record på moln- och webbtjänster motsvarar inte deras framgångar inom mjuk- och hårdvara. En gratisversion av Mobile Me som är integrerad i de nya versionerna av OS X och IOS hade onekligen varit ett steg i rätt riktning.

Domännamnet Icloud.com köpte Apple för övrigt av Linköpingsbolaget Xcerion, som försökt få ett större genomslag för sitt operativsystem i molnet under ett par år. Jag var och träffade dem för ett par år sedan, reportaget finns här. Deras tjänst heter numera Cloudme. Det har ryktats om en köpeskilling på 4,5 miljoner dollar, men det är inget som parterna bekräftat.

 

Ganska kaxigt av Spotify

DIGITAL MUSIK Om någon tvekat tidigare så visar dagens nyheter att Spotify har siktet högt ställt. Apples Itunes Store – världens största musikbutik –  är den tydliga måltavlan.

 

Förändringarna i gratistjänsten häromveckan – begränsningar i lyssningstid varje månad och begränsningar i hur många gånger man får lyssna på en låt – har väckt en hel del känslor, men väntas också locka över en del gratisanvändare till premiumtjänsten.

I min bekantskapskrets har det funkat. Den senaste tiden har åtminstone en person om dagen i mitt Facebookflöde deklamerat att de numera betalar för att använda Spotify.

 

Att börja sälja musik är ett sätt att kompensera för en del av de gratisanvändare som blir över – ett sätt att fånga in ytterligare en grupp gratisanvändare – för vilka Spotifys streamingmodell inte är tillräckligt intressant för att de ska vara beredda att betala för den men där musikintresset är tillräckligt stort för att de ska vara beredda att betala för att få sina spellistor i sin Ipod eller mobiltelefon.

 

Spotify har velat få till de här funktionerna under lång tid och det har tagit nästan ett år att få ordning på allt från programmering till avtal. Förhoppningen är att fler av gratisanvändarna ska bli mer aktiva, återkommande användare. Om de inte är beredda att betala för att strömma musik, så kanske de är beredda att betala för att köpa låtar till sin Ipod?

 

Oavsett hur mottagandet blir är det ett ganska kaxigt steg, att bygga ut tjänsten så att många kan fortsätta sitt musiklyssnande precis om vanligt, men göra det helt utan att blanda in Apples ekosystem med Itunes och Itunes Store.

Samtidigt går det att vända på det hela och tänka på det som ett ganska ängsligt beslut att satsa på en traditionell affärsmodell och ett traditionellt synsätt på musikkonsumtion – där ägandet av musik fortfarande betyder något. Med det synsättet blir Spotifys besked närmast ett steg tillbaka från det streamingspår som utgjorde tjänstens grund i början.

 

Å andra sidan så innebär det i slutändan att Spotify nu kommer att kunna tillgodose fler kundbehov än tidigare och det kan inte vara något dåligt.

Spotify är störst i världen

STRÖMMAD MILSTOLPE För nästan exakt två år sedan nådde Spotify milstolpen en miljon användare. I dag meddelar den svenska musiktjänsten att det är dags för nästa milstolpe – en miljon betalande användare.

Daniel Ek, vd och grundare, berättar för Financial Times att en miljon betalande användare motsvarar omkring 15 procent av företagets aktiva användarbas på 6,67 miljoner människor, som enligt företagets definition har använt tjänsten de senaste 30 dagarna.

15 procent är en stark siffra för vilket företag som helst med den här typen av affärsmodell med en gratis annonsfinansierad grundtjänst och en betaltjänst med ytterligare funktioner. Tidigare har analytiker och branschtyckare snarare pratat om att strax under 10 procent av användarna betalat för tjänsten.

Utan att ha någon direkt insyn i Spotifys räkenskaper så kan man konstatera att den här siffran är oerhört viktig. Intäkter från prenumeranter lär inte bara överstiga de från annonsörer, de är också mer stabila. Dessutom sänder det ett viktigt budskap till skivbolag – att folk faktiskt är villiga att betala för att lyssna på musik trots att Spotify har en gratistjänst också.

Enligt uppskattningar gör det också Spotify till världens största streamingtjänst. Amerikanska Rhapsody, den kanske största konkurrenten, berättade nyligen att de har omkring 750 000 betalande användare. Nyare tillskott som norska Wimp och Zennström-backade Rdio lär vara avsevärt mindre.

En vitkig faktor bakom den snabba tillväxten – från en miljon användare till nästan sju miljoner användare på bara två år – är gratistjänsten. Det gör tjänsten omedelbart användbar för en stor skara användare.

I höstas talade Spotify om att man hade omkring 500 000 betalande användare och enligt ett uttalande från USA-ansvarige Kenneth Parks ökar antalet betalande användare dubbelt så snabbt som antalet gratisanvändare. En viktig faktor är bakom detta är Spotifys målsättning att finnas på så många tekniska plattformar som möjligt – man måste betala för att kunna lyssna från något annat än Windows- och OS X-klienten. Givetvis är mobiltelefonen viktigast, men även samarbeten som det med Sonos och det med Logitech lär locka betalande användare.

Spotify är alltså störst i världen, utan att ha någon närvaro på världens största enskilda marknad – den amerikanska. Paradoxalt nog är det just den freemium-modell som varit så framgångsrik här i Europa som orsakat problem i USA. De stora skivbolagen sägs vara oroliga att gratis tillgång till deras musikbibliotek kommer att underminera marknaden för den digitala styckeförsäljningen som redan visat tecken på att stagnera – utan att erbjuda nya trovärdiga intäktsströmmar.

Med en miljon betalande kunder känns den värdering på en miljard dollar som cirkulerat i samband med ryktena om en pågående investeringsrunda i storleksordningen 100 miljoner dollar från bland andra ryska Digital Sky Technologies och Kleiner Perkins Caufield mer greppbar. Att lyckas ta betalt på nätet är fortfarande något av en helig graal i de här sammanhangen.