Annons

Susanna Baltscheffsky om klimat & miljö

Susanna Baltscheffsky

Susanna Baltscheffsky

– Människan har hittills inte lyckats tillverka något utan att hämta råvarorna från naturen.
Hans ord föll inte exakt så, den forskare som jag intervjuade för 15 år sedan, men något i den stilen.

Jag minns att jag verkligen tänkte till. Skyskrapor, plastsaker, dioxin, stålbalkar, asfalt. Genom min hjärna for alla möjliga exempel på ”onaturligheter”, för att ifrågasätta det han sa. Men jag gick bet då och har fortfarande inte lyckats.

Forskaren var Carl Folke, professor inom fältet ekologisk ekonomi. Det är ett tvärvetenskapligt sätt att betrakta ekonomi, där ekosystemen sätter ramarna för den ekonomiska aktiviteten. Carl Folke började sin forskarbana med att värdera våtmarkers funktion i kronor och ören. Våtmarker fångar in gödande kväve och fosfor ur lakvatten från land och minskar övergödningen i sjöar och hav. Dikas våtmarken ut förstörs denna så kallade ekologiska tjänsten.

En annan ekologisk tjänst är humlor som pollinerar blommor, fruktträd och bär. Gratis.
Trädens löv filtrerar luften, markens mikroorganismer frigör näringsämnen och mineraler till växterna. Hur många ekologiska tjänster finns det inte?

I veckan publicerade tyska forskare en idé som helt och hållet går ut på att utnyttja ekologiska tjänster. I tidskriften Conservation Biology beskriver de hur fladdermöss kan bidra till att snabbt återbeskoga de enorma arealer som skövlats, inte minst i tropiska länder. En femtedel av de globala utsläppen av koldioxid beror på avverkade skogsmarker.

Fladdermöss är bra på att flyga långa sträckor på sin nattliga jakt efter mat. De har inget emot att jaga över kalhyggena och eftersom de gärna äter frukt innebär det att de sår frön till nya träd med andra ändan, så att säga. Dessutom gillar de nektar och är därmed även pollinatörer.

Forskarna satte upp konstgjorda bon vilket visade sig locka dessa tropiska skogsarbetare att slå sig ned i de avskogade områdena. Man kartlade vad de nyinflyttade fladdermössen hade för effekt på kalhygget och hittade över 60 olika frön som hade spridits med deras hjälp.

I nästa internationella klimatavtal kommer det att ingå en mekanism för skogsplantering i tredje världen. De stora penningströmmarna lär knappast gå till just fladdermössen. Men sättet att tänka är nog så utmanande och inspirerande för alla som letar lösningar på de globala miljöproblemen.

Att inse att människan är en del av naturen är en bra början.

Om bloggen

Susanna Baltscheffsky har bevakat miljö- och klimatfrågor på SvD sedan 1995. I bloggen skriver hon snabba miljönyheter, både från Sverige och internationellt, om politik, vetenskap och debatt. Här hittar du också nyheter som inte syns i det dagliga flödet.

Kontakta Susanna Baltscheffsky