Adam Erlandsson om digitala trender

Adam Erlandsson

Adam Erlandsson

TVÅ VÄRLDAR Det har gjorts flera försök tidigare. Men trots att ingen lyckats har innehållsproducenter och teknikföretag inte gett upp hoppet – den fysiska världen ska kopplas ihop med internet.

Häromveckan var jag på Alcatel-Lucents Sverigekontor. De visade upp Tikitag, en teknik som gör just detta – små klistermärken med inbyggda rfid-kretsar som tillsammans med en läsare kan användas för att koppla samman internet med fysiska föremål.

Till exempel kan man sätta en klisterlapp på sitt visitkort och koppla samman rfid-taggens unika nummer med en valfri hemsida. Eller så kan man fästa radiotaggen på en annons i en tidning och koppla den till företagets kampanjsajt.

Systemet bygger på en öppen plattform och användarna har fria händer att skapa egna tillämpningar. Till exempel kan man styra datorns musikspelare med taggar. Någon har byggt ett system för att sköta in- och utcheckningar av cyklar på en uthyrningsfirma. Men när Alcatel-Lucent demonstrerar tekniken är det just möjligheten att koppla ett fysiskt föremål till en sajt på internet som dominerar, kanske för att det är ett enkelt sätt att förklara tekniken på.

För egen del påminner det mig om en storsatsning från tiden när dotcomboomen var som allra mest booming. Då gjorde amerikanska Digital Convergence ett spektakulärt misslyckande av sin mångmiljonsatsning på att koppla samman de två världarna. Den briljanta idén byggde på en streckkodsläsare som kopplades till datorn och som skulle göra det enkelt för vem som helst att komma ut på internet.

Bara att dra läsaren över streckkoden i en annons eller på en produktförpackning så kom du in på företagets hemsida. Det skulle både underlätta för användarna och vara ett bra försäljningsargument gentemot reklamköpare.

Systemet kallades Cuecat och är ett alldeles strålande exempel på kapitalförstöring. Istället för att använda vanliga streckkoder satsade Digital Convergence på ett eget snarlikt system och för att få snurr på användningen var mån således piskade att dela ut en enorm mängd Cuecat-läsare gratis.

Utan läsare, inga användare. Alltså skickade man ut mängder av Cuecats till tidningsprenumeranter och delade ut dem i elektronikaffärer. Bara portokostnaderna lär ha hamnat i miljonklassen.

Ingen verkade se floppen innan den var ett faktum. Till och med tekniktidningen Wired var med på ett hörn. Ingen verkade ställa sig frågan: Hur svårt är det egentligen att skriva in en url i webbläsaren?

Svaret är: Inte särskilt, vilket dåtidens internet-nybörjare snabbt bevisade för Digital Convergence.

Men deras idé dog inte. Tvärtom märks den kanske tydligare i dag än någonsin.

Man behöver inte titta särskilt långt bortom Tikitags taggar för att se att det verkar finnas ett enormt behov av tjänster som överbryggar gapet mellan den fysiska och den digitala världen.

Den enda skillnaden är att ingen i dag är så dum att tro att konsumenterna inte klarar av att hitta produktinformation med hjälp av en sökmotor eller att de behöver hjälp med att knappa in webbadresser. Istället siktar man in sig på mobilen.

Till exempel har Göteborgsföretaget Camclick fått en del uppmärksamhet för sin java-applikation som använder mobiltelefonens kamera för att läsa in streckkoder.
Men den stora draken i sammanhanget är Aftonbladet, som vill att vi ska använda våra telefoner för att ta bilder av ”taggar” i papperstidningen för att på ett enkelt sätt slussas vidare till ytterligare material på deras mobilsajt.

Det mobila internet är fortfarande i sin linda. Här finns fortfarande ett behov av att ge användarna en liten knuff i rätt riktning för att man ska hitta till ens sajt. Det är synd att man tvingats använda så pass klumpig lösning – installera programmet, starta det, rikta kameran rätt, knäpp en bild, hamna på rätt sajt – för att få till stånd denna interaktion. Än så länge finns det helt enkelt inget alternativ. Det kommer först när våra mobiltelefoner utrustas med rfid-teknik, eller NFC – Near Field Communications som det heter på mobilspråk.

Då kommer lösningar likt Tikitag säkert att spela en betydligt större roll (vilket givetvis är vad Alcatel-Lucent räknar med och hoppas på).

Men framförallt kommer vi att få se hur våra mobiltelefoner ersätter det mesta vi har i våra plånböcker i dag – bankkort, passerkort, busskort, you name it. Hade vi haft en lika operatörskontrollerad mobilmarknad som Japan så hade vi med stor sannolikhet redan varit där.

Fler bloggar