X
Annons
X

Susanna Baltscheffsky om klimat & miljö

Susanna Baltscheffsky

Susanna Baltscheffsky

Istäckena över både Arktis och Antarktis smälter snabbare än väntat. Och Antarktis påverkas över ett större område än vad man tidigare vetat. Det innebär att de beräkningar som FN:s klimatpanel IPCC gjort av hur havsnivån stiger, sannolikt behöver plussas på med mellan 10 och 20 centimeter till nästa sekelskifte. Havsytan stiger i så fall med mellan 28 och 78 centimeter på hundra år.

Under två år har omfattande forskning bedrivits i anslutning till det internationella polaråret, som egentligen är knappt två år, mars 2007 till mars 2009 för att täcka in sommarsäsongerna på bägge kontinenter . En massiv insats har bland annat visat att haven runt Antarktis värms snabbare än övriga världshav.

I går publicerade Världsmeteorologorganisationen en rapport om dessa och många andra forskningsresultat från polaråret, som finns att läsa på www.ipy.org.

Om bloggen

Susanna Baltscheffsky har bevakat miljö- och klimatfrågor på SvD sedan 1995. I bloggen skriver hon snabba miljönyheter, både från Sverige och internationellt, om politik, vetenskap och debatt. Här hittar du också nyheter som inte syns i det dagliga flödet.

Kontakta Susanna Baltscheffsky
Susanna Baltscheffsky

Årets – för att inte säga århundradets – svenska fågelsensation, den gulbrynade sparven, har gäckat skådarna vid Säbysjön bakom IKEA i Barkarby de senaste veckorna. Arten hade aldrig tidigare rapporterats i Sverige, och bara vid enstaka tillfällen i Europa, när den dök upp efter jul bakom shoppingtemplen strax norr om Stockholm.

Jag hade tänkt blogga om att sparven försvann för två veckor sen. Och att det kanske kunde vara en katt i närheten som hade satt punkt för den bevingade rariteten.

Men just idag så har den dykt upp igen, berättade Olle Bernard från Järvafältets ornitologiska klubb när jag ringde för att kolla.

– Det är snön som har gjort att den kommit fram. Den gulbrynade sparven är en markletare och med 10 cm snö är det inte så lätt att hitta mat. Nu duger vår fågelmat igen.

Med sparvens återkomst kan man också räkna med att skådarna ställer upp sig på rad igen för att få sen den lilla godingen. Redan i morgon ska en fransman på besök i Lund flyga upp till Stockholm och hyra bil för att få sätta ett efterlängtat kryss i sin artlista.

Susanna Baltscheffsky

”Jag nyper mig i armen, det är helt enastående! Jag har lite svårt att förstå att jag faktiskt kommer att vara på Antarktis”

Det sa miljöminister Andreas Carlgren nyss i telefon från Johannesburg när jag intervjuade honom om framstegen för ett globalt FN-avtal för avveckling av kvicksilveranvändningen. Läs mer om det i lördagens SvD.

Norge är värd för besöket. Några utvalda miljöministrar träffas på Antarktis, bland andra Kinas Xie Zhehnhua, Danmarks Connie Hedegard och britternas Hilary Benn. USA representeras också men inte på ministernivå.

” Vi ska prata om det allvarliga läget i Antarktis och det blir ett tillfälle för mig att lära mig mer om uppvärmningen av Antarktis som verkar vara ett faktum.”, sade Carlgren.
Just den frågan har ju blivit het bland klimatskeptiker eftersom Antarktis har hållits fram som ett exempel på att isarna där inte smälter.

Naturligtvis blir det också informella samtal under de två dagarna mötet pågår, med sikte på den stora konferensen i Köpenhamn i december. Andra gäster på Antarktis är IPCC:s ordförande Rajendra Pachauri , Sir Nicholas Stern och chefen för FN:s klimatpanel Yvo de Boer.

Flera kortseminarier ska hållas om politikernas ansvar och hur världen ska hantera klimatförändringarna. Just på Antarktis finns det dock väldigt få drabbade personer, om man jämför med andra delar av världen. Om isarna däremot smälter helt och hållet (vilket just nu verkar rätt otroligt och i så fall väldigt långt fram i tiden) så har vi alla en havsnivåhöjning på 57 meter att hantera.

Men möjligheten att få komma till Antarktis är förstås oemotståndlig.

