Annons
X
Annons
X

Utvecklingsbloggen

Ola Henriksson

Ola Henriksson

Svenska Dagbladet fyllde nyligen 125 år. Det har varit en lång resa som inte riktigt började som det var tänkt, men fylld med ständiga innovationer. Sommaren 1995 föddes SvD.se och redan innan hade man testat med en elektronisk anslagstavla,BBS.

Jag var med som sommarvikarie året efter starten, och har arbetat på heltid med SvD.se sedan hösten 1999. Den digitala versionen av Svenska Dagbladet har alltså varit min arbetsplats under hela 00-talet och jag ska försöka summera de tio åren.

Ingången i det nya årtusendet präglades av stor tillförsikt på framtiden. Sajten var då inne på sitt femte år och mediet var så moget att Svenska Dagbadet valde att satsa mer. Från början var webbredaktionen en klen skara om fyra till fem personer som enbart la ut artiklar från den tryckta tidningen. Millennieskiftet innebar också toppen på IT-bubblan och innovationstakten, såväl som självsäkerheten inom branschen var enorm.

Runt sekelskiftet kom de första mobiltelefonerna som kunde hantera mobila webbsidor, sk wap-telefoner. Min anställning som webbredaktör med ansvar för uppdatering av nyheterna på sajten gick snart över i en projektledarroll med ansvar att driva utvecklingen av SvD:s mobiltjänster. Den rollen hade jag fram till och med sommaren 2002 när luften gick ur it-ballongen och ett stort sparpaket på SvD kapade stora delar av webbredaktionen.

Från en växande webbavdelning med ca 30 medarbetare krympte organisationen på några veckor ner till sex personer. Själva webbredaktionen bestod av fyra personer och vi arbetade må-fre fram till 17.30. All övrig tid uppdaterades sajten per automatik med nyheter från TT. (Det system vi byggde då för autoupodatering fungerar fortfarande och träder in på natten när sajten är utan redaktörer).

Jag var nyhetschef med huvudfokus att hålla oss flytande. Och några år följde där vi egentligen bara kämpade för vår överlevnad. Besöksantalet låg runt 200 000 unika besökare per månad och jag har i en gammal anteckning ett mål om att vi skulle nå 500 000. Men den begränsade organisationen och ekonomin bromsade all utveckling under flera år.

Först 2004 började vi ana en ljusning. PJ Anders Linders ledarblogg blev banbrytande då det var den första bloggen startad inbom ett svenskt medieföretag. Och PJ skriver fortfarande.

Men det var egentligen först 2005 det vände. Med den oerhörda katastrofen som drabbade stora delar av Sydostasien på annandagen 2004 befäste webbmedierna sin roll som tillförlitlig nyhetsförmedlare under stora och viktiga nyheter. Terrorattackerna den 11 september 2001 nådde oss också till stor del via webben, men då var beredskapen låg för att ta emot stora mängder besökare.

Med tsunamin fick de rörliga bilderna på nätet sitt genombrott. Detta var också början på något som var mer än traditionell nyhetsrapportering. Vi publicerade listor på saknade och eftersökta, och utöver rörliga bilder kunde vi också förmedla vittnesberättelser direkt från platsen. Drabbade svenskar skrev i egna bloggar och mejlade bilder tagna med sina mobiltelefoner. Händelsen gav oss en föraning om vad som skulle komma i form av läsarmedverkan.

Besöksstatistiken från decenniet visar också att det skedde ett trendbrott 2005. Det sammanföll också med en bredbandspenetration som gjorde nyhetssurfning till en folkvana.

På hösten 2005 startades N24.se som en fristående ekonomisajt. SvD:s ekonomidel Näringsliv hade under åren fram till 2002 haft en stark position på nätet och SvD hade en ambition att bygga upp en helt egen börsavdelning för att hantera och presentera data direkt från börshandeln. Men i och med stora bromsen 2002 avvecklades dessa avancerade planer och Näringsliv på nätet blev en undersektion bland andra på SvD.se.

Men nu när det fanns nya annonspengar var E24.se (som sajten hette from 2006) en god affär. 2005 köptes även Tasteline och SvD.se kunde så bredda sin användarbas åt flera håll. Både Tasteline och E24 ägs i dag av Aftonbladet Tillväxtmedier.

2007 tog vi beslut om att byta cms. Vi använde då fortfarande ett cms som hade sin grund i ett gammalt Framfab-bygge från 2000. Bytet till Escenic pågick hela hösten och efter en knackig lansering kom vi äntligen på banan. Med ett nytt standardiserat cms har vi kunnat jobba effektivare både på redaktionen och på utvecklingsavdelningen.

