X
Annons
X

Susanna Baltscheffsky om klimat & miljö

Susanna Baltscheffsky

Susanna Baltscheffsky

Att odla poppel och hybridasp i stor skala i Sverige kan vara ett sätt att klara EU-kraven om att öka andelen förnybar energi. Skogforsk och Sveriges lantbruksuniversitet ska undersöka möjligheterna, med sikte på rejäla skördar av biobränsle framöver, skriver de i ett pressmeddelande.

Att bruka skogen klimatsmart är ett snabbt växande fält för kunskapsinhämtning, i Sverige och resten av världen. Det kan man läsa mer om i morgondagens SvD.

Vid klimatförhandlingarna i Köpenhamn kommer troligen regler för hur skogsbrukare i tropiska regnskogsländer ska få betalt för att inte hugga ner skogen. Mekanismen kallas för Redd, reducing emissions from deforestation and forest degradation. Initiativtagaren Kevin Conrad från Papua Nya Guniea intervjuas i SvD.

Om bloggen

Susanna Baltscheffsky har bevakat miljö- och klimatfrågor på SvD sedan 1995. I bloggen skriver hon snabba miljönyheter, både från Sverige och internationellt, om politik, vetenskap och debatt. Här hittar du också nyheter som inte syns i det dagliga flödet.

Kontakta Susanna Baltscheffsky
Susanna Baltscheffsky

Tonläget vid klimatförhandlingarna i Bangkok har hårdnat betydligt. Kina och övriga utvecklingsländer beskyller de rika länderna för att ”ändra på spelreglerna i matchens slutminuter”. Så uttrycker Kinas förhandlingschef Yu Qingtai sig, skriver nyhetsbyrån Reuters.

Svenska delegationen är en tydlig måltavla för utvecklingsländernas ilska, i egenskap av ordförande för EU.

Konflikten bottnar i något den svenske chefsförhandlaren Anders Turesson sa i sitt inledningsanförande vid de pågående klimatförhandlingarna i Bangkok.

Där förtydligade han EU:s ambition att få ett enda rättsligt avtal i Köpenhamn. Det tolkas av utvecklingsländerna – G77 – och Kina som att nu vill världens rika länder avpolletera Kyotoprotokollet, som idag är det enda rättsligt gällande verktyg som finns för minskade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.

Kyotoprotokollet föreskriver att industriländernas utsläpp ska minskas med minst fem procent mellan 1990 och 2012. Inga utvecklingsländer har några åtaganden.

Hur avtalet ska se ut efter 2012 är knäckfrågan vid FN-mötet i Köpenhamn. G77 befarar att i-länderna strävar efter något mer flexibelt än Kyotoprotokollet som ger rika länder möjligheten att slingra sig bort från bindande åtaganden om minskade utsläpp.

– Kina tycker att vi dödar Kyotoprotokollet, men det är inte vad vi är ute efter. Men så länge USA inte intresserade av Kyotoprotokollet så kommer inte det att hjälpa oss att nå tvågradersmålet. Vi vill ha ett enda rättsligt instrument, och det sa vi tydligare än tidigare, säger förhandlare Agnes von Gersdorff från Bangkok.

Hon tolkar G77-ländernas utspel som en stor oro som till viss mån beror på en kunskapsklyfta som EU nu måste försöka överbrygga. För utvecklingsländerna är det viktigt att olika mekanismer som finns i Kyotoprotokollet, till exempel att i-länder kan satsa på projekt i u-länder och får tillgodoräkna sig de minskade utsläppen, finns kvar.

– En del av åtagandena kan vi inte nå utan att använda projektmekanismerna som utvecklingsländerna får del av. De är angelägna att vi fortsätter. Det avser inte vi att ändra på, säger Agnes von Gersdorff.

– Vi vill rädda Kyotoavtalet, men införliva det i en ny överenskommelse som är bredare och även omfattar USA, med lämpliga typer av åtgärder som de stora utvecklingsländerna kan göra för att nå tvågradersmålet. Men det är uppenbart att vi behöver förklara vad vi menar, sammanfattar hon.

Förhandlingarna i Bangkok avslutas på fredag.

Susanna Baltscheffsky

Sätt ett tak för hur mycket koldioxid världen får släppa ut till år 2050 och fördela utsläppen därefter. Det inspelet gör Världsnaturfonden till klimatförhandlingarna som pågår i Bangkok.

Målet för klimatförhandlingarna är att den globala medeltemperaturen får stiga högst två grader under det här seklet. Nu vill Världsnaturfonden, WWF, göra tvågradersmålet mer konkret och lättbegripligt och har gjort global koldioxidbudget.

Utgångspunkten är att hela världens koldioxidutsläppen mellan 1990 och 2050 inte får bli mer än 1 600 gigaton, eller miljarder ton. 40 procent är redan förbrukade, 970 gigaton utsläpp finns kvar till vårt förfogande, enligt WWF:s rapport.

De globala utsläppen är för närvarande cirka 50 gigaton per år.

De här resterande koldioxidutsläppen kan fördelas mellan världens länder på olika sätt. Om var och en ska ha rätt till lika stora utsläpp innebär det 4,5 ton per person till år 2020 och 0,6 ton år 2050.

I Sverige släpper vi ut 6 ton koldioxid per person och år.

WWF föreslår tre olika principer för de återstående utsläppen ska fördelas:

• Lika för alla.

• Beroende på utvecklingsnivå, nuvarande utsläpp per person och BNP per capita. Men alla länder måste minska utsläppen jämfört med idag.

• Utvecklingsländerna får öka först och sen minska.

Kontentan av rapporten är att alla länder måste öka takten i övergången från fossila bränslen, för att inte släppa ut mer än de återstående 970 gigatonnen. Även de utvecklingsländer som har snabbt växande utsläpp. I år är första gången utsläppen från u-världen är större än industriländernas.

– Vi som organisation går ut och säger att det finns en anledning att särskilja Brasilien, Mexiko, Kina, Indien och Sydafrika från andra utvecklingsländer. Att de har kapacitet att göra utvecklingsplaner för en lågfossil framtid. Till 2050 måste samtliga stora utvecklingsländer rejält minska sina utsläpp, säger Stefan Henningson vid WWF.