Susanna Baltscheffsky

Nya mätningar visar att koldioxidhalten i atmosfären över Svalbard är högre än samma tid året innan. Mätningarna gjordes i december, och var då 392 miljondelar (ppm) vilket är en ökning med 2-3 miljondelar.

– Halterna har ökat snabbare än väntat. När vi började mäta för 20 år sedan var ökningen 1 ppm/år. Nu är den 2-3 ppm om året, säger Hans-Christen Hansen, professor vid enheten för atmosfärsvetenskap vid Stockholms universitet till SvD.
Det är institutionen som utför mätningarna. Data ingår i NOAA:s nätverk av koldioxidmätningar och apparaturen är kalibrerad för att stämma överens med andra mäststationer.

Värdena är som högst på vintern. Under våren och sommaren tar växterna upp en del av luftens koldioxid. Sedan stiger de igen.

Koldioxidhalterna är de högsta nu på 800 000 år, och har ökat med ungefär en tredjedel sedan den industriella revolutionen.

Susanna Baltscheffsky

En av de ledande klimatforskarna i Storbritannien varnar i en debattartikel i The Guardian för överdrivna uttalanden om klimatförändringarna. Vicky Pope, en av cheferna vid Met Office Hadley Centre, kritserar kollegor och medier som målar upp skrämmande framtidsscenarier utifrån den senaste tidens extrema väderhändelser.

Kängan delar hon ut både åt kollegor som hakar på möjligheten att nå ut, och medier som överdriver sambandet mellan vädret och klimatförändringarna.

”Verkligheten är att de extrema händelserna uppstår när naturliga väder- och klimatvariationer samverkar med de långsiktiga klimatförändringarna. Men det meddelandet är svårare att nå ut med. Forskare och journalister måste hitta vägar att göra detta tydligt utan att en bredare publik stänger av”, anser VIcky Pope.

Överdrifterna är lika allvarliga som påståendena att klimatförändringarna inte pågår eller har avstannat, menar hon.
” I bägge fallen förvränger man vetenskapen och urholkar grundläggande fakta som säger att konsekvenserna av klimatförändringarna är djupgående och kommer att bli allvarliga om utsläppen av växthusgaser inte minskas dramatiskt och snabbt kommande decennier”.

Ett exempel på överdrifter som Vicky Pope väljer att ta upp är de senaste decenniernas medeltemperaturer – något som jag har skrivit om i krönika, här på bloggen och i tidningen så sent som förra veckan.
På 1990-talet var ökningen snabb och de senaste tio åren lite långsammare. Det har lett till att viss hävdar att uppvärmningen har accelererat, andra att den har stannat av.

Inget av påståendena är sant, skriver Vicky Pope, eftersom tio år är den tidsskala som naturliga variationer måste avläsas på. I bägge fallen påverkas temperaturerna av El Nino och La Nina som är naturliga väderfenomen.

I SvD-artikeln om temperaturändringarna påpekade forskaren Anders Moberg att det inte går att se någon dämpning av uppvärmningen om man tar tioårsmedelvärden av temperaturerna i stället. Så här ser diagrammet ut:


Vicky Pope
tar även de smältande isarna i Arktis som exempel på överdrifter i medier. Budskapet i medierna har varit ungefär att avsmältningen har gått fort de senaste åren och det tyder på att en kritisk punkt kan ha nåtts och Arktis kan bli isfritt på kort tid.

”Sanningen är
att det finns lite bevis för det påståendet”, skriver Vicky Pope. Den kraftiga avsmältningen kan mycket väl bero på naturliga vädervariationer, och sommarisen kan komma att växa till under kommande år.

Rubrikerna avleder uppmärksamheten från de långsiktiga förändringarna, anser Pope. Till exempel visar nya resultat från Met Office att människan har en urskiljbar påverkan på Arktis krympande isarealer under de senaste 30 åren, och allt tyder på att ett isfritt Arktis på sommaren kommer att inträffa, inte snart utan senare under det här århundradet.

Där har Pope delvis en annan uppfattningen en andra Arktisforskare som intervjuades i SvD i vintras. Dessvärre kan jag inte länka till artikeln för jag hittar den inte på webbsiten, men den var införd den 23/11 08.

Slutklämmen
i Vicky Popes debattinlägg är att hon allt oftare får frågan ”tror du på klimatförändringarna”?

