Annons

Adam Erlandsson om digitala trender

Adam Erlandsson

Adam Erlandsson

TOPPARNA Igår publicerade jag min lista över årets floppar. I dag är det dags för årets toppar. Först lite om årets kanske mest omskrivna, omdebatterade och omhuldade produkt – Apples Iphone.

Mycket går att säga om Apples Iphone. Den är dyr och saknar 3G. Kameran är inte särskilt bra och det går inte att spela in video utan att fulhacka telefonen. Det går också att säga mycket dåligt om inlåsning till operatörer, men faktum är att Apples första mobiltelefon är en revolutionerande produkt. Av två skäl.

Först och främst är användargränssnittet snyggare, smidigare och väcker ett helt annat habegär än något som konkurrenterna kommit i närheten av. Ribban för menyer och användbarhet har helt klart höjts. Nu är det upp till Nokia, Sony Ericsson och andra som bygger telefoner mot konsumentmarknaden att höja sig ytterligare.

Men inte nog med det. Eftersom suget efter produkten var så stort – betydligt större än någon annan mobiltelefon – har Apple kunnat – och valt att – ställa motkrav på operatörerna. Bland annat ryktas det att Cupertinoföretaget får runt 30 procent av intäkterna från de abonnemang som tecknas. Det är en ny modell som skiftar maktbalansen ytterligare från operatörerna.

Om man dessutom har Nokias storsatsning på innehåll och Sony Ericssons musiktjänst i åtanke är det lätt att undra hur operatörernas motdrag kommer att se ut. Kanske kommer det att prägla 2008.

Övriga toppar under året – utan inbördes rangordning:

Facebook – 2007 var året då svenska folket tog till sig Facebook. Enligt siffror från sajtens annonssystem finns fler än en miljon svenskar på sajten och ett tag verkade det nästan som att alla hängde där. Kanske är toppen redan nådd nu när nyhetens behag har lagt sig.

Annonsaffärer – 2007 var ännu ett rekordår för den svenska internetannonseringen, men det var också året då internetjättarna gjorde sitt bästa för att positionera sig inför framtiden. Google köpte Doubleclick, Aquantive blev en del av Microsoft och AOL gick på en massiv shoppingrunda efter att man misslyckades med köpet av Tradedoubler.

Asus Eee – Den lilla bärbara Linuxdatorn är visserligen inte lanserad i Sverige ännu, men har blivit en stor framgång i Storbritannien och USA. Med en skärm på 7 tum, lagom snabb processor och flashminne istället för hårddisk kombinerat med ett lågt pris på runt 400 dollar bör den höjt ett och annat ögonbryn hos konkurrenterna. När vanliga konsumentdatorer nått så långt att deras prestanda egentligen ligger en bra bit över vad vanliga konsumenter har behov av har det skapats ett behov för billiga och smidiga datorer som fungerar alldeles utmärkt för att kolla e-post, spela lite musik, surfa på internet och utföra enklare kontorsgöromål. Att Eee kommer att få efterföljare från andra tillverkare under 2008 är en inte alltför kvalificerad gissning.

Mikrobloggar – Elitbloggare världen över började Twittra till vanrandra och Google slantade upp och köpte finska Jaiku. 2007 var året då mikrobloggtjänsterna gjorde sitt intåg på allvar. Under 2008 kommer antagligen domen – antingen är det en fluga som dör ut – eller så blir det något som slår även utanför de initierades krets.

DRM tappar i värde – Digital Rights Management på digital musik och film var länge ett absolut krav från de flesta rättighetsägare, men under året har många bytt ståndpunkt. För bara någon månad sedan gick flera brittiska onlinebutiker ut och krävde att DRM skulle avskaffas helt. Det hade inte varit möjligt för bara ett år sedan, men känns i dag närmast som en självklarhet. Om utvecklingen fortsätter kan den verkliga dödsstöten för kopieringsskydd av den här typen komma redan under 2008.

Öppen källkod – Linuxdistributioner som exempelvis Ubuntu har fått ett rejält uppsving i takt med att de blivit allt bättre och enklare för mindre teknikvana att använda. Flera datortillverkare har börjat titta på operativsystemet som ett alternativ till Microsoft Windows. På samma sätt har öppen källkod alltmer letat sig in i företag och i myndighetsvärlden. Företag som Red Hat, Jboss och MySQL har gått framåt under året.

