X
Annons
X

Susanna Baltscheffsky om klimat & miljö

Susanna Baltscheffsky

Susanna Baltscheffsky

En värmebölja bevisar ingenting. Lika lite som en köldknäpp. Det vet alla som är intresserade av klimatfrågan. Den som vill veta mer om varför 2008 inte var ett nytt värmerekordår måste läsa SvD:s nya satsning Mat & Klimat på måndag, där läsarna får svar på frågan ”Har den globala uppvärmningen avstannat?”

Fråga en australiensare just nu och han/hon svarar ”I don’t think so”.

I går var det + 46°C
som varmast under dagen i fyra olika städer i delstaten South Australia. Motsvarande aussie-SMHI förutspår sex dagar till med över 40 grader i södra Australien. Det uppges vara den värsta värmeböljan på 100 år i landet.

Järnvägsspåren böjer sig i solen, kraftnäten står inte pall. 140 000 hushåll blev utan ström igår = ingen aircondition för dem. Däremot för alla andra som överbelastade nätet för att få kyla.

Hälsovårdsmyndigheterna i delstaterna South Australia och Victoria uppmanar befolkningen att hålla sig inne, ha kylanläggningarna på och dricka mycket vatten.
I Adelaide fick arga och varma tågpendlare flaskvatten av kommunen för att stå ut med tågförseningarna. Samma problem med solsmälta spår drabbade tusentals pendlare i Melbourne.

Där var det för övrigt +44 grader i går, den varmaste dagen på 70 år, skriver Reuters.
Fast det här var kanske inga nyheter för den som följer Australian Open på tv. Matcherna utomhus har ställts in på grund av hettan, och det stängningsbara taket på Rod Laver Arena har kommit till användning.

”Den här typen av väder kommer bli vanligare, det har forskarna har varnat för” , sade Penny Wong som är Australiens klimatförändringsminister.
”Vi ser också att det regnar mindre i södra delen av Australien, vilket stämmer väl med vad forskarna utsagor”, sade hon vid en pressträff.

Tur i oturen att hettan slagit till långt från de viktigaste jordbrukslandskapen. Den här gången.

Om bloggen

Susanna Baltscheffsky har bevakat miljö- och klimatfrågor på SvD sedan 1995. I bloggen skriver hon snabba miljönyheter, både från Sverige och internationellt, om politik, vetenskap och debatt. Här hittar du också nyheter som inte syns i det dagliga flödet.

Kontakta Susanna Baltscheffsky
Susanna Baltscheffsky

Det finns mer att berätta om de bruna molnen över Asien som blev en nyhet tack vare de rön som presenterades i dagens nummer av Science.

I november publicerade FN:s miljöorgan Unep en omfattande rapport om de bruna molnens effekter, med ett tiotal huvudförfattare från Asien, USA och Europa. Professor Henning Rodhe från Stockholms universitet var en av dem.

Några fakta ur rapporten:
• En effekt av molnen är att monsunregnen påverkas, det blir mindre regn i norra Indien och norra Kina. Det – tillsammans med den uppvärmning som människans utsläpp av växthusgaser orsakar – har lett till minskade risskördar motsvarande en årskonsumtion för 72 miljoner människor.

Svavelpartiklarna i de bruna molnen har en avkylande effekt på atmosfären. Samtidigt vill man får bort dessa partiklar eftersom de är hälsofarliga och påverkar miljön. Om svavlet i de bruna molnen tas bort kan medeltemperaturen stiga med mellan 0,3 och 2,2 °C. ”Ett svårt dilemma”, sade Henning Rodhe när jag intervjuade honom igår.

• Ljusinstrålningen från solen har minskat med i genomsnitt 10-12 procent i Kina, men i riktigt förorenade städer, exempelvis Guangzhou är solljuset som når marken 20 procent svagare än 1970.

• Siffrorna över antalet som dör på grund av partiklarna i de bruna molnen är stora – 340 000 personer per år i Kina och Indien. Men när det gäller riskerna att drabbas av lunginflammation, hjärt- och kärlsjukdomar eller cancer på grund av partiklarna i de bruna molnen så finns lite forskning gjord.

• Glaciärerna som smälter i Himalaya har seglat upp som ett stort, kommande bekymmer för vattenförsörjningen för hundratals miljoner människor framöver. Glaciärarealen i Indiska Himalaya har minskat med 21 procent sedan 1970, ca 80 procent av glaciärerna i västra Tibet och i västra Kina krymper.
De bruna molnen påverkar avsmältningen, eftersom atmosfären på några kilometers höjd värms upp av sotpartiklarna. Man har hittat rejäla mängder sot i Himalaya på 5 000 meters höjd.
Om glaciärerna fortsätter smälta med samma hastighet som nu, kommer 75 procent av isen och snön i Himalaya att ha försvunnit till år 2050, enligt rapporten.

En intressant kommentar från både Henning Rodhe och Örjan Gustafsson vid Stockholms universitet är att det är ganska enkelt att bli av med de bruna molnen. Samtidigt skulle en fjärdedel av den av människan orsakade globala uppvärmningen kunna elimineras, om klimatmodellerna visar rätt.
Människor som eldar med ved och dynga kan få bättre hälsa och renare luft om de får solugnar – som är helt utsläppsfria – eller spisar som inte orsakar samma partiklar som öppen eld.

Men i de inernationella klimatförhandlingarna är det inte lågteknologiska lösningar som diskuteras. När västvärlden ska minska sina utsläpp genom projekt i Tredje världen så är det västerländsk teknik för minskade utsläpp på kraftverk och industrier som gäller.

