Annons

Adam Erlandsson om digitala trender

Adam Erlandsson

Adam Erlandsson

OPERATIVSYSTEM Webbläsaren Google Chrome har rönt stora framgångar det senaste året och klättrat till en trygg tredjeplats bakom Internet Explorer och Firefox. Mycket beroende på att den är snabb och trevligt avskalad. Nu hoppas Google att samma framgångsfaktorer ska fungera för det nya operativsystemet Chrome OS.

Jag har testat den första datorn med Chrome OS, en snyggt mattsvart och avskalad maskin med det föga exalterande namnet Cr-48. 12 tum stor skärm, flashlagring. Den är funktionell och ungefär så spännande som namnet antyder. Det mest innovativa med hårdvaran lär vara att Google tagit bort Caps lock-knappen och ersatt med en sökknapp.

Ett annat sätt att beskriva den är skönt avskalad. Inget lull-lull alls. Men Cr-48 är tillräckligt mycket en prototyp för att det ska vara på tok för tidigt att dra några slutsatser om hur de datorer som bland annat Samsung och Acer väntas släppa till sommaren kommer att se ut.

Efter någon vecka med Chrome OS kan jag dock konstatera att hårdvaran kommer att bli viktig för operativsystemets framgångar. Jag återkommer till varför längre ner.

Vi börjar med några rader om användarupplevelsen. Cr-48:an startar på bara ett par sekunder (jag gillar att skriva så, det påminner om familjens gamla Datsun 120Y som jag övningskörde med. Den startade också ”på ett par sekunder”).

Chrome OS välkomnar med en liten logga på skärmen och en efterföljande inloggningsruta. Det är bara att koppla upp den mot ett nätverk och logga in med sitt Google-konto. Om man vill går det får man också ta en profilbild med den inbyggda webbkameran.

Ytterligare ett par sekunder efter inloggning möts man av ett webbläsarfönster. Det är operativsystemet. Det finns inget skrivbord, ingen katalogstruktur, ingen egentlig programmeny.

Att använda Cr-48 som sin enda dator är det ultimata testet av tesen att ”allt finns på nätet”. Och visst går mycket av de dagliga datorsysslorna att förlägga på nätet – från officepaket och enklare bildbehandlingsprogram till småspel.

Men till exempel får man klara sig utan Spotify och egentligen alla program man använder till vardags. Dessutom är man beroende av att vara uppkopplad. Än så länge är stödet för offlineläge inte särskilt utbyggt i den tämligen skrala programfloran som erbjuds.

Cr-48 har visserligen ett inbyggt 3G-modem, men datorn verkar låst till T-Mobiles nät och ville inte funka med ett svenskt simkort. Det bör vara åtgärdat när Chrome OS släpps på riktigt – då är tanken att man alltid ska kunna koppla upp sig.

Att använda operativsystemet påminner om de avskalade Linuxvarianter som en del datortillverkare skeppar med sina datorer som snabbstartade alternativ till Windows, för de tillfällen när man bara vill kolla något snabbt på internet eller lyssna på musik och inte orkar vänta på att Windows ska tröska igång. De är skapade som komplement till den vanliga datorupplevelsen. Chrome OS är inte tänkt som något komplement och ska inte köras sida vid sida med Windows eller något annat operativsystem.

En fråga är hur redo vi är för att helt lämna den datorvärld vi vant oss vid, med katalogstrukturer för våra filer och installerade program på hårddisken. I dag väljer vi själva vilka filer och vilken information vi vill överlåta åt molnet. Med Chrome OS får allt en plats uppe bland molnen, på någon server någonstans.

Det är lätt att se Chrome OS som en framgång på internetcaféer världen över. Förmodat billig hårdvara och ett underhållsfritt operativsystem som varken kräver antivirusprogram eller behöver rensas från skräpprogram. De startar snabbt, både vid kallstarter och från viloläge. Batteritiden är väl tilltagen och att använda Chrome OS är obetydligt mera komplicerat än att använda webbläsaren Chrome.

Men någon aha-upplevelse är det inte. Snarare en jaha-upplevelse.

Om operativsystemet inte kan leverera det så får hårdvaran antingen se till att vara riktigt fin och väcka det där flyktiga habegäret – det som får oss att strunta i vårt förnuft, får oss att blunda för vår snålhet och får oss att lägga gamla vanor åt sidan för att i stället lägga ut pengar på något nytt.

Alternativet är att se till att hårdvaran blir billig, så billig att vi är beredda att acceptera de kompromisser som Chrome OS medför. Så billig att det känns värt att skaffa en maskin som tredje- eller rent av fjärdedator

Men att bygga hårdvara som väcker habegär är inte helt enkelt. Och att bygga superbilliga datorer är inte den mest lönsamma verksamheten.

Nu ska det också i ärlighetens namn tilläggas att Chrome OS inte är färdigutvecklat och än så länge har inga tredjepartsutvecklare pressat gränserna för vad plattformen klarar av. Det finns mycket som säkert kommer att bli bättre när Chrome OS väl släpps på riktigt. Men de stora dragen finns där – och det är där det är svårt att se var Chrome OS ska passa in.