Radiohead, Saul Williams med flera – Under året har många etablerade artister valt att trotsa den gamla modellen för att ge ut skivor. Istället för att låta allt gå via ett skivbolag la Radiohead ut sin nya skiva för nedladdning där köparna själva kunde bestämma priset. Saul Williams gjorde sin nya skiva tillgänglig gratis, men den som betalade kunde få bättre ljudkvalitet på filerna. Skönt att se att det inte bara är oetablerade band och artister som lärt sig utnyttja internet på ett vettigt sätt.

Andra toppar under året:

Mobilt bredband – Mobilförsäljningen under flera av årets månader toppades inte av någon mobiltelefon. I toppen låg i stället de små usb-modem som används för mobilt bredband.

Aftonbladets allsvenska målservice – En kul och innovativ tjänst för alla oss som vill följa fotbollsmatcher i realtid, men inte har möjlighet att åka iväg och se matcherna eller är sugna på att se dem via pay per view.

Apple och OS X – Framgångarna med Ipod har haft många positiva effekter på Cupertinoföretaget som tar marknadsandelar på datormarknaden. Tack vare en lyckad uppdatering av operativsystemet och flera framgångsrika modeller som de bärbara Macbook och Macbook Pro och den nya Imacen går Apple framåt som aldrig tidigare.

Vad borde varit med? Vad borde inte varit med?
Skriv vad du tycker i kommentarerna.

Adam Erlandsson

FLOPPARNA Det är dags att sammanfatta det gångna året. I dag kommer en lista över de största flopparna i it- och teknikvärlden. Listan med årets toppar kommer i morgon klockan 09:00.

Mycket har faktiskt irriterat under året som gått. En del har varit ständigt återkommande fenomen som långsamma bredband, skräppost och kraschade hårddiskar. Priserna på skrivarbläck har heller inte förändrats under 2007 och ligger fortfarande i nivå med riktigt fin skotsk maltwhisky. Att skrivartillverkarna förklarar prisnivån med ”höga utvecklingskostnader” gör bara det hela ännu mer irriterande.

Andra irritationsmoment är nytillkomna. Numera kan även fullständigt legitima hemsidor distribuera skadlig kod, vilket gör det ännu viktigare att hålla sin dator uppdaterad och skyddad. Sajterna över hela världen, bland annat Business Week och TV 4, har helt plötsligt visat uppmaningar om att datorn behöver optimeras eller har blivit infekterad med en massa konstiga virus.

Förutom dessa irritationsmoment har det varit en hel del regelrätta floppar under året. Här kommer min lista – utan inbördes rangordning:

Det högupplösta formatkriget – I ena hörnan Bluray, i den andra Hd-dvd. Matchen ser ut att gå över tolv tuffa ronder och under tiden förlorar teknikföretagen och filmbolagen pengar. Men främst är det konsumenterna som blir lidande. Med 50 procents chans att köpa ”rätt” format finns en risk att många satsar på det förlorande formatet och blir stående med en samling ”Betamax 2.0”.

Windows Vista
– Microsofts nya operativsystem är kanske inte så vedervärdigt uselt som många vill få det till, men kvalificerar ändå på flopplistan. Framförallt beroende på att det är långsammare än föregångaren och att många av de på förhand utlovade förbättringarna inte fanns med i den slutgiltiga produkten – trots att den blev flera år försenad. Att flera datortillverkare numera erbjuder sina kunder att ”nedgradera” till Windows XP säger egentligen det mesta…

Portalsajter
– Anrika Torget.se gick i graven härom veckan och liknande sajter som Jello.se för en relativt anonym tillvaro en bra bit ner i KIA-index. Samtidigt passar AOL på att lansera en svensk version av sin portal. Sajten är visserligen fortfarande kvar i beta, men spontant känns webbmejl och några blandade nyhetstelegram inte direkt som bästa vägen in i svenskarnas webbläsare. Den här typen av gammalmodiga portaler borde få dö en stillsam död. Jag tror inte de kommer att saknas av många.

Facebook Beacon – Facebooks annonsdebacle är redan avhandlat till dödagar, bland annat på den här bloggen. Så här i efterhand kan man däremot konstatera att företagets reträtt verkar ha fungerat ganska bra. Frågan är om inte debaclet, i ett längre perspektiv, kommer att bli ihågkommet som en av de första gångerna som ett stort internetföretag helt valde att förbise användarnas personliga integritet till förmån för profiten – och blev avslöjade.

