Annons
X
Annons
X

Utvecklingsbloggen

Ola Henriksson

Ola Henriksson

Första veckan med nliv är avklarad utan större buggar. Backloggen innehåller fortfarande en hel del fix, som utvecklarna håller på att beta av, men lanseringen gick sammanfattningsvis väldigt smidigt. Det beror till stor del på att vi byggt vidare på beprövad teknik och struktur. Mycket av nya nliv.se baseras på det ramverk vi tog fram för SvD.se i mars 2011. Vi använder samma Escenicversion (4.3-8) som tidigare och planerar uppgradering av den först senare under året.

 

Under starten av projektet fanns det starka önskemål att vi skulle bygga den på ett responsivt ramverk så att sajten anpassades direkt till den browser användaren hade, men vi valde bort det, mest för att det skulle förlänga projektet.

En av de saker där vi byggt en hel del nytt gäller livebloggen. Inspirationen till denna lösning kommer framför allt från Guardian, men fler andra har också olika former av regelbunden livebevakning. Det är en utmaning för redaktionen att hantera en sådan daglig bevakning och kräver ett enkelt och smidigt gränssnitt. Det var också en utmaning att hitta ett verktyg som vi på lämpligt sätt kunde integrera i vår miljö.

Vi valde en lösning som bygger på ett externt chattverktyg från Netdialog, som vi redan använde på redaktionen, för direktbevakning och chattar. Det innehåller en enkel meddelandehanterare där man publicerar korta meddelanden som vi kan visa upp på SvD.se genom en iframe. Det nya var att vi skapade en helt ny, tätare integrering som innebar förändringar både på vår sida och på Netdialogs sida.

Jag bad systemutvecklaren Daniel Halldin svara på några frågor om lösningen:

Vad är nytt i lösningen?
– Jag har gjort en integration mot Netdialog i front-end och mot back-end. Vi valde bort det enkla spåret att använda Netdialogs standard iframes-lösning. Anledningen till detta var att vi ville ha full frihet vad gäller design, läsarupplevelse och även kunna ha samma presentation av datat när väl live-bloggen arkiverats.

Hur fungerar det?
– För att få så snabb uppdatering som möjligt byggde jag tjänsten så att client-browsern kan kommunicera direkt med Netdialogs api via JSONP (JSON with padding), alltså inte via SvD:s backend. Jag byggde funktioner för att hantera nya inlägg, uppdaterade och borttagna inlägg för ett antal olika innehållstyper, som inlägg från redaktör, läsarfrågor med svar, integrering av tweets, bild och video. I dagsläget har tjänsten en uppdateringsfrekvens på 5 sekunder, vilket upplevs som väldigt direkt.

För att kunna gå över från liveblogg-läge (där texten ständigt uppdateras) till text-läge (arkiv, där texten ingår i html-sidan och kan indexeras av Google och vår egen sökmotor) behövde vi bygga en funktion för att spara ner datat i artikeln.

Daniel förklarar här hur den lösningen är gjord:
– Jag byggde en event-lyssnare i java. Lyssnaren håller koll på när en liveblogg-artikel markeras som stängd. När det händer, laddas datat som tidigare levererats av Netdialog ner och sparas i artikeln. Livebloggen växar då läge från att presentera datat med javascript till att visa en back-end-genererad presentation.

Nu när livebloggen är lanserad kommer vi skapa motsvarande integrering mot chattar och direktrapporter på SvD.se. Netdialog kommer också släppa en mobilapp så att redaktören kan uppdatera via mobilen. Ett grundkrav från början var att livebloggen skulle vara tätt integrerad mot sociala medier. Vi har möjlighet att inkludera tweets i liveflödet och vi har också möjlighet att från Netdialogs verktyg samtidigt skicka ut inlägg både i liveblogg och på twitter.

I inledningen av projektet utvärderade jag flera olika verktyg som kunde vara lämpliga för denna lösning:

  • Befintliga cms (Escenic, Newspilot) – föll på att de inte är konstruerade för den här typen av korta meddelanden som ska fogas samman i ett flöde.
  • WordPress – också i grunden lik de ovan nämnda. För varje nytt inlägg måste man 1) Skapa nytt inlägg, 2) Skriva rubrik och ingress och 3) Publicera. Det är för många steg när man bara ska publicera många små korta meddelanden.
  • Twitter – till strukturen likt det vi ville komma åt, men inte gjort för liveblogg och man är helt begränsad till 140 tecken per inlägg.
  • Storify – har sina styrkor framför allt i kopplingen till sociala medier och möjligheten att integrera olika typer av innehåll, men API:et är begränsat, vi kan bara spegla innehållet från Storify, inte integrera det i vår back-end. SvD använder Storify aktivt i flera granskningar ex #skolmatskollen och #fultaxi.

Under projektets gång snubblade jag också över Scribble live, som jag ännu inte hunnit utvärdera. Jag har också noterat att UNT kör regelbundna liverapporter på ett egenutvecklat verktyg. Jag valde bort Cover it live (som bla Aftonbladet använder) för att jag bedömde det likartat med Netdialog och tidigare har det inte varit ett prismässigt intressant alternativ.

Det finns ytterligare några nyheter bakom skalet som vi tänker berätta om i kommande inlägg på Utvecklingsbloggen

 

 

Anna Thurfjell

”Design is not what it looks like. It’s how it works”, så sa gurun Steve Jobs.

