Susanna Baltscheffsky
Dygt var tredje svensk är inte beredd att agera för att minska klimathotet. Siffran känns rimlig och inte alls uppseendeväckande. Inte minst i ljuset av att 70 procent vill påverka utsläppen.
Naturvårdsverket har låtit undersöka svenska folkets kunskaper, attityder och drivkrafter angående klimatfrågan. Fokusgrupper har djupintervjuats och delats in i kategorier.
Åtta procent är skeptiker, de ser klimatförändringarna som en naturlig process som snart passerar. 23 procent är passiva, de upplever ingen möjlighet att påverka situationen och känner därför ingen större oro eller behov av att agera. Därmed inte sagt att de inte tror på klimathotet eller att de inte bryr sig om det alls.
Summa summarum är 31 procent inte motiverade att själva agera för minskade utsläpp eller ändra sitt beteende. Antalet känns ganska förväntat, för myntets andra sida är att 69 procent är beredda att göra något. Det kan bara tolkas som en hög siffra. I det ljuset är det naturligt att resten inte är engagerade.
I SOM-Institutets senaste mätningar över vad allmänheten tycker är de viktigaste samhällsfrågorna är miljöfrågan nummer tre, på delad plats med utbildning, en markant ökning från 13 till 21 procent jämfört med i fjol. Ökningen förklaras till stor del av det stora intresset för klimatfrågan.