Apple TV – Med den här prylen ville Apple göra samma sak för den digitala video- och tv-marknaden som företagets Ipod gjorde med den digitala musikmarknaden. Enheten som sådan är visserligen stabil, lätt att använda och stör inte nämnvärt mycket under tv:n. Kanske kostar den lite i mesta laget, men det största problemet är ett kardinalfel i tankeprocessen bakom. Genom att tvinga användarna till att köpa det material som man kan titta på med Apple TV via Itunes blir maskinen avsevärt mindre användbar. Ungefär som om Ipodarna inte skulle funka med egenrippad eller piratnedladdad musik. Hade de verkligen varit lika framgångsrika då?

The Ringle – Ta en hitlåt. Lägg den på en cd-skiva tillsammans med en remix på hitlåten och en äldre låt från samma artist. Klipp sedan ut refrängen och lägg den som en ringsignal på ett dataspår. Lägg skivan i ett pappfodral och ta 7 dollar för den. Sony BMG och Universal Music Group borde skämmas för sitt påfund ”ringle”. Att ta betalt flera gånger för samma låt till olika apparater är nästan ofattbart snålt. Förhoppningsvis kommer det här tankeexperimentet inte att nå någon större spridning under nästa år.

The Kindle – Amazon förtjänar ett hedersomnämnande för lanseringen av läsplattan Kindle. Ett ambitiöst och lite charmigt vansinnigt projekt som inte bara uppmärksammades av många utan också uppskattades av många – men att säga att Kindle eller liknande produkter kommer att bli var mans ägodelar eller ersättare till det tryckta ordet är att vara aningen för mycket teknikoptimist. Antingen måste apparaterna kunna göra betydligt mycket mer, eller så måste de vara tokbilliga. Annars kommer de aldrig att slå.

Andra saker som utmärkt sig negativt under året:

Rättegången mot Jammie Thomas och skivbranschens märkliga uttalanden i samband med den.

Apples enträgna försök att hålla Iphone låst till enskilda operatörer och stänga ute alla former av tredjepartsprogram från telefonen.

Det korståg som Prince inlett mot såväl sina egna fans som alla världens pirater.

Vad har jag glömt bort? Vad borde inte varit med?
Berätta vad du tycker om året som gått i kommentarerna!

Adam Erlandsson

NÄTKONKURRENS Google fortsätter kämpa för att nå sitt mål – att göra all världens information tillgänglig. Sökjätten fortsätter att lansera nya tjänster med oförminskad styrka. Med den senaste satsningen har man onlineuppslagsverket Wikipedia i skottgluggen.

Tjänsten, som varit under utveckling ett tag, heter Knol och ska till skillnad från Wikipedia bygga på material från namngivna skribenter. Genom att låta upphovsmännen sätta sitt namn under artiklarna hoppas man få en bättre trovärdighet på materialet. Samtidigt tänker sökjätten låta skribenterna lägga in annonser i sina inlägg och därmed också kunna tjäna pengar på dem.
Det är ett logiskt steg. I dag skickar sökjätten enorma mängder trafik till Wikipedia.

Uppslagsverket finns representerat högt i träfflistan för ett fantastiskt stort antal sökningar. Även om sökjätten själva inte gärna erkänner det är det klart att Knol är ett sätt för Google att behålla den trafiken – och därmed även annonsintäkterna – för sig själva.

Frågan är hur väl det kommer att slå ut. Wikipedia har en enormt engagerad användarbas och är redan i dag ett av de mest kompletta uppslagsverken – även om trovärdigheten ifrågasatts vid fler än ett tillfälle.

Det är då man inser hur lätt det är att få för sig att Google ska ta en ledande position på marknaden varje gång de lanserar något nytt. Men det är inte så enkelt som att bara omfamna något nytt, förbättra det lite och i slutändan mosa konkurrenterna.

Ibland har sökjätten enorm draghjälp i form av ett starkt varumärke och en gigantisk utvecklingsavdelning, men när det gäller Knol är de helt och hållet beroende på att skapa samma typ av engagerade användare som Wikipedia har. Det är inte lika enkelt.

Kanske kan utskrivna bylines på artiklarna vara ett incitament, kanske kan möjligheten att få en del av annonsintäkterna vara ett annat. Men i slutändan handlar det om att skapa ett genuint engagemang.

Det är inte så enkelt som att bara ”omfamna, förbättra och mosa”.

Läs mer om Knols på Googles officiella blogg.

Adam Erlandsson

LUNARSTORM Barn- och ungdomscommunityn Lunarstorm slutar att ta betalt av sina användare. I ett pressmeddelande presenterar de avskaffandet av PRO som en julklapp till användarna.