”Det är inte en fråga om tro. Vår oro för klimatförändringar utgår från vetenskapliga belägg för att människans aktiviteter orsakar förändringar i vårt klimat. De vetenskapliga beläggen är överväldigande”, avslutar Vicky Pope sitt debattinlägg.

Susanna Baltscheffsky

Det extremt varma vädret, långvarig torka och hårda vindar är faktorer som alla ligger bakom brandkatastrofen i sydöstra Australien. I helgen uppmättes den hittills varmaste temperaturen i regionen, över 47 grader.

Vid flera tillfällen har olika politiska företrädare i landet återkommit till att det som sker nu är en föraning om vad som kommer att hända när klimatet fortsätter att bli varmare. Sedan 1950 har medeltemperaturen i Australien stigit med 0,9 grader, och i takt med att koldioxidutsläppen fortsätter öka är det sannolikt att det blir ännu varmare.
Bland annat är det väntat att de extrema temperaturerna blir vanligare och högre, liksom torka, enligt klimatscenarier.

-Ju varmare klimatet blir desto större är risken att råka ut för den här sortens värmeböljor, säger Lars Bärring, klimatforskare vid Rossby center vid SMHI.

Men det är viktigt att hålla isär väder och klimat.
– Varje enskild episod av torka och hetta beror på vädret som råder för stunden och säsongen. De kan inte direkt kopplas till klimatförändringarna, betonar han.

Ytterligare en faktor är att skogarna i södra Australien inte har gallrats eller bränts under kontrollerade former under de senaste 30 till 40 åren, trots myndigheternas föreskrifter.
-Det har inte funnits så stort vedförråd i sydöstra Australiens skogar sedan regionen befolkades, säger David Packham vid Monashuniversitetet i Melbourne i ett pressmeddelande från Australien science media centre.

Inte bara värmen är den värsta hittills, utan också bränderna, som i antal dödsoffer överstiger ”askonsdagen” 1983 och ”svarta fredagen” 1939, som krävde 75 respektive 71 liv.

Torrperioderna i Australien har länge beskrivits hänga ihop med väderfenomenet el Niño som styr värme och kyla i Stilla Havet. Samtidigt som bränderna rasar har australiensiska forskare hittat ett betydligt starkare samband med en havscirkulation i Indiska Oceanen, Indian Ocean Dipole, IOD. Upptäckten har publicerats i vetenskapliga tidskriften Gephysical research letters.
Fleråriga perioder med torka sedan 120 år tillbaka varierar med IOD.

– Fördelen
med den upptäckten kan vara att hitta metoder som gör det möjligt att statistiskt förutsäga torka, säger Lars Bärring.

Susanna Baltscheffsky

Något som inte har fått plats i rapporteringen hittills från regeringens klimat- och energipaket är att länder inom EU ska få minska sina utsläpp hos varandra.
Inom Kyotoprotokollet finns ju möjligheten att ett industriland (Annex I på Kyotospråk) kan investera i åtgärder som minskar utsläppen i ett utvecklingsland och tillgodoräkna sig minskningen. Clean development mechanism kallas det, CDM.

Sverige har drivit igenom i EU att den här metoden ska vara möjlig att använda för medlemsländer sinsemellan. Motiveringen är att det är mer kostnadeseffektivt att minska utsläppen på det sättet.

Det här innebär att andra länder, till exempel Tyskland eller Frankrike, kommer att ansöka om att bygga vindkraftparker i Sverige, för att minska sina utsläpp. Samtidigt ska ju det svenska målet att öka elproduktionen från vindkraften till 30 TWh år 2020, från dagens 2 TWh. Så utbyggnaden av vindkraft kanske blir större än vad det svenska målet visar.

Jag vet inte om folk i allmänhet kommer tycka att det är ett problem att vindkraftparker som växer upp inte bokförs på det svenska kontot för utsläppsminskningar. Utsläppen av koldioxid i EU minskar ju oberoende av var den förnybara elen finns.
I själva verket var det här Sveriges lockbete för att få EU-länderna att acceptera en 30-procentig minskning till 2020, om det blir ett globalt klimatavtal vid FN-mötet i Köpenhamn. Så uttryckte i alla fall miljöminister Carlgren sig i SvD för ett år sen.

Helt klart är att det blir ett nytt sätt att tackla utsläppen inom EU.