Annons

Utvecklingsbloggen

Ola Henriksson

Ola Henriksson

BETALMODELLER DEL 1: Sydsvenskan, Hallandsposten och NWT är några av de senaste svenska tidningarna som tar betalt eller planerar att ta betalt av sina läsare på nätet. Andra välkända exempel är Göteborgsposten, Dagens Nyheter eller Aftonbladet, vars Plus i år fyller tio år.

Vem som var först i Sverige vet jag inte. Någon av läsarna som vet? SvD gjorde redan 2003 ett försök att ”låsa in” delar av sajten. Varken tekniken eller läsarna var mogna så vi la ner det ganska snart.

Som vi redan berättat, kommer Svenska Dagbladet under våren att lansera helt nya erbjudanden för våra prenumeranter, vilket också omfattar digital läsarbetalning. Jag är projektledare för vår nuvarande satsning och kommer i några bloggposter framöver berätta lite mer vad som ligger bakom och vad jag tror är framgångsfaktorerna. Har du frågor kring vår betalmodell eller digitala betalmodeller i allmänhet är du välkommen att ställa dina frågor (se formuläret här).

Varför tidningarna tar betalt på nätet finns det flera svar på. Det mest uppenbara är att när intäkterna från den tryckta tidningen faller behöver tidningsbolagen hitta nya intäkter. Dagens läsare väljer i allt högre grad att läsa nyheter på nätet i stället för att välja en prenumeration av en hemburen tidning. Men det är inte lika självklart att läsarna vill betala för något som tidigare varit gratis. Det är den utmaningen vi tillsammans med våra kolleger i branschen måste anta, och som ni kommer se att vi bemöter på lite olika sätt.

Länge har det funnits en aggressiv attityd mot tidningar som kräver betalning för att komma åt visst innehåll. När SvD för första gången berättade om sina planer, var kommentarerna på nätet väldigt kritiska. När vi för någon månad sedan berättade lite mer märkte jag en mycket mer accepterande attityd. Digitala tjänster som Spotify, Headweb och iTunes har visat att innehåll och affärsmodell går att kombinera. Och för varje tidning som presenterar planer på att låta användarna slanta upp, ökar förståelsen.

I USA har snart en tredjedel av alla tidningar infört en betalmodell. En stor föregångare för många är New York Times, som efter snart två år är uppe i 640000 rent digitala prenumeranter. Det kommer dröja ytterligare några år, men jag är övertygad att merparten av nyhetsutbudet på nätet kommer kosta pengar.

En intressant sak med de senaste lanseringarna är att tidningarna valt olika modeller. Under en konferens nyligen där tidningarna inom Schibstedkoncernen delade erfarenheter inom detta område var det tydligt att varje tidning har sin unika position på sin marknad och gör väldigt olika slutsatser kring detaljerna. Jag tror inte heller att det finns en modell som funkar för alla och det är ett sundhetstecken att tidningsföretagen, kanske till och med inom samma koncern, gör olika val.

Ovanstående gör det också vanskligt att utvärdera och jämföra olika tidningars resultat. Att Sydsvenskan efter fyra veckor fått 1000 digitala prenumeranter, säger något bara om man vet vilken målsättning de har och hur de har bearbetat sina kunder. DN berättade i samband med sin årsredovisning att de nu har närmare 90000 digitala kunder. Ser man på kurvan ser man tydligt att antalet ökade för att den digitala tillgången i början av november började ingå i befintlig prenumeration utan extra kostnad.

Jag säger inte att tidningarna friserar sina siffror, men självklart ligger det strategiska val bakom vilka tal man offentliggör. Det är först efter något år, eller två som i New York Times fall, man kan sätta antalet digitala läsare och de intäkter de skapar i relation till andra intäkter som tidningen behöver för sin utveckling. Jag återkommer till en sådan utvärdering i en kommande bloggpost.

Att allt fler tidningar väljer att ta betalt av sina läsare på nätet är en positiv utveckling. På kort sikt kanske inte läsarna håller med. Men om man som konsument vill ha en allsidig, genomarbetad och uthållig redaktionell bevakning måste den finansieras. På lång sikt är jag övertygad att detta gynnar både läsare och tidningsföretag. Kan tidningarna fortsätta se läsarnas behov och erbjuda ett innehåll som de värderar då kommer strategiska och tekniska lösningar för att ta betalt av läsarna bara vara ett trappsteg och inte en betal-vägg i bokstavlig mening.