Komiska teckenproblem fixade

Senaste veckorna har vi fått en hel del sådana här mejl:

Dock har inte alla sett den komiska poängen i det hela.

Det var ett teckenfel i rss-en från SvD.se till vår samarbetspartner Mobiletech som gjorde att citattecken och pratminus tolkades fel. Men med en deploy idag ska detta vara fixat.

Ovanstående fix är bara en av flera små saker som åtgärdades i dagens deploy, vilken innebär att uppdaterad kod installeras på webbservrarna.

För en framgångsrik webbtjänst gäller att sjösätta saker snabbt, lyssna på användarnas synpunkter och åtgärda felen snabbt samt produktutveckla löpande. Vi försöker leva efter den devisen på SvD.se. Mejla oss eller kom med förslag i kommentarsfältet nedan.

Bifogar också ett utdrag ur denna veckas deploymail:

Max:
* ny design och struktur på korseldtoolboxen
* korrigering linkicon för brännpunkt
* marginalkorrigering brännpunkt linkicon
* strukturfix i mest lästa-listan
* fix för searchrutan
* charset fix för sökformen
* emailformen fix från tidigare ärende, SVDF-314
* fix SVDF-314
* fix för hiddenfält i formen
* fix för strukturering av email i contentTop
* fix email 2
* fix 3 för email
* parameterfix
* test av omstrukturering av fält, test2 email, test3, test4, test5, test5.5, test6, slutfix för emailen, test7, test8
* SVDF-314, slutfix för tipsa en vän
* fix för validationerror
* marginalfix för factcolumnen
* marginalfix och editering av länkarna i listan
* fix marginaler
* fix för reporterror
* fix2 för emaila en vän
* ändrade tillbaka till riktiga värden för emailet, nu ska allt fungera
* sektionsparameter kring både topnyheten och widgetboxarna.
* marginalfix för linkicon brannpunkt

Daniel:
* SVDF-1658 SvD-låda till Aftonbladets debattsajt. Justerat padding.
* SVDF-1658 SvD-låda till Aftonbladets debattsajt. Justerat font-size.
* SVDF-1683 Ta bort inaktuell adaptlogic-kod.
* Slumpade blogg-/kolumnpuffar i toppen. Rättat XSLT för slumpning. Kan ej bli tom med uppdaterad lösning.
* CharachterConversion-justeringen som gjordes efter uppgraderingen till 4.3-5, har aldrig fungerat lokalt eller på talpino. Detta är nu åtgärdat.
* SVDF-1674 Teckenproblem i mobiltjänsten.
* SVDF-1663 Xslt för visning av högerspalts- och topppuff anpassad så att den fungerar med både gamla och nya blogg

Bokstäver, siffror och koder

Ibland kan man lite skämtsamt säga om en tidningsredaktion att den befolkas av siffror och bokstäver. Där det är siffermänniskorna (ekonomer och annonssäljare) som står för intäkterna står bokstavsmänniskorna (journalisterna) för utgifterna.

En tredje grupp börjar också öka i betydelse och det är kodmäniskorna. Just nu befinner jag mitt ibland dem på Disruptive Code-konferensen på Tekniska muséet i Stockholm. Hittills har jag tagit del av föreläsningar om applikationer som fungerar lika bra på flera olika plattformar (tänk Spotify, Evernote eller Dropbox), The Zen of html 5 och hur Aftonbladet optimerat laddnignstiderna för sina annonser.

Mest minnesvärd hittills var hur Bruce Lawson lyckades få kodexempel på kodexempel på en storbildsskärm bli levande och skapa intressanta idéer för framtida utveckling.

Jag själv är utbildad journalist och därför en bokstavsmänniska. I mitt jobb som utvecklingsredaktör måste jag också hantera ekonomiska frågor som kostnader och möjliga intäktskällor för de projekt jag arbetar med. Jag måste också kommunicera med kodmänniskor för att diskutera lösningar och förstå problemställningar med pågående ärenden.

Uppdelningen mellan siffror och bokstäver är viktig för den journalistiska integriteten. En journalist ska inte låta sig påverkas av vilka företags annonser som betalar hennes lön. Men jag tror också att i ett framgångsrikt medieföretag måste medarbetarna mer och mer kunna förstå och ha insyn i mer än sitt eget område.

