X
Annons
X

Susanna Baltscheffsky om klimat & miljö

Susanna Baltscheffsky

Susanna Baltscheffsky

1. Att lyfta miljöfrågorna i en borgerlig regering är en utmaning i sig. Även om det finns engagerade personer i alla fyra allianspartier, har det varit svårt att få fram tydliga miljösatsningar. I den senaste budgeten blev det inte extra pengar till den publika supermiljöbilspremien trots att den ska omfatta många fler än i det ursprungliga förslaget. Gröna jobbsatsningar saknades också, trots att det brukar betraktas som en bra åtgärd i kristider.
Efter EU-ordförandeskapet 2009 har såväl miljö- som klimatpolitiken svalnat snabbt i alliansens politik, delvis beroende på det misslyckade klimatmötet i Köpenhamn.
2. En centerpartistisk miljöminister behöver få ihop sina kärnväljare – jord- och skogsbrukare och landsbygdsbor- med en miljöpolitik som värnar biologisk mångfald och minskade utsläpp av gödande ämnen. Det är inte lätt eftersom de flesta hotade arterna finns just i skogs- och jordbruksmiljöer.
Dessutom är Carlgrens vargpolitik, med de alltmer svårhanterliga turerna, en eftergift till många centerväljare i landsbygden. Förutom att Sverige får dras med skammen i EU att inte försvara det hotlistade rovdjuret, har vargdebatten i landet blivit mer infekterad än någonsin.
3. Vissa miljöfrågor kräver så lång tid att lösa så det är svårt för en miljöminister att visa resultat nästan oavsett vad hon/han gör. Samtidigt går det inte att avstå från nya åtgärder för då blir det ännu sämre. Övergödningen av Östersjön är ett exempel som samtliga miljömiljöministrar oavsett färg de senaste 30 åren har gjort till en prioriterad fråga, men förbättringarna går mycket långsamt.
Klimatfrågan är ett annat exempel. Lena Ek kommer få hantera debatten som spirar om att de svenska utsläppen inte alls har minskat, om konsumtionen av varor som tillverkats i andra länder räknas in.

Om bloggen

Susanna Baltscheffsky har bevakat miljö- och klimatfrågor på SvD sedan 1995. I bloggen skriver hon snabba miljönyheter, både från Sverige och internationellt, om politik, vetenskap och debatt. Här hittar du också nyheter som inte syns i det dagliga flödet.

Kontakta Susanna Baltscheffsky
Susanna Baltscheffsky

I höstens budget avsatte regeringen 60 miljoner i solcellsbidrag för 2012. Ruschen efter solceller har varit stor sedan stödet infördes 2009, och redan i augusti var det slut på årets pengar. Sedan starten har 212 miljoner kronor fördelats.

Men intresset för solceller i Sverige är mycket större än vad bidragen räcker till. De flesta som har sökt inte har fått något stöd. Sammanlagda summan i ansökningarna sedan 2009 har uppgått till nästan 600 miljoner kronor.

Efter att pengarna tog slut i augusti har bidragsansökningarna hos länsstyrelserna samlats på hög. Den som står i kö behöver inte söka på nytt nu när nya pengar skjuts till.

– Det är stor risk att pengarna för 2012 kommer att ätas upp av ansökningar som väntar på att behandlas, säger Linus Palmblad vid Energimyndigheten.

Han tycker ändå att den som  har tänkt investera i solceller inte ska bli avskräckt utan skicka in en ansökan till länsstyrelsen för att vara med i systemet.

Syftet med stödet är att marknaden för solceller ska komma igång. Stödet ska ge en skjuts i början, för att sedan avvecklas. Men de insatser som regeringen har gjort hittills är för kortsiktiga, anser Energimyndigheten och har stött på Näringsdepartementet att branschen behöver veta vilka villkor som gäller på längre tidshorisont för att det ska fungera, exempelvis på tio års sikt.

– De som installerar solceller vågar inte anställa fler trots att de har massor att göra, eftersom de inte vet om det hur länge bidragspengarna räcker, säger Linus Palmblad.

Solcellsstödet kan sökas hos länsstyrelserna av både privatpersoner och företag.

 

 

 

 

Susanna Baltscheffsky

Svenska Jägareförbundet hoppar av vargsamarbetet med regeringen. Nu vill förbundet att vargar i ett helt revir kunna skjutas bort om vargen hindrar jägare från att jaga med hund.
I över ett år har Jägareförbundet försökt förmå sina medlemmar att acceptera regeringens politik att vargar ska flyttas in från andra länder, för att få en friskare stam.
– Det har inte varit lätt, säger Karl-Evert Hellsén, ordförande i Jägareförbundet Gävleborg.
Han beskriver medlemmarnas ilska, hur respekten för Jägareförbundet har minskat när antalet vargar ökar samtidigt som färre djur fick skjutas i fjol, och hur krångligt och tidskrävande det var att få till stånd den senaste skyddsjakten i Ovanåkers kommun.
– Vi höll på i två månader i djup snö och sträng kyla.
Men nu ställer inte jägarna upp längre. Svenska Jägareförbundet gjorde en överenskommelse med regeringen om att acceptera att vargar utanför Sverige flyttas hit för att stärka genetiken i vargstammen, mot att licensjakten infördes. Men nu är det stopp. I en extrainsatt konferens i går kväll enades alla Jägareförbundets länsordförande om att frysa samarbetet med regeringen eftersom det inte blir någon licensjakt nästa år. EU-kommissionen hotar att dra Sverige inför rätta på grund av jakten.
– Vi deltar inte i varginventeringarna och inte i skyddsjakt tills vidare. Fortsättningen beror på vad utökad skyddsjakt innebär, säger Jägareförbundets ordförande Torsten Mörner.
Arbetet med att få medlemmarna att acceptera inflyttning av vargar läggs också på is.
När regeringen under press av EU-kommission ställde in 2012 års licensjakt, fick Naturvårdsverket samtidigt i uppdrag utreda hur skyddsjakten kan utökas. Den har hittills omfattat problemvargar som attackerar tamboskap, dödar hundar eller är orädda mot människor.
Men Jägareförbundet vill även att för många vargar på begränsat område ska vara grund för skyddsjakt.
– Nu tittar man på skadan efter att den har skett. Man skulle behöva bedöma om det finns en koncentration av olägenheter. Om man slutar jaga för att man inte kan släppa sin hund bör det betraktas som skada, säger Torsten Mörner.
Han tar Värmland som exempel där det finns 24 vargrevir.
– Den höga vargtätheten där motiverar att man skulle kunna ha skyddsjakt på ett helt revir.
Förbundets ledning har känt ett stort tryck från sina medlemmar att markera deras besvikelse, säger Mörner.

Peter Westman vid Världsnaturfonden, som har anmält jakten till EU-kommissionen, beklagar avhoppet.
– Jägareförbundet har ställt upp på många sätt för att skapa stöd för rovdjurspolitiken. Men jag har svårt att förstå att det här skulle vara en gynnsam linje.