Susanna Baltscheffsky om klimat & miljö

Susanna Baltscheffsky

Susanna Baltscheffsky

Att äta jätteräkor är att bidra till ödeläggelse och förstörelse i tropiska länder. Mangroveskogen skövlas för att ge plats åt räkodlingar. Fiskfångsterna för fattiga människor blir allt sämre. Tyvärr är det så.
Det berättade jag om i min vetenskapskrönika i gårdagens SvD.
Många uppmärksamma och engagerade läsare har hört av sig och undrat hur det kommer sig att SvD samma dag publicerar ett recept på lax- och scampispett från Tasteline. ”Uselt, uselt, uselt”, var en av många kommentarer.

Nu agerar vi skyndsamt och ser till att inga tigerräkor, som också kallas jätteräkor och scampi, förekommer i recepten i SvD.

– De läsare som har hört av sig har förstås helt rätt. Och vi kommer från
och med nu att välja bort alla recept med scampi/tigerräkor. Det finns många
andra goda skaldjur att tipsa om, som varken skadar miljön eller är
utrotningshotade, säger SvD:s tf ansvarige utgivare Mats-Eric Nilsson.

Att det i Tastelinereceptet står att man ska välja ekologiska tigerräkor gör inte saken bättre. Några sådana finns nämligen inte. KRAV har redan tidigare beslutat att jätteräkor inte kan KRAV-märkas. Vid sitt senaste styrelsemöte togs beslutet igen.

– Vi känner att vi inte kan stå för att de jätteräkor som påstås vara ekologiskt producerade faktiskt också är det. Viktiga miljöaktörer har etablerat ett rimligt tvivel. Och vi har inte själva tid och resurser att sätta oss in i det, säger Johan Cejie, regel- och utveckingschef vid KRAV.

För några år sedan granskade Svenska Naturskyddsföreningen räkodlingar i Indonesien som kallades ekologiska.
– De odlas visserligen utan kemikalier och antibiotika, men då blir avkastningen väsentligt mindre. Det innebär att ännu större områden med mangroveskog försvinner för att lämna plats åt odlingarna. Om avkastningen blir 100 kilo per hektar i stället för
3 000 kilo, måste ett 30 gånger större område huggas ned och bli räkodlingsbassänger, berättar Gudrun Hubendick, som granskade de ekologiska odlingarna.

– Människorna i områdena kunde inte fatta att en så grov naturförstörelse kunde kallas för ekologisk, säger hon.

Om bloggen

Susanna Baltscheffsky har bevakat miljö- och klimatfrågor på SvD sedan 1995. I bloggen skriver hon snabba miljönyheter, både från Sverige och internationellt, om politik, vetenskap och debatt. Här hittar du också nyheter som inte syns i det dagliga flödet.

Kontakta Susanna Baltscheffsky
Fler bloggar