X
Annons
X

Adam Erlandsson om digitala trender

Adam Erlandsson

Adam Erlandsson

INNOVATIONER Tänk dig en värld helt utan elsladdar och klumpiga grenkontakter på golvet. Halvledartillverkaren Intel kan ha lösningen, som mest påminner om något ur en ostig science fiction-berättelse.

Tekniken är utvecklad på MIT och har redan backning av Intel som demonstrerade lösningen på en utvecklingsmässa i San Fransisco i veckan. En glödlampa på 60-watt knäpptes på och lyste upp omgivningen – helt utan sladd. Elen kom istället från en ”elsändare i andra änden av salen.

Rent tekniskt ska det hela gå ut på att använda magnetfält istället för elektriska fält för att skicka vidare strömmen. Direkt när jag såg bilderna kände jag en viss förhoppning om att trots allt få uppleva ett verkligt trådlöst samhälle, men tyvärr – Intel tror inte på något större genomslag för tekniken innan år 2050.

Desto närmare i tiden ligger det här:

Emily (kvinnan på bilden – klicka för att se videon) är inte verklig. Hon är en animation, skapad av amerikanska Image Metrics (företaget bakom mycket av animationerna i Grand Theft Auto).

Enligt den här artikeln är Emily ett av de första exemplen på en animation som tagit sig förbi den barriär som brukar kallas ”uncanny valley”. Det är onekligen ett bra steg på vägen mot mer verklighetstrogna animationer, men ser det inte lite overkligt ut?

El utan sladdar, animerade människor som ser ut som verkliga människor…vad kommer egentligen härnäst?

Själv hoppas jag på flygande bilar. Men kanske får jag nöja mig med ett par såna här: (Ja det är en replika av skorna från Tillbaka till framtiden…)

Adam Erlandsson

DIGITAL MUSIK Det finns gott om bra musiktjänster på internet, tjänster som hittat nya sätt att sprida musik till konsumenter och därigenom öka intresset för kulturformen. Nu håller skivindustrin på att ta livet av två av de bästa.

Den populära blandbandssajten Muxtape, en av mina personliga favoritsajter, ligger nere. På startsidan finns bara ett kort meddelande som förklarar att man har ”ett problem med RIAA” – organisationen som representerar de stora skivbbolagens intressen i USA.

På Muxtape har vem som helst kunnat ladda upp mp3-filer och skapa ett virtuellt blandband som världen kan ta del av genom en enkel URL – ett enkelt gränssnitt, stor text och en liten ”köp-länk” under varje låt.

Ett upplägg som tilltalat användarna, men som skivbolagen uppenbarligen inte sett med blida ögon på. De har ju inte fått någon ersättning från gratistjänsten, gudbevars.

Venturebeat har en kommentar från RIAA och tipsar dessutom om några alternativ till Muxtape – 8tracks, Mixwit och Favtape. Ett bevis så gott som något att det inte funkar att tvinga ner en populär sajt på internet – en handfull efterföljare poppar upp direkt efteråt och uppmärksamheten bakom den nedstängda sajten gör att ännu fler uppmärksammar dem.

Ersättning har musikindustrin däremot fått från internetradiostationen Pandora, som streamar miljontals låtar varje år och därför även betalar miljontals dollar per år till skivbolag och artister.

I en intervju med Washington Post förklarar Pandoras grundare Tim Westergren att det måste till en radikal sänkning av avgifterna, annars tvingas man stänga ner tjänsten för gott. För runt ett år sedan tog man det första steget och kastade användare utanför USA av samma anledning.

Kanske ser skivbolagen detta som glädjande nyheter. Att två tjänster som låter användare lyssna på musik gratis inte längre finns kvar. För mig är det annorlunda. Är det något som Muxtape och Pandora gör, så är det öka intresset och därmed också köpviljan hos dem som använder tjänsterna.