Året kröntes sedan med att SvD.se utsågs till Årets mediesajt.

Jag hittade en sparad anteckning från 2005 där det står: ”Kolla in myspace, thefacebook.com”. Observera att det då hette thefacebook.com. Sociala medier var då inget allmänt begrepp, men bloggar hade börjat växa och få en allt större användarskara.

År 2009 har verkligen inneburit en explosion i hur vi använder sociala medier i nyhetsarbetet. Vi använder ofta twitterlistor i nyhetsförmedlingen, senast från klimatmötet i Köpenhamn. Och det är ett stort antal medarbetare på tidningen som är aktiva på twitter (twitterflöden från oss på utvecklingsbloggen ser du här intill i högerspalten). Vi har också börjat använda Facebook regelbundet för att hålla kontakten med läsare. Det realtidsgräv som redaktionen genomförde i november är säkert något vi kommer få se mer av.

2009 var också mobilens år för oss. Vi har uppdaterat vår mobilsajt m.svd.se i flera omgångar och besökarna redovisas nu också i den officiella KIA-listan. Vår satsning på iPhone-applikationer har också gett resultat och SvD Quiz tillhör fortfarande de mest nedladdade betalapparna från Apples App store.

Det kommande året kommer bli avgörande för om vi lyckas få fart på den digitala affären. Det ska också bli mycket intressant att följa kollegan och konkurrenten DN:s vägval, som i mycket skiljer sig från det vägval SvD har gjort. DN och DN.se har med Gunilla Herlitz och Björn Hedensjö vid rodret strävat efter att separera sina digitala och tryckta verksamheter.

SvD:s senaste omorganisation är ytterligare ett steg i en utveckling, som varit tydlig här de sista två åren. Inte att helt slå samman webb och papper, men att öka samarbetet mer och mer och minska eventuella barriärer. Följande år får visa vilken strategi som är den bästa.

Av dem som arbetar på SvD.se är det fem personer som varit med på hela resan från millennieskiftet tills idag. Jonas Elgh är numera nyhetschef på SvD.se, men började som reporter för studentsajten, som vi drev fram till 2002. Jennifer Dysell anställdes som webbredigerare och är numera redaktör för Mat & Hälsa, en helt ny sektion som lanserades i höstas. Marianne Nilsson kom från en roll som nyhetschef på Inrikesredaktionen till SvD.se och är den enda i nuvarande organisation
som har varit med hela vägen ända från starten. Hon är i dag webbredaktör med fokus på Kultur & Nöje. Johan Möller studerade medieteknik på KTH och startade SvD.se som en del i ett examensarbete. Han har funnits med som teknisk support ända från begynnelsen, och anställdes som teknikchef för SvD.se 2000, en roll som han fortfarande har.

Jag ställde två frågor till ”veteranerna” på SvD.se:

1) Vad är det viktigaste som hänt med SvD.seunder 00-talet?

2) Vad tror du kommer bli den stora förändringen under de 10 år som kommer?

Johan Möller:

– Det har hänt många minnesvärda saker, men en av de mest framstående måste vara samarbetet mellan papper och webb som har varit mycket framgångsrikt och som gett oss mycket material med en lite bemanning.

– Under det närmaste åren kommer vi få se hur kontakten med läsarna förändras ytterligare. Vi måste leverera nyheter på andra sätt än vi är vana vid och på läsarnas villkor i ännu större grad. Vårt innehåll blir fortsatt viktigt men våra kanaler kommer sannolikt förändras kraftigt.

Jennifer Dysell:

– När vi bytte till fri form på startsidan. Då började sajten ta fart och rubrikerna kunde bättre signalera vikten av nyheten. Andra viktiga saker är bloggen – vi var tidigt ute med redaktionella bloggar. Under den här perioden köpte vi också Tasteline och byggde upp E24.

– Om 10 år: Nyhetsgräv i bloggform är nog bara början, där kan det hända mycket. Annars tror jag webben fortätter att växa och ta för sig. Kanske knäcker man betalningskoden eller hittar något alla vill betala för och då blir vi rika.

Jag tycker som Johan att den stora förändringen under 00-talet är integreringen mellan nät och papper och hur det blir allt naturligare att jobba journalistiskt utan att vara låst av en viss kanal eller ett visst arbetssätt.

Jag tror att under de kommande åren fortsätter den här utvecklingen och att någon gång innan 2020 blir den digitala versionen av SvD den primära för våra läsare såväl som för våra annonsörer. Den kommer troligen inte generera lika stor avkastning som den tryckta tidningen historiskt har gjort, vilket innebär att utvecklingen fortsätter mot mindre och effektivare organisationer.

