Musikindustrin begår digitalt självmord

DIGITAL MUSIK Det finns gott om bra musiktjänster på internet, tjänster som hittat nya sätt att sprida musik till konsumenter och därigenom öka intresset för kulturformen. Nu håller skivindustrin på att ta livet av två av de bästa.

Den populära blandbandssajten Muxtape, en av mina personliga favoritsajter, ligger nere. På startsidan finns bara ett kort meddelande som förklarar att man har ”ett problem med RIAA” – organisationen som representerar de stora skivbbolagens intressen i USA.

På Muxtape har vem som helst kunnat ladda upp mp3-filer och skapa ett virtuellt blandband som världen kan ta del av genom en enkel URL – ett enkelt gränssnitt, stor text och en liten ”köp-länk” under varje låt.

Ett upplägg som tilltalat användarna, men som skivbolagen uppenbarligen inte sett med blida ögon på. De har ju inte fått någon ersättning från gratistjänsten, gudbevars.

Venturebeat har en kommentar från RIAA och tipsar dessutom om några alternativ till Muxtape – 8tracks, Mixwit och Favtape. Ett bevis så gott som något att det inte funkar att tvinga ner en populär sajt på internet – en handfull efterföljare poppar upp direkt efteråt och uppmärksamheten bakom den nedstängda sajten gör att ännu fler uppmärksammar dem.

Ersättning har musikindustrin däremot fått från internetradiostationen Pandora, som streamar miljontals låtar varje år och därför även betalar miljontals dollar per år till skivbolag och artister.

I en intervju med Washington Post förklarar Pandoras grundare Tim Westergren att det måste till en radikal sänkning av avgifterna, annars tvingas man stänga ner tjänsten för gott. För runt ett år sedan tog man det första steget och kastade användare utanför USA av samma anledning.

Kanske ser skivbolagen detta som glädjande nyheter. Att två tjänster som låter användare lyssna på musik gratis inte längre finns kvar. För mig är det annorlunda. Är det något som Muxtape och Pandora gör, så är det öka intresset och därmed också köpviljan hos dem som använder tjänsterna.

Jag – och säkert många med mig – har köpt skivor med artister som jag upptäckt via de här tjänsterna. Men det är klart, det är inga superstjärnor det handlar om. Snarare handlar det om ett antal ”förlustprojekt” för skivbolagen som fått marginellt förbättrade balansräkningar. Miljonsäljande produkter som Madonna, Good Charlotte och Pussycat Dolls har inte mycket att tjäna på dessa tjänster.

Kanske är det så att Pandora måste offras för att artister och skivbolag ska inse hur absurd situationen är. När det gäller vanlig radio gör skivbolagen allt för att smöra sig in på de hetaste stationerna. Radiostationer i USA betalar ingen ersättning per låt till artister och skivbolag. Pandora och de andra betalar 0,19 cent per låt.

Vad är det egentligen som säger att webbradio inte har samma genomslagskraft?

Inte mycket. Däremot ser det ut som att musikindustrin upptäckt en chans att bygga nya intäktsströmmar genom de nya tjänsterna. Lyckas de så spelar det inte så stor roll om skivförsäljningen rasar.

Jag gissar att det är den här typen av rättighets- och ersättningsproblem som gör att svenska Spotify inte lanserat sin imponerande musiktjänst ännu. Och kanske finns det fler halvhemliga tjänster där ute som sitter i samma sits.

Om musikindustrin genom sitt agerande håller på att mörda musiken eller begår ett utdraget självmord beror väl mest på hur man ser på musik.