Annons
X
Annons
X

Utvecklingsbloggen

Ola Henriksson

Ola Henriksson

På tröskeln till årets sista dag förbereder jag nyårsmiddagen. Ur högtalarna strömmar Anders Mildners årets bästa-lista som delats via Spotify. Medan jag lagar maten uppdaterar jag Facebook och får kommentarer och gillningar tillbaka. På Twitter ställer jag en fråga om schalottenlöken och får svar några minuter senare. Hela middagen har planerats mellan värdpar och gäster, mestadels på Facebook.
Året som passerat blev det år då sociala medier växte och blev var mans egendom. Alla är inte med, men tillräckligt många och i tillräckligt stor omfattning för att det märks i snart varje del av samhället. På årets näst sista dag såg jag ännu ett tecken. När en litteraturkritiker inte ifrågasätter utan resonerar kring hur man ska förhålla sig ”när var man och kvinna är sin egen megafon mot omvärlden”, då är det inte längre ett smalt fenomen han uttalar sig om.

Men nu är det dags att blicka framåt mot nästa år. I denna snabbt föränderliga medievärld, känns det som om vi kommer allt längre från svaret om vad som komma ska. Ändå vill jag förmedla några personliga tankar som kan bli en del i den karta över framtiden som vi alla nu håller på att skaffa oss.

iPad möter verkligheten
Andra halvan av 2010 var perioden alla väntade på iPad. Så fort Apples sidor låg nere spekulerades det vilt om att nu skulle iPad släppas i Sverige. Men det dröjde och först hann alla medieföretagen släppa sina haussade appar. Expressen, Svenska Dagbladet, DN, Sydsvenskan, DI och Aftonbladet. Och till sist släpptes också Apples så hett eftertraktade läsplatta i svenska butiker. Men något större köande var det inte tal om. De som verkligen ville vara först hade redan köpt sin i USA.
2011 är det dags för vardagen. Nu finns ipaddan här, liksom Samsung Galaxy och en del andra varianter. De första versionerna av påplussade nyhetsappar och trevande försök till att ta betalt kommer definitivt att utvecklas vidare.
Jag tror att läsplattan är en så ny produkt att det inte räcker med 2011 för att den ska finna sin rätta miljö. Men jag tror att det kommande årets vardagsbruk kommer ge oss många svar om hur vi ska bygga produkter som passar för den plattformen och de situationer där den verkligen kommer att användas. Och helt oväntade applikationer kommer se dagens ljus.

Mer att läsa:
För den bästa kollen på den här utvecklingen behöver du följa Fredrik Strömbergs Korta klipp.
Apple’s IPad a Great Example of Divergent Thinking

Nyhetswebben finner sin form
När de digitala sociala medierna alltmer fungerar som första informationsbärare blir medieföretagens nyhetssajter mindre beroende av att ha en senaste nytt-form. Jag menar inte att de  kommer sluta publicera nyheter löpande och tävla med konkurrenterna om att vara snabbast. Men när fler och fler av besökarna redan vet vad som hänt blir huvudsyftet inte lika starkt att ge en snabb uppdatering. Det ställer nya krav på hur sajterna ska byggas.
De stora nyhetswebbarna behöver förtydliga sin position i förhållande till publiken vad gäller varumärke och utbud, de behöver bli bättre på att ge publiken struktur och vägledning och de behöver bli bättre på att belysa hela den diskussion som följer på publiceringen.
Sydsvenskan kommer för alltid bli känd som den som bröt normen, men andra kommer följa efter. Och jag hoppas lanseringen av nya SvD.se också av läsarna kommer uppfattas som ett steg i helt rätt riktning.