För bara två år sedan var närmare 100 000 personer betalande PRO-medlemmar på Lunarstorm. I dag är den siffran decimerad till kanske en tiondel. Under samma period har konkurrensen från sajter som Playahead, Myspace och Facebook blivit allt hårdare och Lunarstorm, som faktiskt tillhör de verkliga pionjärerna när det gäller sociala nätverkstjänster, har fått det allt tuffare.

Vi ser att betalningsviljan har minskat i takt med att fler och internationella aktörer har kommit in på marknaden. Vi har en fantastisk produkt och vi är glada att nu göra alla delar av den tillgängliga för alla våra medlemmar. Borttagandet av PRO är ett första steg i ett omfattande utcecklingsarbete där vi kommer att lansera flera nya tjänster och funktioner under 2008”, säger Saffan Forsström, vd för Lunarstorm i ett pressmeddelande.

Frågan är om det finns någon möjlighet alls för Lunarstorm att komma tillbaka till den position som man hade för några år sedan. Att fokusera på en tydligt avgränsad målgrupp och se till att ha en tjänst som är tillräckligt bra och känns angelägen nog för att bli deras förstaval är nog det bästa sättet för en lokal aktör att synas i communitybruset.

Att sluta ta betalt för tilläggstjänsterna som ingen längre verkar vilja betala för, är kanske den enda utvägen för att göra sajten mer attraktiv.

Adam Erlandsson

PHISHING I takt med att de svenska bankerna byter till säkrare system för inloggning har antalet försök till nätfiske minskat. Men skurkarna har inte gett upp. Jakten på offer fortsätter. Senast i raden av phishingmejl är ett engelskspråkigt försök att lura Swedbanks kunder på pengar.

Det är ett ganska klassiskt försök till nätfiske. I princip argumenterar skurkarna för att banken måste få tillgång till dina inloggningsuppgifter för att verifiera att du är du så att de nya säkerhetsrutinerna kan implementeras. Det är nonsens och förhoppningsvis vet de flesta bankkunder redan om att bankerna inte skickar ut den här typen av mejl över huvud taget.

Om man bortser från att mejlet är på engelska – och inga svenska banker skulle någonsin kommunicera med sina kunder på engelska – är mejlet välformulerat.

Ett enkelt sätt att se om det är fråga om ett nätfiskeförsök eller ej är att titta på vart länkarna i mejlet pekar. I det aktuella mejlet ser man att länken ”https://internetbank.swedbank.se/bviPrivat/privat?ns=1” egentligen pekar till ”http://www.mesa-apicola.cl/apicola/editor/SecurityServer.html”.

Den sistnämnda är en phishingsajt, som numera är bortplockad.

Förhoppningsvis fastnade ingen i nätfiskarnas nät den här gången. Men det har hänt tidigare och det kommer säkert att hända igen. Om det inte är en bank, som blir det kanske en auktionssajt, en e-handelssajt eller varför inte någon av de många nätmäklarna som fortfarande använder login och lösenord som främsta sätt för att identifiera sina användare.

I regel är det nämligen så att ju enklare säkerhetslösningen är, desto enklare är det för nätfiskarna att få ut något av de uppgifter de lurar till sig.

Som mottagare av phishingmejl bör man dock alltid tänka på att de som skickar mejlen inte har en aning om vilken bank du använder, om du brukar handla hos Ebay, eller om du brukar handla i aktier.

De skickar mejlet till alla adresser de har tillgängliga och hoppas på det bästa.

Adam Erlandsson

FACEBOOK Den alltid så omtalade sociala nätverkstjänsten Facebook ska öppna sin plattform för andra webbplatser. Bebo – som sedan tidigare är en del av Googles Open Social – är först ut att använda tekniken.

Facebooks beslut
innebär att andra communities kommer att kunna åka snålskjuts på Facebooks egen plattform. Framförallt som en genväg för att få tillgång till alla de applikationer som finns färdiga på Facebook.

Att det handlar om ett försök att konkurrera med Googles Open Social är uppenbart.

Först ut att ansluta sig till Facebooks plattform är Bebo, som bland annat är marknadsledare i Storbritannien. Det är förvånande, eftersom sajten är en av de som tidigare anslutit sig till just Open Social.

I Bebo-fallet kan det vara fråga om att de vill hålla alla vägar öppna inför framtiden, kanske kommer man också att försöka vara både Facebook och Google till lags på samma gång.

