Den första vargjakten på 50 år slutade på sämsta tänkbara
sätt för både vargen och jägarna och kanske också för regeringen.

Jaktlaget som skulle fälla Örebro läns tredje varg, i
Hasselforsreviret mellan Laxå och Degerfors, lyckades inte bara skjuta en utan
två vargar. Den andra blev dessutom skadskjuten.

Allt hände inom loppet av max en halvtimme.

En given fråga är förstås varför kommunikationen inom
jaktlaget inte fungerade när den första vargen var skjuten.

Svaret på det utreds nu av polisen som rubricerar händelsen
som misstanke om grovt jaktbrott. Flera personer har förhörts, en är misstänkt
för brottet, skriver Nerikes Allehanda.

Därmed har kvoten för licensjakten på varg överskridits inte
en utan två gånger. 27 dödade blev 29, om den skadskjutna hittas och måste dödas.
Blodspår har spårats, men det behöver inte betyda att den är så illa skadad att
den måste dödas.

Sammanlagt har dessutom inte fyra utan fem vargar
skadskjutits. Till vargjaktens facit kan läggas också läggas att ett
föräldrapar sköts vilket har lett till ovisshet om hur deras ungar kommer att
klara sig och bete sig.

Är det en acceptabel jakt?

Ironiskt nog kan hela misslyckandet i Närkeskogen ha
inträffat ungefär samtidigt som miljöminister Andreas Carlgren höll
presskonferens om vargpolitiken. Kanske var det just när han svarade på frågan
om det har skett några misstag i vargjakten.

Jo, svarade Carlgren, just överskjutningen i Dalarna var ett
misstag. Men i stora drag tycker han att jägarna har visat det ansvar som
medföljer införandet av jakten.

Ändrar han uppfattning efter Örebrojägarnas klantighet?

Det som hände sänker förstås betyget på jägarnas insats. En
annan förlorare är den varg som möjligen ligger illa skadad i skogen.

Men motståndare till vargjakten har fått ytterligare
argument till varför årets jakt bör vara den första och sista på 50 år.

FN:s klimatpanel IPCC har hamnat i blåsväder för att ha
släppt igenom ett påstående som inte var vetenskapligt granskat, och inte alls
stämmer, i en av de fyra klimatrapporter som publicerades 2007.

Fadäsen är extra känslig eftersom klimatforskning ifrågasätts
ofta och mycket av klimatskeptiker, framför allt i USA.

IPCC:s standardsvar brukar vara ungefär att skeptiska
påståenden är välkomna om de är vetenskapligt prövade och publicerade i en
vetenskaplig tidskrift med ett system för granskning av experter, så kallad
peer-review.

Men nu visar det sig att ett sällsynt illa underbyggt
påstående har slunkit igenom IPCC nät, och frågor väcks om hur kvalitetssäkrat
det är.

I rapport två (av fyra) står det att ”Himalayas glaciärer
drar sig tillbaka snabbare än i andra delar av världen, och om den takten
fortsätter är sannolikheten för att de är borta till 2035 eller tidigare mycket
hög”.

Den meningen har visat sig vara hämtad från
Världsnaturfondens kampanjrapport om Himalaya från 2005 och även i det
sammanhanget utan vetenskaplig grund.

Enligtthe Guardian är det saxat från en intervju med en
indisk glaciolog som publicerades i New Scientist.

IPCC:s ordförande Rajendra Pachauri gjorde en pudel igår i
ett skriftligt uttalande på IPCC:s hemsida. De tydliga och väl kända krav som
IPCC ställer har inte uppfyllts i det här fallet, skriver han.

Han påpekar också att det är ett stycke i den 938-sidiga
rapporten som inte håller. I den mest lästa och spridda sammanfattningen,
Summary for policymakers, står dock inte detta och formuleringarna där om
uppvärmningens effekter på världens glaciärer stämmer överens med vetenskapen
bakom, konstaterar Pachauri.

Men det som har hänt skakar klimatetablissemanget. IPCC:s
trovärdighet står och faller med noggranheten i processen bakom rapporterna,
säger Yvo de Boer, chef för FN:s klimatkonvention till AP.

- Det
får inte hända igen, för trovärdigheten för klimatpolitik kan enbart byggas på
trovärdig vetenskap, säger de Boer.

Det är också ett faktum att ingen av de experter som läste
texten reagerade på årtalet 2035, konstaterar Chris Field, professor vid
Stanforduniversitetet i USA, som tog över ansvaret för den här delen inom IPCC
2008.

- Från
mitt sätt att se är det här ett område där vi har möjlighet att bli väsentligt
bättre, säger han till AP.

Experter som the Guardian har talat med säger att det dröjer
minst 300 år innan Himalayas glaciärer försvinner.

Ismängderna i Himalaya är så stora att de omöjligt kan
smälta till 2035. År 2350 är en mer trolig uppskattning.

Miljöministrarna här i Bella Center har insett att det är
här de kommer att tillbringa natten. Ännu har inte ordförande för mötet, danske
statsministern Lars Løkke Rasmussen, delat ut den text – eller de två texter –
som ska vara underlag för de fortsatta förhandlingarna och klockan är över åtta
på kvällen.