Jag – och säkert många med mig – har köpt skivor med artister som jag upptäckt via de här tjänsterna. Men det är klart, det är inga superstjärnor det handlar om. Snarare handlar det om ett antal ”förlustprojekt” för skivbolagen som fått marginellt förbättrade balansräkningar. Miljonsäljande produkter som Madonna, Good Charlotte och Pussycat Dolls har inte mycket att tjäna på dessa tjänster.

Kanske är det så att Pandora måste offras för att artister och skivbolag ska inse hur absurd situationen är. När det gäller vanlig radio gör skivbolagen allt för att smöra sig in på de hetaste stationerna. Radiostationer i USA betalar ingen ersättning per låt till artister och skivbolag. Pandora och de andra betalar 0,19 cent per låt.

Vad är det egentligen som säger att webbradio inte har samma genomslagskraft?

Inte mycket. Däremot ser det ut som att musikindustrin upptäckt en chans att bygga nya intäktsströmmar genom de nya tjänsterna. Lyckas de så spelar det inte så stor roll om skivförsäljningen rasar.

Jag gissar att det är den här typen av rättighets- och ersättningsproblem som gör att svenska Spotify inte lanserat sin imponerande musiktjänst ännu. Och kanske finns det fler halvhemliga tjänster där ute som sitter i samma sits.

Om musikindustrin genom sitt agerande håller på att mörda musiken eller begår ett utdraget självmord beror väl mest på hur man ser på musik.

Adam Erlandsson

CLOUD COMPUTING Det senaste årets hetaste modeord i it-världen är cloud computing. Det är inte konstigt – molnet är nytt, smidigt och innebär helt nya intäktsvägar för it-jättarna. Men det finns en baksida.

Molnet är känsligt för haverier. När det funkar är det smidigt att kunna komma åt sina filer och mejl från vilken dator som helst, när som helst – bara det finns en internetuppkoppling. Men när det inte fungerar står man där utan möjlighet att ens titta på vad man har lagrat eller möjlighet att kommunicera med omvärlden.

Den senaste veckan har Google haft problem med sin Gmail och svenska Diino råkat ut för hårddiskhaveri. Sedan tidigare har Amazon haft strul med sin lagringstjänst S3. Det finns fördelar med att lägga över ansvaret för sitt digitala liv på molnet, men så länge det mytiska molnet består av helt vanliga servrar i vanliga serverhallar som drivs av vanliga människor som jobbar på vanliga företag finns det anledning att ha en back-up-lösning.

Frågan är om molnet verkligen förtjänat min tillit?

Inte om det fortsätter så här. Då kommer jag att krampaktigt hålla fast vid mina hårddiskar och USB-minnen ett bra tag till.

Adam Erlandsson

IPHONE Apple har fått utstå en hel del kritik för problem med 3G-mottagningen i sin hyllade mobiltelefon. Företaget har sin vana trogen inte lämnat några kommentarer alls, men enligt Business Week har man en mjukvaruuppdatering på gång som ska lösa problemet.

På forum, bloggar och i media har Iphone 3G-ägare rapporterat svårigheter att ansluta till 3G-nätet och problem med tappade samtal när telefonen ska byta från 2G till 3G. Men trots att det skrivits spaltkilometer om problemen antas bara runt 3 procent av alla telefoner vara drabbade, enligt Business Weeks källor.

Apple vägrar i sedvanlig ordning att kommentera eller erkänna att det finns något problem alls. Amerikanska operatörern AT&T är inte helt tysta, men deras kommentar – ”Totalt sett så fungerar den nya Iphone alldeles utmärkt i vårt 3G-nät” – tillför inte särskilt mycket.

Men problemet är högst verkligt, enligt Business Week. Tidningens källor menar att en mjukvaruuppdatering att rullas ut senast sista september, men kanske så tidigt som den här månaden. De hävdar, precis som en analytiker på Nomura Securities, att felet ligger i telefonens 3G-chip som kommer från tyska Infineon.