Och där spelar koderna en allt större roll. Det är utvecklingen inom tekniken som möjliggör nya spännande lösningar både för en bättre användarupplevelse och för nya intäktskällor.

PS. Här kan du se ett coolt exempel på vad som är möjligt med html5 och video (funkar inte i alla browsers)

SvD Realtid visade webbens styrka

Igår var det återigen dags för vår realtidssajt SvD Realtid, sedd senast vid prinsessbröllopet. Under en hektisk eftermiddag och kväll servade vi våra läsare med det absolut senaste i både text, bild och video. Axel Andén på Medievärlden ger, precis som många läsare, sajten högsta betyg och MKSE skriver här lite kort om tekniken bakom.

Att byta utseende på förstasidan ställer hårda krav på både redaktion och teknik men vi är mycket nöjda med slutresultatet. Trycket på sajten var under kvällen stundtals hårt och vi drabbades också av vissa leveransproblem från våra samarbetspartners Svenska grafikbyrån och Netdialog. Detta medförde i sin tur en del längre svarstider på vissa komponenter än vad vi önskat.

Igår var också det första verkligt hårda trafiktestet av vår nya WordPressinstallation. Nio reportrar rapporterade live från lika många valvakor med mycket lyckat resultat. Vi fortsätter nu arbetet med att flytta över alla våra gamla och aktiva bloggar till WordPress. Ett ganska omfattande arbete som vi säkert kommer att återkomma till här på utvecklingsbloggen.

Slutligen, vi är som tidigare konstaterat mycket nöjda med realtidssajten, både i form och koncept. På många sätt är sajten en direkt påminnelse om vilken unik produkt webben är och kan vara. Att tillexempel se Alexandra Hernadi och Karin Thurfjell svara läsare, referera utspel, intervjua experter och länka till bakgrundsmaterial och livebloggare i realtid, är i min bok nog det närmaste man komma ett skolexempel på lyckad webbjournalistik.

Ny Twitterknapp på SvD.se

Sedan någon vecka tillbaka finns Twitters egna Twitterknapp på artiklarna på SvD.se Vi har tidigare använt oss av en lösning från Tweetmeme för att visa retweets och erbjuda läsaren möjligheten att dela artikeln vidare. Tweetmeme har fungerat bra men övergången till Twitters egna knapp känns naturlig på flera sätt:

* I och med att Twitter släpper en egen knapp närmar vi oss någon typ av branschstandard för hur en Twitterknapp ska se ut och fungera. Detta hjälper både oss och läsarna.

* Med den nya knappen blir det enklare för läsaren att både dela en artikel och få tips om vilka konton att följa.

* Med ett eget API kommer vi kunna utveckla och anpassa knappen och dess kringtjänster på ett sätt som passar SvD.se

* Lättare åtkomst till statistik kring hur knappen används.

Expressen var tidigt ute med den nya lösningen och tidningens sociala medier-redaktör Emanuel Karlsten har bland annat skrivit om det här. Vi var inte lika snabba men har å andra sidan skruvat lite på utförandet för att det bättre ska passa SvD:s olika Twitterkonton.

Delar du exempelvis en artikel från vår nya Opinionssajt skickas tweeten antingen via kontot @SvDledare eller @SvDBrannpunkt beroende på vilken typ av artikel det handlar om. Samma sak gäller också för artiklar på sektionerna Mat & Hälsa och Resor.

Ett bra sätt för våra läsare att upptäcka SvDs olika Twitterkonton tycker vi.

Om du har åsikter, tankar eller idéer kring den nya Twitterknappen eller sett intressanta byggen med dess API får du gärna lämna en kommentar.

Ramarna för redesignen

Snart ska vi göra om SvD.se. Med det gedigna förarbetet, den detaljerade projektplanen och de kompetenta medarbetare som är involverade vet jag att det kommer bli ett bra resultat. Trots det vet jag att vår lansering kommer tas emot med skepsis bland våra läsare.