Till sist en reflektion över hur jag personligen har förändrat mitt arbetssätt under decenniet och hur minnet numera är helt digitalt: I början av seklet sparade jag papper i pärmar. Jag har fortfarande några kvar. Det finns till och med utskrivna webbsidor, hålslagna och prydligt insatta, under rubriken ”Omvärldsbevakning”. Verktyg som del.icio.us och Google Reader har numera gjort utskrifterna betydelselösa. Jag gör alla mina anteckningar via Evernote och kommer åt dem både på datorn och via iPhonen. Jag går allt mer sällan till printerrummet på jobbet och kopiatorn använder jag nästan aldrig. Vi hade bredband på kontoret år 2000, men hemifrån var jag tvungen att koppla upp mig via modem för att läsa mejl eller kolla upp saker på nätet. Då gick det fortare att leta upp dokumentet i en pärm.

Johan Möller

SvD söker en frontend-utvecklare för omedelbar anställning. Vi är en relativt liten och snabbfotad organisation och du kommer bli en viktig del i utvecklingsarbetet på SvD.se. Du ska kort sagt vara med och utforma och påverka tekniken bakom en av Sveriges ledande nyhetssajter och se till att vi fortsätter leda utvecklingen, och vi förutsätter att du kan bidra med egna initiativ.

Vi som söker dig är en avdelning på fem personer som utvecklar tekniken bakom SvD.se och relaterade tjänster. Driften av sajten sköter vår partner Qbranch. Vår beställare är SvD:s webbredaktion och du kan läsa mer om hur vi jobbar tillsammans med redaktionen i denna intervju.

Kvalifikationer

Våra sajter produceras med Escenic Content Engine, som utnyttjar ett JSP-mallverk för presentation av innehållet. Din huvudsakliga uppgift blir att utarbeta och vidareutveckla nya tjänster för SvD.se och att sköta det övergripande arbetet med gränssnitten.

Vi tror att du:

* brinner för gränssnittsutveckling och webbstandarder som W3C och WAI.

* talar flytande XHTML och CSS och alltid letar efter ”best practice” när du kodar.

* behärskar Javascript, både med och utan hjälp av jQuery och andra bibliotek.

* kan koda för alla stora webbläsare och har kunskap om eventuella fallgropar.

* har vana av mallutveckling i CMS, helst i JSP/JSTL, samt av XML/XSLT-transformationer.

* har en stark känsla för kvalitet och sätter stolthet i ditt arbete.

Meriterande är även:

* ett öga för färg och form samt vana av Photoshop eller Gimp.

* erfarenhet av tyngre Java-utveckling.

* kunskap om WordPress, särskilt kring plugin-utveckling i PHP

Tjänsten avser anställning på heltid och är öppen för omedelbart tillträde. Vi sitter just nu i öppet kontorslandskap på Mäster Samuelsgatan i Stockholm, men kommer under 2010 flytta ihop med Aftonbladet och övriga Schibsted-företag i nya Kungsbrohuset.

Ansökan

Välkommen att skicka din ansökan till Johan Möller senast den 15 januari 2010. Intervjuer sker löpande så sök med en gång.

Facklig företrädare för Unionen är Annika Hellsten-Fabbri, tel 08-135430.

Ola Henriksson

Vårt annonsprojekt som vi startade i oktober är snart i mål. Projektets mål var att hitta konkreta åtgärder för att öka annonsintäkterna under 2010. Nu har vi sammanställt en lista med 39 idéer som vi ska prioritera och jobba vidare med. Listan spänner från sådant vi redan börjat testa, som fast panorama på SvD.se/naringsliv, till helt nya saker som vi hoppas kunna testa under början av 2010.

Jag är övertygad om att det finns mer pengar att hämta. Nyhetsmediernas sajter är viktiga mötesplatser mellan publik och annonsörer. Och jag tycker att det vi hittills sett i form av kreativitet och vägval visar en stor utvecklingspotential. Möjligheterna på nätet upptäcks och utvecklas snabbt och vi som annonsplats har en viktig uppgift i att informera annonsbyråer och annonsörer om vad vi kan erbjuda och vilken effekt det ger.

I projektet har vi identifierat fyra huvudområden för förbättringar: säljorganisationen, traffic/återkoppling, annonsformaten och teknisk utveckling. Exakt vad vi kommer att göra inom respektive område kommer jag inte berätta förrän det är genomfört.

Personligen har projektet gett mig nyttig insyn i hur annonsaffären på mediesajter ser ut och var de stora problemområdena finns. Det måste nog finnas en viss vägg mellan redaktion och sälj, men det måste finnas stora hål för snabbt informationsutbyte.