Enligt uppgift ska problemet ligga i hur chippet är kodat och därmed gå att åtgärda genom en mjukvaruuppdatering. Varför det bara är ett mindre antal telefoner som drabbats framgår däremot inte.

Det stämmer dock väl in i vad svenska tidningen Ny Teknik skriver under rubriken Mobilexpert om Iphone: Måndagsex måste bytas. De hänvisar till oberoende expertmätningar som visar att problemet ligger i anpassningen mellan antennen och elektroniken i telefonen. Till tidningen kommenterar Claes Beckman, professor i mikrovågsteknik vid högskolan i Gävle problemet:

– Det är en fullständigt normal barnsjukdom, särskilt med tanke på de stora volymer som ska ut och det pressade kostnadsläget. Det händer säkert massor med Samsung, LG, Sony Ericsson eller Nokia.

– Skälet till att det nu får uppmärksamhet är att Iphone är så hajpad.

Adam Erlandsson

SOCIALA NÄTVERK Vi har fått en ny kung bland de sociala nätverken. Enligt analysföretaget Comscores siffror för juni 2008 har Facebook hunnit i kapp och passerat Myspace som världsetta.

Myspace har länge kunnat, i offentlighetens ljus, vifta bort Facebooks framsteg genom att hänvisa till att de fortfarande är i särklass störst. Så inte längre. Enligt Comscore World Metrix för juni månad 2007 och juni 2008 har Facebook vuxit från 52,167 miljoner unika besökare förra året till 132,105 miljoner i år. Det är en ökning med 135 procent. Samtidigt har Myspace bara lyckats nå en tillväxt på 3 procent till 117,582 miljoner unika besökare.

Att kalla det en jordskredsseger är kanske att dra lite för stora växlar på statistiken, då Comscore mäter antalet unika besökare till sajterna. Men trenden är tydlig och trenden kan man dra växlar på. Facebook har gått starkt framåt i samtliga regioner under perioden, till och med i Nordamerika där man funnits sedan starten.

Mycket av tillströmningen i de här länderna kommer från mycket låga nivåer och i vissa regioner har Facebook fortfarande mycket stora problem. Mycket återstår att göra för att slå sig in på nya marknader och öka fotfästet på dem. Det är exakt samma problem som Myspace brottas med.

Det finns heller inga större tecken på att användandet av sociala nätverk minskar. Det är snarare tvärtom, även om Comscore konstaterar att tillströmningen av nya användare börjar plana ut i Nordamerika – tillväxt på 9 procent från juni 2007 till juni 2008. Istället är det i Mellanöstern/Afrika (+66 procent), Latinamerika (+33 procent) och i Europa (+35 procent) där de flesta nya användarna finns.

För Myspace kan det knappast vara uppmuntrande läsning. En ökning i antalet besökare med 3 procent under en period där tillväxten för sociala nätverk varit mångfalt större är inget annat än en flopp för företaget som satsat stort på lokal närvaro i bland annat Europa.

Det ska bli intressant att se hur de svarar.

Den som vill gräva ner sig ytterligare i geografin kring de olika sociala nätverken kan ha stor glädje av det här inlägget på svenska Pingdoms företagsblogg. De har
plockat fram lite kul geografisk statistik med hjälp av Google Insights for Search. Där får man bland annat reda på att intresset för Linkedin är stort i Danmark och att man är tokiga i Last.fm i Finland. Snyggt presenterat och läsvärt.

Adam Erlandsson

…men det som är fel kan vara ganska lustigt. På den här länken finns en uppräkning av några guldkorn som raderades på Wikipedia under förra året. En del nördigt, en del tråkigt och en del som ställer frågetecken kring artikelförfattarens sinnestillförlitlighet.

Via: Bisonblog

Adam Erlandsson

IPHONE Nu har Apple haft sin App Store uppe i en dryg månad och Steve Jobs har börjat prata om de fantastiska framgångarna. I en intervju med Wall Street Journal delar han med sig av sina tankar och lite hårda siffror.