Det bästa är att förändra ofta och i små steg för att alla hundratals tusen dagliga läsare inte ska bli överraskade. Vi jobbar så, med ständiga förbättringar och tillägg, men trots det når vi ibland en punkt där omvärldens krav och våra önskemål motiverar ett större hopp.

Exakt hur slutresultatet kommer bli vet vi inte. Vi har som ambition att berätta mycket om processen och låta läsarna få insyn i arbetet i så hög grad som möjligt. Men hur bra vi än gör vårt jobb kommer några läsare vilja ha det på ett annat sätt.

Det är framför allt tre parametrar som är avgörande för hur en nyhetssajt utformas och som sätter ramarna för hur vi arbetar med detta projekt: Redaktion, teknik och ekonomi.

Redaktion: De redaktionella frågorna handlar om både ett externt och ett internt perspektiv. Läsarna förväntar sig en viss typ av rapportering och presentation från SvD.se och vi har genom tradition och varumärkesarbete hjälpt till att skapa den förväntan. De interna frågorna rör allt från vilka ämnen vi vill prioritera och hur vi vill presentera dem till hur vi rent praktiskt arbetar med de verktyg vi har för att få ut det på sajten.

Teknik: Webben som publiceringsplattform är ung (jämfört med det tryckta ordet) och tekniken utvecklas löpande. Bildskärmsstorlekar och webbläsare förändras, liksom programspråk, presentationsmöjligheter och programvaror för de servrar som förser webben med vår nyhetssajt. Till de tekniska förutsättningarna hör också förändrade konsumtionsmönster, som att allt fler läsare använder mobila enheter.

Ekonomi: Den hittills dominerande intäktskällan för nyhetssajter på nätet är annonserna. Vilket innebär att deras utformning och placering definierar mycket hur vi bygger sajten. Flera sajter testar eller går över till användarbetalt innehåll i olika grad och det är självklart en utveckling som vi måste hålla koll på.

Ovanpå detta ligger den grafiska designen och strukturen. Det är det som först möter besökaren och på ett plan viktigast. Och denna nivå kommer projektet ägna mycket tid åt. Men utan redaktionellt innehåll, tekniska och ekonomiska förutsättningar blir vi inte långlivade.

Dessutom påverkar externa aktörer vår verksamhet, vare sig vi vill eller inte. Facebooks genomslag och styrka som socialt nätverk kan vi inte blunda för, utan vi måste erbjuda en sajt som passar i de surfmönster som dagens människor har. Snabbheten på nätet gör ju att nya sådana aktörer kan etableras på kort tid utanför vår planering.

Så det är många faktorer att ta hänsyn till. I vår projektplan har vi formulerat det så här: ”Projektets mål är att SvD.se ska upplevas som en öppen, uppdaterad och modern sajt med stark nyhetskänsla. Den ska vara attraktiv för läsare och annonsörer och vara tydlig i sin SvD-profil.”

I början av oktober startar projektet på heltid. Här på Utvecklingsbloggen kommer jag att rapportera löpande om arbetet.

Så byggde vi vallokalskartan

Att bygga webbtjänster idag handlar mycket om att använda och kombinera befintliga komponenter. Vallokalskartan är vårt senaste bidrag i den linjen. Där får du enkelt möjlighet att söka dig fram i ditt närområde vilka lokaler som finns och samtidigt se när det är öppet och vilka partier och personer du kan rösta på.

I fallet med vallokalskartan finns egentligen samma tjänst redan på Valmyndighetens sajt – val.se. Men jag tycker vi har gjort en mycket läckrare presentation och vi har dessutom kombinerat information om den enskilda vallokalen med vilka valsedlar som finns tillgängliga. Att myndigheter och organisationer tillgängliggör den data som de samlar in är oerhört viktigt. Då kan medborgarna själva skapa de tjänster de anser viktiga. Det är inte alltid myndigheterna själva lyckas göra den bästa webblösningen.

För att bygga kartan har vi använt följande källor:

Google Maps API

Vallokaler: xml från valmyndigheten

Valsedlar: xml från valmyndigheten

(All rådata från Valmyndigheten hittar du här.)