Finns det inte skäl att fundera över de bruna molnen även i den internationella klimatpolitiken?

Susanna Baltscheffsky

När tidningen Newsweek gjorde en opinionsundersökning bland amerikaner förra året, trodde 52 procent att klimatforskare är eniga om att det pågår en global uppvärmning. 39 procent trodde att det finns en stor oenighet bland forskarna.

Neewsweek frågade också om allmänheten trodde att klimatforskare var ense eller oense om människans påverkan på klimatet genom att förbränna kol och olja. 47 procent ansåg att forskarna var eniga om människans roll, 42 procent trodde att oenigheten var stor.

Det fick forskarna Peter Doran och Maggie Kendall Zimmerman vid universtitetet i Illinos att göra en undersökning bland geovetare. Vad har de för uppfattning om klimatförändringarna egentligen.

De uppmanade 10 200 geofysiker som är listade i en amerikansk
matrikel över institutioner för geovetenskap, (American Geological Institute’s Directory of Geosciences Departmenets) att delta i en
opinionsundersökning på internet.
3 146 svarade.

Resultatet blev att över 80 procent av de amerikanska geofysikerna anser att
människan påverkar den globala uppvärmningen som pågår. Ännu fler,
cirka 90 procent anser att jordens medeltemperatur har stigit under de
senaste 200 åren.

Forskarna bakom studien säger att 97 procent av klimatforskarna var övertygade om människans påverkan och geologer i oljebranschen och meteorologer var de grupper som trodde
minst på människans roll för uppvärmningen, 47 respektive 64 procent. Men dessa undergrupper var små så de siffrorna ska tas med en stor nypa salt.

Mer fakta
om undersökningen:
De flesta som varade, 90 procent, var från USA. 4 procent av de som svarade kom från 21 olika länder.
90 procent av de som hade svarat hade doktorsgrad, 7 procent hade mastersexamen.
15,5 procent av forskarna uppgav sig vara geokemister, 12 procent geofysiker, 10,5 procent oceanografer. Geologer, hydro/hydrogeologer och paleontologer utgjorde vardera mellan fem och sju procent av de svarande. Fem procent sade sig vara klimatforskare.

Man ska inte dra för stora växlar på opinionsundersökning, och det går alltid att ifrågasätta hur representativa – och relevanta – de som har svarat är. Men med det sagt verkar forskarna själva vara mycket mindre oeniga än allmänheten tror om växthuseffekten.

Undersökningen är publicerad i Eos, Transactions, American Geophysical Union, det vill säga amerikanska geovetarföreningens vetenskapliga publikation.

Susanna Baltscheffsky

Den som hade sökt sig till Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, i går för att bättre förstå debatten mellan klimatskeptiker och klimatforskare blev inte mycket klokare. Sammankomsten var stundtals rena pajkastningen, och det var inga nya infallsvinklar eller vetenskapliga rön som presenterades.

Erland Källén
, professor i meteorologi och medförfattare i en av IPCC:s rapporter i fjol, gjorde samma presentation som han brukar göra över koldioxidens påverkan på klimatet, med slutsatsen att det är mycket sannolikt att människans utsläpp leder till den högre temperatur som har uppmätts under 1900-talets senare hälft.
För början av 1900-talet finns inte samma vetenskapliga grund, reserverade han sig. Där går det inte att se orsak och verkan.

Skeptikersidan representerades Gösta Wallin, professor emeritus i oceanografi, som anförde han erkänner växthuseffekten- att koldioxiden gör klimatet varmare, men han anser att klimatförändringarna inte är något problem.
Han visade också en kurva över hur växthuseffekten är en logaritimisk funktion, det vill säga att om en dubblering av atmosfärens CO2-halt leder till en grad högre medeltemperatur, så behövs det en fyrdubbling av CO2-halten för att temperaturen ska öka med två grader.

Gösta Wallin gav dock ingen vetenskaplig referens till kurvan, vilket Erland Källén var snabb att påpeka.
Och varken en eller två grader varmare klimat är till någon nackdel, bara fördelar, menade Wallin.

Tidvis blev åhörarna i IVA:s Wallenbergssal ivägburna av sina känslor, och hånskrattade åt Erland Källén, bland annat när han kritiserade Gösta Wallins handritade overheadkurvor utan vetenskaplig referens. Liknande reaktioner fick Källén av åhörarna när han bemötte kritik mot klimatmodellernas brister och andra argument från skeptikerhåll.

Ibland påminde mötet mer om brittiska parlamentet, med högljudda kommentarer från läktaren, enbart när Källén hade ordet. Det mest intressanta med IVA-mötet var kanske just det – varför denna affekt?

Susanna Baltscheffsky

Sedan den 3 januari vallfärdar fågelskådare från hela Sverige, ja även från Europa för att se den gulbrynade sparven som har slagit sig ned vid en fågelmatning vid Säbysjön i Barkarby.
Mannen som först fick syn på sparven i sin kikare, Olle Bernard från Järvafältets ornitologiska klubb, berättade i Rapport häromdagen att föreningen ska se till att fortsätta mata sparven så den inte har någon som helst anledning att ge sig därifrån.

Hittills har de lyckats. Sparven är kvar. Varför inte ta pendeln till Jakobsberg och titta på spektaklet? Följ vägen som går längs Säbysjön bakom IKEA. När du kommer fram till fågelskådarna så vet du att du hamnat rätt.
Kom ihåg kikaren, annars blir den svår att se.

När jag var där förra veckan lyckades jag inte se den, men den fick bara en timme på sig.

Själva grejen med sparven är att den har aldrig rapporterats i Sverige förut, och den är mycket sällsynt i Europa.