Annons

Susanna Baltscheffsky om klimat & miljö

Susanna Baltscheffsky

Susanna Baltscheffsky

Det extremt varma vädret, långvarig torka och hårda vindar är faktorer som alla ligger bakom brandkatastrofen i sydöstra Australien. I helgen uppmättes den hittills varmaste temperaturen i regionen, över 47 grader.

Vid flera tillfällen har olika politiska företrädare i landet återkommit till att det som sker nu är en föraning om vad som kommer att hända när klimatet fortsätter att bli varmare. Sedan 1950 har medeltemperaturen i Australien stigit med 0,9 grader, och i takt med att koldioxidutsläppen fortsätter öka är det sannolikt att det blir ännu varmare.
Bland annat är det väntat att de extrema temperaturerna blir vanligare och högre, liksom torka, enligt klimatscenarier.

-Ju varmare klimatet blir desto större är risken att råka ut för den här sortens värmeböljor, säger Lars Bärring, klimatforskare vid Rossby center vid SMHI.

Men det är viktigt att hålla isär väder och klimat.
– Varje enskild episod av torka och hetta beror på vädret som råder för stunden och säsongen. De kan inte direkt kopplas till klimatförändringarna, betonar han.

Ytterligare en faktor är att skogarna i södra Australien inte har gallrats eller bränts under kontrollerade former under de senaste 30 till 40 åren, trots myndigheternas föreskrifter.
-Det har inte funnits så stort vedförråd i sydöstra Australiens skogar sedan regionen befolkades, säger David Packham vid Monashuniversitetet i Melbourne i ett pressmeddelande från Australien science media centre.

Inte bara värmen är den värsta hittills, utan också bränderna, som i antal dödsoffer överstiger ”askonsdagen” 1983 och ”svarta fredagen” 1939, som krävde 75 respektive 71 liv.

Torrperioderna i Australien har länge beskrivits hänga ihop med väderfenomenet el Niño som styr värme och kyla i Stilla Havet. Samtidigt som bränderna rasar har australiensiska forskare hittat ett betydligt starkare samband med en havscirkulation i Indiska Oceanen, Indian Ocean Dipole, IOD. Upptäckten har publicerats i vetenskapliga tidskriften Gephysical research letters.
Fleråriga perioder med torka sedan 120 år tillbaka varierar med IOD.

– Fördelen
med den upptäckten kan vara att hitta metoder som gör det möjligt att statistiskt förutsäga torka, säger Lars Bärring.

Om bloggen

Susanna Baltscheffsky har bevakat miljö- och klimatfrågor på SvD sedan 1995. I bloggen skriver hon snabba miljönyheter, både från Sverige och internationellt, om politik, vetenskap och debatt. Här hittar du också nyheter som inte syns i det dagliga flödet.

Kontakta Susanna Baltscheffsky