Google Maps API är ett väldigt kraftfullt API som gör det möjligt att presentera information ovanpå en kartbild. Det gör att vi behöver inte skapa en egen kartbild över Sverige och hålla en databas med alla orter. Den datan finns redan i Google Maps. I Valmyndighetens fil med information om alla vallokaler finns koordinaterna för respektiva lokal. Med dessa kan vi knyta rätt lokal till rätt plats på kartan. När vi vet var lokalen är placerad kan vi kombinera den informationen med filen med valsedlar och presentera vilka valsedlar som finns i respektive vallokal.

Här glappar tyvärr indelningen för vallokaler och valsedlar. På riksplanet är vallokalerna indelade i riksdagsvalkretsar som i många fall sammanfaller med länet. Men några stora län innehåller flera riksdagsvalkretsar (Stockholm, Västra Götaland och Skåne län). Datat för Valsedlarna är bara indelad för län och kommun och i de fall där kommun och valkrets inte sammanfaller har vi behövt göra en egen mappning (jag kan mejla dig den mappningen om du ber om det).

Vi använder också en lokaliseringsfunktion i html5 som känner av var du befinner dig och om du har en nyare webbläsare så öppnar kartan med din ort i fönstret.

Vi har också använt markercluster, en öppen kod för att klustra punkterna i kartan så att det blir överskådligt när man zoomar ut. Koordinaterna i Valmyndighetens filer bygger på det sk RT90-systemet medan Google använder ett annat system som kallas WGS84. Vi har därför behövt kod från Arnold Andreassson som skapat ett bibliotek för konvertering mellan de båda systemen.

För att förenkla och snabba på utvecklingen av tjänsten använder vi det populära JavaScript-biblioteket jQuery.

Med alla dessa verktyg är det möjligt att i princip klippa och klistra ihop en avancerad webbtjänst.

För designen står Tobias Gärder och för ”klipp och klistrandet”, som också kräver stor insikt i hur man programmerar och bygger webbtjänster står vår skicklige systemutvecklare Daniel Halldin.

Vallokalskartan är en tjänst som i högsta grad skapar nytta för våra användare. Hoppas du gillar den. Men den är också ett experiment – vad kan man göra av tillgänglig data och hur uppfattas det av användarna? Vad mer kan vi göra på SvD.se? Kom gärna med input.

För att följa utvecklingen inom öppen myndighetsinformation rekommenderar jag att du läser Opengov.se.

På måndagen fortsätter sökandet från Möja till Ornö med både fartyg och personal på land. Försvarsmaktens informatör Dag Enander säger till SvD att bilden som visades upp på söndagens presskonferens ännu inte är färdiganalyserad, men att bilden sannolikt håller för dålig kvalitet för att kunna skänka avgörande ledtrådar. SvD är på plats vid Jungfrufjärden i Stockholms skärgård. sökinsatsen i Stockholms skärgård

Just nu: Försvaret avbryter ubåtsjakten

”Endast mindre markenheter kvar i området”.

Läkare smittad av ebola i New York

USA

”Skrämmande på så tätbefolkad plats”.

”Blir betraktad som ebolasjuk”

Hjälparbetare: Värst efter hemkomsten.

Intäkterna rasar för krisbolaget Eniro

Dementerar uppgift att styrelsen ska lämna.

EU-ledarna har enats
om nya klimatmål

Kritik från miljöhåll: Krävs chockbehandling.

Hon blir ny USA-ambassadör

utsedd av obama

Investmentbankir, filantrop och indianamerikanska.

”Anställ utlandsfödda
– och öka exporten”

BRÄNNPUNKT

Ny forskning visar på fördelar.

En effektiv skildring
av krigströtthet

Film

Brad Pitt jagar nazister igen.

Valutasäkring sänker
Ericssons vinst

kvartal

Ökar i öst – minskar i Nordamerika.

Unika vardagsbilder inifrån Nordkorea

Fotograf skildrar nordkoreansk landsbygd.

Sverige får tillbaka
en miljard från EU

Läckta dokument: Storbritannien måste betala.

Antisemitismens många ansikten

Litteratur

"Om hemlöshet och historia."