30 dagar, 60 miljoner nedladdade program för 30 miljoner dollar. Det är ingen dålig start.

Om nedladdningen av program fortsätter på det inslagna spåret resten av året så kommer den årliga försäljningen att stanna på runt 350 miljoner dollar – ingen dålig affär för Apple, som behåller runt 30 procent av intäkterna för att täcka upp sina kostnader.

Oavsett hur man räknar och hur man försöker vända på siffrorna är det en stor mängd program och en stor framgång för Apple. Om användarna verkligen har tid och möjlighet att använda alla programmen spelar egentligen ingen roll – framgången visar att Iphone är en mjukvaruplattform att räkna med.

Att Apple har App Store kopplad i ett järngrepp och väldigt enkelt kan svartlista ett program har visserligen dragit igång en liten debattvåg i bloggvärlden men det spelar egentligen ingen roll. Ingen trodde väl att företaget skulle släppa igenom alla program?

Det som är intressant är att Apple lyckats få vanliga användare, långt bort från de mest initierade och initierade, att ta sig tiden att leta upp och även betala för program till sin telefon. En majoritet av utbudet på App Store är gratis – trots det har det sålts program för närmare 190 miljoner kronor.

Det är ett engagemang som Nokia, Sony Ericsson de traditionella mobiljättarna kan bara drömma om och ett bevis på att Apple tänkt helt rätt med sin mobilsatsning.

I intervjun med Wall Street Journal uttrycker Steve Jobs – i en enda andning – precis det som gör konkurrenterna konfunderade och som ligger bakom att Sony Ericsson kommer allt närmare att tappa fotfästet på marknaden:

”Man brukade skilja på olika telefoner genom att jämföra radiomottagare, antenner och sådana saker […] Vi tror att framtidens telefoner kommer att särskiljas av mjukvaran.”

Adam Erlandsson

GOOGLE För runt tre veckor sedan lanserade Google sin Wikipedia-variant Knol, som förutom att ge upphov till den lustiga och snart totalt utslitna verbifieringen ”att knola”, fått tidningar och bloggare att undra om inte Google är ett innehållsföretag.

Vad spelar det för roll, kanske man undrar. Distinktionen mellan att tillhandahålla plattformar för innehåll och tillhandahålla innehåll är av akademisk art. Men för Googles kunder, varav många är just i innehållsbranschen, är det annorlunda. För dem är frågan mer berättigad.

Det är klart att det blir ett problem om Google-ägda sajter tar andelar från Googles kunder. Sökjättens kunder lär inte tycka att det är särskilt kul…

Videosajten Youtube är världens största och med bloggplattformen Blogger tillsammans med Knol och andra Google-sajter skulle sökjättens innehav kunna dominera resultatlistan till så gott som varenda sökning. Att skruva till sökalgoritmen lite grann skulle vara en smal sak för företagets ingenjörer. Men givetvis har Google stått stenhårt fast vid att de aldrig kommer att kompromissa med objektiviteten i sökresultaten.

Kort sagt: skulle de göra det, så skulle de vara körda.

Google har också länge insisterat på att de inte har några som helst planer på att skapa eller äga eget innehåll. De är medieföretagens vänner, inte deras fiende.

Jag har också varit inne på området, senast när jag träffade Googles emea-chef Nikesh Arora i Göteborg i somras. Hans svar kommer direkt ur regelboken för hur Google-chefer svarar på frågan:

Isn’t Google a content company?
– No, we’re not. We help people find content.

But your sites, Youtube and Blogger for instance, wouldn’t be anything without their content?

– True, but Youtube is a platform, and so is Blogger. We simply take care of people’s content. We don’t run a Youtube Production Company. If we need content, we buy it. Like the maps on Google Maps.

– It’s like an ecosystem. We support it. We maintain it. But we don’t participate with our own content. That’s not our main objective.