Annons

Susanna Baltscheffsky om klimat & miljö

Susanna Baltscheffsky

Susanna Baltscheffsky

Senaste veckorna har nyhetsmedierna haft ovanligt lite nyheter från klimatforskningen, trots att det har rasslat in nya rön i olika vetenskapliga tidskrifter. Riktigt vad det beror på är svårt att säga, men helt klart är att nyhetsagendan har dominerats av presidentvalet i USA och finanskrisen under några veckor.
Så jag gör ett svep från klimatforskningens värld.

• Den koldioxidhalt som finns i atmosfären redan nu – 385 ppm – är fullt tillräcklig för att orsaka drastiska förändringar på jorden, enligt forskare från bland annat Yale-universitetet i USA. Den rådande uppfattningen är att 450 ppm (miljondelar) är en kritisk gräns. Forskarna har använt bättre data än tidigare på hur jordens klimat har reagerat förut på höga koldioxidhalter i atmosfären. Publicerad i Open Atmospheric Science Journal.

• Människans påverkan på klimatet ger nu effekter på samtliga kontinenter, även Antarktis som tidigare bedömdes har klarat sig undan. Med förbättrade klimatmodeller och 60 års temperaturdata anser sig forskare kunna visa att enbart naturliga variationer inte kan förklara de förändringar som observeras i både Arktis och Antarktis. Artikeln är ett samarbete mellan flera av de tunga klimatforskningsinstituten, bland annat Hadley center, Tyndall center och University of East Anglia i Storbritannien. Publicerad i Nature Geosciences.

• En risk med ett varmare klimat är att vattennivåerna i många av jordens torvmarker sjunker. Därmed exponeras biologiskt material för syre och bryts ned med utsläpp av hundratals miljoner ton koldioxid som följd under decennier, enligt forskare från bland annat Harvarduniversitetet i en artikel i Nature Geosciences.

• Kallt smältvatten med låg salthalt förs från ett allt varmare Arktis i portioner från Arktiska oceanen till Nordatlanten, ända till Nordkarolina i USA. Forskare från Cornell har sett att många kallvattenplankton har hittats söderut. Det kan förändra ekosystemen från grunden. Kallare vatten kan vara en förklaring att torsken utanför Newfoundland aldrig återhämtade sig efter utfiskningen på 90-talet, enligt artikeln i Ecology.

Det händer att vi nyhetsjournalister beskylls för att bedriva larmjournalistik och överdriva hotet om klimatförändringarna. Men forskarnas resultat och slutsatser behöver inte dramatiseras. De är uppseendeväckande nog på alldeles egna meriter.

Om bloggen

Susanna Baltscheffsky har bevakat miljö- och klimatfrågor på SvD sedan 1995. I bloggen skriver hon snabba miljönyheter, både från Sverige och internationellt, om politik, vetenskap och debatt. Här hittar du också nyheter som inte syns i det dagliga flödet.

Kontakta Susanna Baltscheffsky