Först när förhandlarna får texterna kan de börja arbeta med
det som ska bli konferensens slutdokument.

Ursprungsplanen var att regeringscheferna inte ska
förhandla, men när de börjar droppa in i morgon så lär deras politiska tyngd behövas
om någon enighet ska nås.

Helt klart är i alla fall att EU har fått ändra taktik
radikalt. Motståndet från utvecklingsländerna har lett till att
Kyotoprotokollet fortfarande lever. Det blir mer och mer tydligt att EU:s
strategi kommer att misslyckas, nämligen att få till stånd ett avtal som
omfattar både USA och Kina, vilket inte är möjligt under en andra
åtagandeperiod i Kyoto.

Polisen i Köpenhamn gör sig beredd på oroligheter idag.
Demonstranter planerar att ta sig in i Bella Center och göra en ”folkets aktion”
i konferenscentret.

När jag åkte en av de särskilda bussar som kör konferensdeltagarna
från centrala Köpenhamn till Bella Center stoppades vi på en av broarna där polisen
hade ställt upp piketer och en polis tittade in i bussen. Förmodligen såg vi
inte tillräckligt aktivistiska ut för att var intressanta. Vi fick åka vidare.

Det är också lite nervös och spänd stämning här inne där
förhandlingar, möten och konsultationer pågår överallt. Tydligen har inga större
framsteg gjorts sen i går kväll när det gäller frågor som utsläppsmål,
finansiering eller den gemensamma långsiktiga visionen för ett nytt avtal.

EU-ministrarna sitter just nu och diskuterar med mötets
ordförande danska miljöministern Connie Hedegaard.

Det blir en väntans dag, och jag gissar att rykten kommer
att flyga i luften från EU, USA, G77, de små önationerna, från olika
miljörörelser.

Prognosen är att det blir nattmanglingar i natt. Andra säger att regeringscheferna kommer få ta över fler och svårare frågor än ursprungsplanen.

Och kanske blir det också ett och annat genombrott. Stay
tuned!

Här i Bella center är sammanbrottet nära. Inte i förhandlingarna men infrastrukturen.

Det är 42 500 pers som vill komma in hit, men lokalerna tillåter max 15 000 pers.

Jag har pratat med folk som köade inte bara en eller två timmar utan upp till tio timmar.

En av dem är TT:s Roland Johansson.

- Efter fem timmar så lyckades jag komma in genom att övertala en enskild polisman som förbarmade sig över mig, säger han.

Det var jättekallt, inte minst om fötterna, tillägger han.

De som köar är både sådana som inte är ackrediterade och de som har godkänd ackreditering men inte hämtat ut sitt passerkort. Och där någonstans har servicen havererat.

Idag tog klimatkonventionens chef, Yvo de Boer på sig skulden för kaoset.

Plötsligt känns mitt passerkort som den värdefullaste ägodel jag har.

Och på torsdag och fredag blir det ännu hetare. Då kommer tusentals representanter för miljöorganisationer, från tredje världen, kyrkan och fackliga rörelser att få lämna Bella Center. Detta för att ge plats åt de 125 högdjur som kommer inte, och deras följen som kan bestå av flera hundra personer.

Bara ett mycket begränsat antal personer från folkrörelser och gräsrötter får vara kvar, vilket förstås har väckt protester och ilska.

Och jag kommer att lägga mitt passerkort under kudden i natt…

För övrigt har Arnold Schwarzenegger just pratat här. Och Al Gore är på ingång. Showen går vidare.

Just nu får kronprinsessan Victoria en briefing av miljöminister Andreas Carlgren om läget i klimatförhandlingarna här i Bella Center i Köpenhamn. Sedan ska hon vara med vid en bilateral överläggning med Sydafrikas miljöminister och även träffa Michael Zammit Cutajar som är ordförande för arbetet med den avtalstext som förhandlas fram här.

Hon ska även följa förhandlingarna i morgon.

Tyvärr kan jag inte rapporter mer eftersom media inte får vara med.

Det var kallt men soligt när det stora demonstrationståget för klimatet i Köpenhamn lämnade Christiansborg. Det är alltid kul med påhittiga texter på skyltarna. Vad sägs om ”Change the politics, not the climate”? Eller det gäng som kom gående som i en båt, med texten ”We are all in the same boat”.

Sen finns ju den där ramsan som jag hörde första gången när miljöaktivister sjöng den under sista dygnet på Bali: ”oh oh oh it’s hot in here, must be carbon in the atmosphere”.

Det blev en del bråk, men det märktes inte bland de tiotusentals och åter tiotusentals helt vanliga människor som dominerade tåget

Just nu är det mottagningsceremoni ute i Bella Center, där Irlands förra president Mary Robinson håller tal.

En fond för fattiga u-länder är klar. De kan nu börja söka pengar som härrör från internationell utsläppshandel. Det är en positiv nyhet från Köpenhamn som GöteborgsPosten berättar om idag.

