Klimatnyheter gamla i SvD

Veckans klimatsnackis var att koldioxidhalten i atmosfären stiger snabbare än beräknat. Och ökningen går fortare nu än på 1990-talet. Halten koldioxid nu är 381 ppm (miljondelar), vilket är den högsta halten under de senaste 650 000 åren, kanske till och med de senaste 20 miljoner åren.
Studien som citerades i nästan alla nyhetsmedier i tisdags har gjorts av en grupp forskare som ingår i Global Carbon Project.
Jag skriver nästan alla nyhetsmedier, för här i Svenskans spalter stod inte en rad. Nyheten lät bekant. Efter en koll konstaterade vi att SvD:s huvudnyhet den 23 maj i år hade rubriken ”Utsläppen ökar mer än befarat”. Innehållet var ungefär detsamma, men fokus låg då på att det är i utvecklingsländerna utsläppen ökar snabbast.
Även forskargruppen bakom är densamma. Nyheten gav också de ett visst genomslag i andra nyhetsmedier.
Vår bedömning var alltså att vi redan hade berättat detta för våra läsare. En nyhet i studien som kom den här veckan är att de naturliga kolsänkorna, skogarna och haven inte förmår absorbera koldioxid i samma omfattning som tidigare. Indicierna är visserligen svaga men det är en oroväckande uppgift, och därför borde vi kanske ha bedömt annorlunda och skrivit. Men inte heller det kändes helt nytt.
Vi hade nämligen en annan klimatnyhet, även den på bästa nyhetsplats, den 18 maj, som just handlade om naturens minskade förmåga att absorbera koldioxid. Rubriken var ”Haven klarar allt mindre koldioxid”, även den studien kom från samma forskargrupp som i tisdags. Den blev däremot inte särskilt uppmärksammad av andra medier.
Det där med vad som blir en nyhet och varför är inte alltid lätt att förstå sig på, inte ens för oss som jobbar i nyhetsbranschen.
Det är nu inte bara för att skryta som jag gör denna långa utläggning om SvD:s gamla nyheter, även om det förstås är lite tillfredsställande att konstatera att vi var först. Det är ju nyhetstidningens affärsidé, så att säga. Men ibland kan man vara för tidig, och framför allt är det omöjligt att veta vilket genomslag nyheten får.
I det stora sammanhanget är det här ändå petitesser. Aldrig har vetenskapliga nyheter om klimatforskning fått så stort genomslag på allmän nyhetsplats som nu. Det är den stora skillnaden.