Mer att läsa:
How Online Reading Habits Have Changed Over 2010
Newspaper´s future in the browser

Samarbete för bättre annonsering

Det har varit ett bra år för mediebranschen. Pengarna från annonsförsäljningen har strömmat in. Men alla vet vi att solen inte lyser lika starkt hela tiden. Och fortfarande står den tryckta annonsförsäljningen för huvuddelen av medieföretagens intäkter. Men på lång sikt är kurvan klar, tidningens annonsintäkter minskar mer än vad nätets ökar. Det är därför alla mediehus lägger ner stora pengar på att hitta alternativa intäktskällor, och det kommer satsas än mer under nästa år.
Men tills jag blir motbevisad kommer jag att hävda att annonsintäkterna på nätet bara är i sin linda. Här finns så mycket kvar att utveckla. I hela kedjan från företag som vill göra reklam över mediebyrå, reklambyrå, annonsnätverk, till annonsbärande sajter med sina system för annonsvisning och uppföljning, stöter jag ofta på luckor som behöver fyllas igen med bättre kunskap och bättre teknik.
Det enskilt viktigaste jag tror att vi som mediebransch kan göra utöver vår interna utveckling är att samarbeta mer. Tyvärr ser jag inga tecken i skyn på att framsteg görs, men jag önskar att jag nästa år kommer se de första stegen mot en samverkan mellan konkurrerande företag för att nätet ska bli en bättre annonsförmedlare än vad det är idag.

Mer att läsa:
Ipad och den svenska mediebranschens våta dröm
The future of advertising

Collaborative leaking
Wikileaks blev känt för en större krets i april i år när videon från en amerikansk attackhelikopter spreds. Under hösten kröp rörelsen närmare svensk verklighet i och med anklagelserna mot Julian Assange och diplomatdokumenten som avslöjade svenska förhållanden. Att hoten mot rörelsen inte kommer stoppa läckorna har nog alla insett, och även nästa år kommer Wikileaks eller motsvarande källor ge upphov till omstörtande nyheter.
Men en svaghet är att bakom alla dokumenten finns ett fåtal läckare. Jag tror att vi under nästa år också kommer få se en typ av samarbetande läckage. Föreställ dig ett stort antal personer som sett en företeelse och kan rapportera in det på ett sätt där själva mängden samstämmiga vittnesmål blir tillräckligt för att tydliggöra ett missförhållande.

Med dessa rader önskar Utvecklingsbloggen ett gott nytt år. Vi kommer här fortsätta delge våra tankar om nyhetswebben och dess utveckling. Johan Silfversten slet hårt under december för att få vår nya bloggplattform på plats och han har mycket att berätta om det arbetet. En annan sak vi kan utlova är att SvD.se kommer ut i en ny form under våren, och där kommer vi snart återkomma med lite mer detaljerad information om vad vi håller på med. Som vanligt välkomnar vi era tankar och inspel, så fortsätt kommentera och tyck till.

Ola Henriksson

Fick ett mejl från Isak Engström som studerar till webredaktör på Borås Högskola och han hade några frågor om utmaningarna för en webbredaktör. Möjligen är frågor och svar intressanta för fler, så jag publicerar dem här.

F: Vilka är de största utmaningarna tycker du när det kommer till webbutveckling för en webbredaktör?

S: Det finns många stora utmaningar. De flesta baseras i att utvecklingen går snabbt framåt och både utvecklare och slutanvändare utsätts för nya möjligheter ständigt. Det svåra är att hålla en hög utvecklingstakt utan att springa från sina användare. En annan mycket tydlig sak nu är divergensen mellan plattformar. Mobilen blir mer och mer det snabbaste sättet att nå information och det stora intresset för Ipad visar att det kan komma at utvecklas nya behov. Oavsett vilken webbplats man ansvarar för finns det stora utmaningar att möta.

F: Vad finns det för speciella utmaningar för tidningsbranschen på webben?

S: Framför allt det sistnämnda ovan. Läsarna når oss via fler plattformar och fler källor. Sen självklart den allt överskuggande ekonomiska, faktorn. De intäktsströmmar tidningarna hade med den tryckta upplagan har inte alls följt med läsarna över till nätet. För att sammanfatta det: Upplagan (och annonsintäkterna för print) sjunker i snabbare takt än vad annonsintäkterna på nätet stiger.

En annan utmaning gäller samtalet och diskussionen kring nyheterna. SvD.se var tidiga i Sverige med läsarkommentarer till artiklarna, men med numera sker mycket av kommentarer, kritik och länktips via bloggar, Facebook och Twitter. Vill vi ge våra läsare en samlad bild av pågående diskussion kräver det specifik utveckling och specifikt redaktörskap.