Hittills har så gott som allt snack om Facebook, Open Social och öppna eller stängda plattformar för sociala nätverk handlat om tredjepartsutvecklare.
Det skulle förvåna om det inte kommer vidare från den återvändsgränden snart.

Jag tror inte att tillgång till Vampires, Ilike, Super Wall eller något av de andra miniprogrammen är en varaktig väg att locka användare till sin sajt. Man väljer att bli medlem där det finns flest likasinnade, eller där flest av ens vänner redan finns.

Den verkliga knäckfrågan i sammanhanget är därför samarbete och sammankoppling mellan olika sociala nätverk. Det är först när – eller jag kanske ska skriva om – vi kan kommunicera med våra vänner över de sociala nätverksgränserna, som den verkliga förändringen kommer att ske.

Med en bredare uppslutning bakom Open Social och lite verkliga initiativ och förändringar kanske det kan uppnås. Men hittills har Googles projekt inte framstått som särskilt mycket mer än en marknadsföringsploj för att stjäla uppmärksamhet från Facebook.

Adam Erlandsson

IPHONE Ryktesfloden kring Apples Iphone verkar aldrig sina. Senast ut är investmentbanken Goldman Sachs, som i en ny rapport hävdar att Apple är redo att släppa inte bara en, utan två nya Iphones under 2008.

Under det första halvåret väntas Apple släppa en uppgraderad version av den nuvarande modellen, med större lagringskapacitet. Under det andra halvåret ska den efterlängtade 3g-varianten vara på väg. Det stämmer ganska väl överens med tidigare uttalanden från bland annat Randall Stephenson, vd för AT&T, den operatör som säljer Iphone i USA.

Vidare hävdar Goldman Sachs att Apple jobbar med en ny Apple TV. Enligt rapporten kan det komma en version med inbyggd LCD-display.

Det är ingen större hemlighet att Apple TV inte direkt rosat marknaden. Det finns flera förklaringar till det.
Det största problemet är att det behov som maskinen ska fylla inte riktigt existerar. I alla fall inte i den utsträckning som Apple hoppas. TV och video har inte tagit steget in i våra datorer på samma sätt som musiken gjort och i den mån vi har behov av att kunna skicka filmer och tv-serier från datorn till tv:n handlar det i huvudsak om sådant vi laddat ner själva.

Eftersom Apple TV är låst till Itunes för inköpt material och Youtube för gratisvideo går det inte att fylla den med eget (läs piratnedladdat eller rippat) material. Åtminstone inte utan att hacka maskinen.

Jag har mycket svårt att se att en LCD-skärmstillsats på Apple TV skulle förändra förutsättningarna i någon större utsträckning. Det är liksom inte där problemet finns.

Ipoden hade aldrig blivit en lika stor succé om den bara kunde spela musik som köpts via Itunes. På samma sätt kommer Apple TV aldrig att bli någon succé så länge man måste betala för materialet man lägger över.

Kopplingen till Itunes borde vara ett komplement. Att försöka låsa fast användarna till tjänsten är bara snålt från Apples sida.

Adam Erlandsson

SKRÄPPOST Enligt Barracuda Networks årliga undersökning står skräpposten numera för närmare 95 procent av all e-post som skickas. Det är en hisnande och smått skrämmande siffra.

Jag tillhörde länge de allra mest militanta spamhatarna. Jag blev genuint förbannad varje gång det dök upp ett erbjudande om billig Viagra eller schyssta Rolex-kopior i inkorgen, kände hur pulsen steg för varje oönskat tips om någon skräpaktie på någon europeisk smålista trillade in.

Jag har bytt e-postadresser så när de blivit översvämmade av skräp, testat mängder av olika anti-spamprogram och varit försiktig med att skriva upp mig på utskickslistor eller skriva ut min adress på internet. Men inget har hjälpt i det långa loppet. Jag får fortfarande skräppost.

Det är inte konstigt, eftersom det numera går mer än nio skräppostmeddelanden på varje legitimt mejl. Antagligen får de flesta stå ut med att få obskyra erbjudanden, nätfiskeförsök och virus direkt in i sina inkorgar.

Så var det inte när mina aversioner började omkring millennieskiftet. Då var spamnivåerna på en bråkdel av dagens. Men nu – när e-post snarast är synonymt med skräppost – då bryr jag mig inte längre.