Fondens pengar kommer från den internationella marknaden för utsläppskrediter. Inom ramen för Kyotoprotokollet får ett i-land investera i ett klimatprojekt i ett u-land och tillgodoräkna sig de minskade koldioxidutsläppen. Det kallas Clean Development Mechanism, CDM.

Två procent av av de utsläppskrediter som handlas med inom ramen för CDM rinner in i fonden som är avsedd för att de minst utvecklade länderna ska kunna anpassa sig till klimatförändringarna. Fonden heter Adaptation Fund.

För ett år sedan, vid klimatkonfernsen i polska Poznan, utsågs svensken Jan Cedergren till ordförande för fonden, en 67-årig FN- och Sida-veteran. Och nu är fonden sjösatt.

- En positiv nyhet från Köpenhamn. Fonden fungerar och kan börja arbeta, säger han till GP.

Än så länge finns inte så mycket pengar, men till 2012 ska 450 miljoner dollar ha flutit in.

Men behoven för att u-länderna ska kunna bidra långsiktigt till minskade utsläpp är mycket större och det är en av knäckfrågorna i Köpenhamn. I förhandlingarna poängteras ofta att klimatpengarna ska vara utöver biståndet.

Därför får Fredrik Reinfeldt kritik av svenska miljörörelsen efter uppgiften igår att Sverige bidrar med åtta miljarder kronor som en snabbstart för klimatåtgärder i tredje världen.

- Det är tre miljarder från klimatbistånd från i fjol och fem miljarder från årets budgeten. Biståndspengarna behövs för att klara världens fattigdomsbekämpning. Sveriges hållning har varit att klimatpengar ska vara utöver biståndet. Är man på väg att överge det, säger Jacob Risberg, handläggare för klimatpolitik vid Svenska Kyrkan.

Forskare vid det brittiska klimatforskningsinstitut som blev hackade förra veckan tror att tidpunkten för angreppet valdes för avleda uppmärksamheten från klimatmötet i Köpenhamn. En utredning tillsätts också för att avgöra om institutet har låtit utomstående få ta del av rådata på erforderligt sätt

Mångaklimatskeptiker har beskrivit de 1 000 mejl och 3 000 dokument som hackades från University of East Anglias klimatforskningsenhet som bevis för att forskare har fuskat med data som visar att den globala medeltemperaturen har stigit.

Det finns formuleringar i mejlkorrespondensen som tyder på att så skulle kunna vara fallet.

Nu försvarar sig universitet i ett långt uttalande på sin hemsida, där bland annat Phil Jones, chef för klimatforskningsenheten (CRU) skriver:

Tidpunkten ”kan vara ett försök att så tvivelsmål om vetenskapen bakom klimatförändringarna inför mötet i Köpenhamn”.

Även om CRU:s data räknades bort, så visar andra forskargruppers dataserier samma varmare trend, skriver Phil Jones.

Professor Markku Rummukainen har följt rapporteringen om de hackade e-posten i internationell media och kan inte se att de innehåller fakta som undergräver den vetenskapliga grunden för att människans utsläpp påverkar klimatet.

- De enstaka meningar och ord som uppståndelsen mest kretsar kring verkar handla om kommunikation som skett i specifika sammanhang. En utomstående kan bara göra en tolkning av ord och meningar som ryckt ur sitt sammanhang.

Och skulle berörda data vara fabricerade så skulle inte kunskapsläget för klimatförändringarna falla, inte ens en väsentlig del, säger Markku Rummukainen.

Chanserna för att klimatkonferensen i Köpenhamn ska bil en framgång eller ett fiasko är ungefär 50/50.

Just nu är det läpparnas bekännelse som gäller, på temat ”Nej det blir inte ett juridiskt bindande avtal i Köpenhamn men alla delar av innehållet ska vara på plats så att det sen bara behövs ett möte (eller två…) under 2010 för att klubba juridiken”.

Ungefär så sa Danmarks statsminister Lars Lökke Rasmussen, liksom presidenterna Barack Obama och Hu Jintao vid deras möte i Peking.

I går (torsdag) sällade sig EU:s två mäktigaste nationer, Frankrike och Tyskland till kören.

Angela Merkel och Nicolas Sakrozy höll en gemensam presskonferens i Bryssel där budskapet var att helst under första halvan nästa år måste det juridiskt bindande klimatavtalet vara på plats, och det måste innehålla varje lands åtaganden.

Sarkozy fyllde i att ”Vi vill inte ha ett möte med dåliga kompromisser. Europa har gjort mycket, nu vill vi har rörelse från resten av världen”.

Båda två annonserade att de kommer att delta under konferensens två sista dagar då statschefer har bjudits in till Köpenhamn. Ett 40-tal presidenter och statsministrar har hittills sagt att de tänker komma, bland annat Fredrik Reinfeldt.

Det går att ägna all sin tid åt att spekulera i hur stark överenskommelse det till slut blir i Köpenhamn. Men det är först under det sista dygnet som vi säkert vet.

Dramatik saknas i alla fall inte.