Hur ska egentligen en affärssajt funka? Vad är viktigt att tänka på i en design av en affärssajt? Och varför inte göra den attraktiv på samma gång?

Snabb, snabbare, snabbast var de viktigaste ledorden. Det är en självklarhet att vara snabb i nyhetsförmedling men i det begreppet fanns även strävan att kommunicera tydligare och att ge snabbare signaler om vad som är viktigast, här och nu.

Det nya designkonceptet för SvD Näringsliv.se är bland annat ett nytt sätt att strukturera startsidan och sortera informationen och ett snabbt sätt att visa börsen i realtid högst upp på sajten. Startsidan har fokus på att visuellt och kraftfullt presentera de stora händelserna och samtidigt lyfta fram sajtens stora innehåll i lättöverskådliga ämnesboxar.

Upplev själv hur den nya affärssajten på www.nliv.se ser ut…

Den nya designen ska lyfta siffrorna, vara mer användarvänlig och ge en kontrastrik, lättöverskådlig design som snabbt går att scanna av. Det gör vi bland annat med vårt eget typsnitt Sueca web, i sans, Sueca Headline Sans. SvD har utvecklat sitt eget typsnitt för webb med typsnittformgivaren Mário Feliciano på Feliciano Type Foundry i Portugal.

En avgörande faktor i all utveckling är ett bra lag. Designlaget bestod av Mark Porter, brittisk designkonsult som bland annat utvecklat The Guardian (digitalt & på papper), samt Lars Wästfelt, Martin Lissmyr och Gustaf Forslund på webbyrån Oktavilla. Vi har också fått viktig feedback från riktiga användare så även denna gång har processen skett i samspel med våra trogna läsare.

Vi har skapat en attraktiv affärssajt och jag säger som skådespelerskan Audrey Hepburn: ”I believe in Pink”.

Anna Thurfjell

Fakta Designpriser

Svenska Dagbladet har stoltheten över att ha hedrats med över 100 designpriser mellan 2005-2012 varav de mest prestigefyllda designpriserna är: World’s Best Designed 2005 av SND, Europe’s Best Designed Newspaper av ENC 2009 och i år utsåg SND Svenska Dagbladet till: Best in Show: och vi hamnade i riktigt fint sällskap i kategorin ”Tablet experience” i tävlingen SND Best Of Digital Design:
Redesignen av SvD.se som lanserades i fjol har hedrats med flera prestigefyllda designpriser, bl a en Award Of Excellence från The European Newspaper Competition och en silvermedalj från Svenska Designpriset.

 

 

Ola Henriksson

En trend som sedan ett tag varit tydlig för oss, men som idag visade sig vara generell, kan illustreras så här:

 

Genom att slå samman besökssiffrorna från landets tio största nyhetssajter (se förteckningen nedan) bekräftas tesen: Webben har stagnerat som plattform. Den aktuella trafiktillväxten sker bara på mobilsajter och genom mobila terminaler. Siffrorna är helt offentliga och kan laddas ner från KIA-index.

Uppdaterat: Som många av läsarna påpekar i kommentarerna nedan är det inte webben generellt som stagnerar. Jag har använt webben (kanske lite slarvigt) i den betydelse vi ofta använder den inom min bransch, som en beteckning på vår webbsida, skilt från andra ”kanaler” där vi publicerar nyheter som mobilsajten eller våra appar. Men mycket riktigt är det samma internet alla använder och där ser vi en fortsatt stark tillväxt. Intresset för att ta del av nyheter, information och underhållning via digitala kanaler fortsätter öka.

Dipparna i kurvan visar sommar- och jultrafik. Peaken i början av 2011, beror på tsunamin i Japan och när man ser på den gula kurvan ser man att tidningarnas webbsajter inte har haft högre trafik sedan dess. Nya toppnoteringar från början av det här året (se den blå kurvan) beror helt på tillväxten i mobiltrafik.

Trenden är tydlig, så nästa fråga är hur vi på medieföretagen hanterar den.

  • vi har nått det antal besökare vi kan nå på webbsajterna – hur flyttar vi fokus från att kasta in till att ta hand om de besökare vi har?
  • ska vi börja utveckla sajter och tjänster efter en mer mogen publik?
  • har säljavdelningen och mediebyråerna sett potentialen i de mobila kanalerna?
  • var lägger vi utvecklingsfokus – webben eller de mobila kanalerna?

Sajternas besökssiffor redovisas i KIA-index som unika besökare, sidvisningar och besök. För den här jämförelsen tycker jag det är mest relevant att använda antalet besök. Det speglar över tid bättre intresset för att besöka en sajt oavsett hur man besöker den. Antalet sidvisningar varierar för respektive sajt och under vissa tider räknade många nyhetssajter automatiska omladdningar.

I och med att alla inte separat redovisar sin mobiltrafik finns det ett stort antal mobila besökare som ligger på den gula kurvan i diagrammet, så skillnaden blir större i verkligheten. Under 2009 började sajterna separat redovisa trafiken på sina mobilsajter.

Fotnot: I kurvorna ovan ingår bara de tio största dagstidningarnas webbsiffror (Metro undantagen, då den inte redovisas på KIA). Följande sajter från KIA-listan ingår: Aftonbladet, Expressen, DN, SvD, DI, GP, Sydsvenskan, HD, VK och UNT. Följande redovisar separat sina mobilsajter: Aftonbladet, Expressen, DN, SvD och Sydsvenskan.