Skräpet har blivit en naturlig del av livet. Ett irritationsmoment, förvisso, men inte värre än att det faktiskt blir rött ibland precis när man kommer fram till ett rödljus eller att alla inte lyckats lära sig att man börjar med att släppa av folk från bussar och tunnelbanetåg innan man försöker tränga sig på.

I takt med att jag förlikat mig med tanken på att få skräppost har jag också insett att det finns en hel del intressanta och humoristiska inslag i spamfloden. De taffligt formulerade nätfiskena mot Nordea är bra exempel. En annan favoritsyssla är att följa de aktier som man får tips om. I regel går de faktiskt upp ganska mycket. Innan skräppostarna säljer och aktien tappar det uppblåsta värdet över en natt.

Jag tycker fortfarande att spam är ett ofog, men som sådant betraktat är det ett ovanligt underhållande inslag i livet.

Läs mer:
Barracuda Networks hävdar 95 procent, Symantec säger 72 procent och Ironport berättar om en explosiv ökning.
Antar att det hänger på hur stor del av e-posten man undersöker och hur man mäter.

Adam Erlandsson

INTEGRITET Efter alla turer kring Facebooks Beacon har den personliga integriteten på internet hamnat i blickfånget. Senast ut att försöka rida på vågen är sökmotorn Ask.com.

Genom att aktivera ”AskEraser” på sökmotorn raderas samtliga sökningar som görs från datorn från sökmotorns servrar. Paradoxalt nog så krävs det en cookie på datorn för att Ask.com ska kunna komma ihåg att Ask Eraser är aktiverat.

Det är säkert ett bra sätt att locka till sig nya användare, eller åtminstone ett bra sätt att få uppmärksamhet till sin produkt – som för övrigt fungerar alldeles utmärkt.

Frågan är vad som skulle hända om alla användare valde att aktivera integritetsskyddet. Att följa användarnas sökningar och vilka resultat som de klickar på är ett sätt som sökmotorer använder för att förbättra sin träffsäkerhet.

En annan sökmotor som också säger sig värna om den personliga integriteten är metasökmotorn Ixquick.com.

Det finns säkert fler. Om inte annat så lär det komma.

Läs mer:

FAQ om Ask Eraser finns här.

Adam Erlandsson

FACEBOOK Mark Zuckerberg och hans Facebook har förändrat sitt annonssystem Beacon. Numera kan användare enkelt välja bort möjligheten för andra sidor att skicka nyheter till sin profil. En helomvändning, som dessutom ackompanjeras av en ursäkt.

I ett blogginlägg förklarar Zuckerberg hur de tänkte med Beacon. Han ber också om ursäkt för hur de hanterat frågan:

”Vi gjorde många misstag när vi skapade den här funktionen, men vi har gjort ännu fler med sättet som vi hanterat dem på. Vi gjorde helt enkelt ett dåligt jobb med den här lanseringen och jag ber om ursäkt för det.”

Mark Zuckerbergs mea culpa kan ses som ett steg i rätt riktning, att man insett sina misstag och kommer att tänka mer på användarnas behov i fortsättningen. Men det kan lika gärna ses som ren damage control.

Beacon höll på att bli en riktig pr-mardröm för Facebook och i det här läget var en reträtt den enda riktigt möjliga utvägen.

Frågan är om det verkligen hade behövt gå så långt. Facebooks största misstag i det här är inte annonssystemet i sig. Den stora tabben kom i det ögonblick man bestämde sig för att tiga ihjäl Beacons spionerande funktioner.

Öppenhet och transparens bygger förtroende gentemot användarna. Att tiga om känsliga funktioner och dessutom lämna rena lögner som svar på direkta frågor raserar det förtroende som byggts upp.

Titta på ett företag som Google. Sökjätten har minst lika stora möjligheter att spionera på sina användare och tack vare användarknutna tjänster som Docs och Gmail kan de också knyta surfstatistik och liknande till enskilda individer, Men de har en helt annan öppenhet.

Kolla på hur försiktiga Youtube var med att ta in annonser. Titta på sökjättens rekrytering av Peter Fleischer som ansvarig för frågor som gäller den personliga integriteten. Man hymlar inte med att frågan är en av de verkliga stötestenarna för företagets framtid. Man vet att om användarna inte litar på Google längre, så kommer de att sluta använda tjänsten.

Som användare är det nämligen i princip omöjligt att ta reda på exakt vilken information som finns lagrad om ens förehavanden på internet. Man kan däremot välja vilka sajter och tjänster man vill lita på.