F: Jag har läst lite om att ni precis går igenom en redesign av SvD:s hemsida. Vad vill ni uppnå med redesignen?

S: Vi håller på med en redesign som ska lanseras till våren. Det vi vill uppnå med det arbetet är en modern och attraktiv nyhetssajt som lockar både nya läsare och nya annonsörer.

F: Nya tekniker som HTML5 och CSS3 börjar så sakteliga användas inom webbutvecklingen. Vilka möjligheter och utmaningar finns där?

S: Ända sedan den första webbläsaren som hanterade grafiska element har det pågått en utveckling av presentationen på nätet. En möjlighet med html5 är att det går att anpassa sidan för att visa video även i Ipad som tex inte klarar flash. Det finns också möjligheter att använda typsnitt utanför de gängse webbsäkra fonterna, något som man kan se på allt fler webbplatser.

Utmaningarna är att många fortfarande använder gamla webbläsare som inte stödjer de nya standarderna och jag tror att bland vår publik finns en högre andel gamla webbläsare och operativsystem jämfört med tex besökarna på Facebook.

F: Några andra nya tekniker som du ser som spännande för webbutvecklingen?

Vi håller på att testa olika semantiska verktyg och sådana tror jag kommer bli en standard framöver. Kännetecknande för en stor nyhetssajt är den stora mängden material. Vi publicerar mellan 200 och 250 artiklar dagligen om allt från sprängdåd till glöggrecept. Den stora utmaningen är att strukturera detta på ett enkelt sätt för användaren. Semantisk igenkänning ger oss möjlighet att tagga på ett effektivt sätt så att vi automatiskt kan presentera relevant vidareläsning.

Sen har jag inte koll på alla kommande tekniker, men rent generellt så kommer allt som kan effektivisera informationsöverföringen gynna webbutvecklingen och i Sverige har det hittills varit de stora nyhetssajterna som varit ledande i webbutvecklingen.

F: Webben förekommer nu på många fler ställen än bara via datorn. Fler och fler surfar via mobiltelefoner och ”surfplattor” (iPad m.fl). Förändrar det tekniken och strategin i webbutevklingen och i så fall hur?

S: Jag har berört frågan lite i svaren ovan. Att webbutvecklingen påverkas är klart. Till exempel behöver man ta hänsyn till fler plattformar och fler användarsituationer när man jobbar med webben idag. Sen finns det rent plattformsspecifika funktioner som gör att man ibland måste bygga olika typer av tjänster, tex att mobilen alltid vet var du är. Olika distributionsformer påverkar också, till exempel om man vill sälja sina program via Apples Appstore.

Ola Henriksson

Det finns ingen standard för hur det ska se ut.” Orden gäller Sydsvenskan.se som lanserades i ny design för åtta månader sedan. Det är Camilla Jonsson, chef för SDS-koncernens digitala medier, som berättar det i en intressant genomgång som Medievärlden gjort.

Sydsvenskan gjorde ett modigt vägval och i de trafiksiffror som Medievärlden redovisar, ser man tydligt att publiken inte hoppade på tåget direkt, men nu har de tagit till sig den nya sajten.

Här är vi mitt inne i vårt redesignprojekt med planerad lansering till våren. Och jag kan säga så mycket som att vi inspirerats av Sydsvenskans vägval. Den nya SvD.se kommer inte direkt likna sin sydliga motsvarighet. Men den kommer skilja sig på många punkter från det som är ”webbstandard” i Sverige.

Det ska bli spännande att se hur våra läsare tar till sig den nya sajten. De tester vi hittills gjort i olika fokusgrupper har fallit väl ut. Dagens SvD.se har varit en framgångssaga, och vi har fått priser för både design, säljarbete och vår journalistik. Besöksutvecklingen det senaste året talar också sitt tydliga språk.

Men nu är det dags att ta nästa steg. Och jag är övertygad om att det är läge att sätta en ny standard för hur man ska göra en nyhetswebb. Sydsvenskan var en föregångare i Sverige. Året som kommer lär utvisa vilka fler som följer efter.