X
Annons
X

Susanna Baltscheffsky om klimat & miljö

Susanna Baltscheffsky

Susanna Baltscheffsky

Det kommer inte att sättas några mål för minskade utsläpp av klimatgaser vid FN:s stora klimatmöte i polska Poznan som börjar på måndag. Miljöminister Andreas Carlgren beskriver mötet som ”ett viktigt tillfälle i halvtid mellan Bali och Köpenhamn”.

– Det allra viktigaste är att deltagarna i Poznan ställer mycket höga förväntningar mötet nästa år i Köpenhamn, sade han vid en pressträff tidigare idag.

I Köpenhamn 2009 ska ett nytt globalt klimatavtal bli klart, och det politiska trycket måste hållas uppe till dess, anser Carlgren.

Sannolikt väntas tuffa förhandlingar under de två konferensveckorna i Poznan. Inte minst utvecklingsländerna förväntas klargöra vad de kan tänka sig för typ av åtaganden när det gäller minskade utsläpp. Vid förra årets klimatmöte i Bali enades ju alla länder om att det klimatavtal som ersätter Kyotoprotokollet ska innebära att alla åtar sig att minska sina utsläpp.

I-länderna ska, enligt Bali Action Plan, samtliga göra jämförbara åtgärder. U-länderna ska göra mätbara åtgärder, som samtidigt leder till en hållbar utveckling genom stöd till tekniköverföring, finansiering och kapacitetsuppbyggnad.

I Poznan förväntas utveckingsländerna börja visa sina kort, vad de kan tänka sig att göra.

Om bloggen

Susanna Baltscheffsky har bevakat miljö- och klimatfrågor på SvD sedan 1995. I bloggen skriver hon snabba miljönyheter, både från Sverige och internationellt, om politik, vetenskap och debatt. Här hittar du också nyheter som inte syns i det dagliga flödet.

Kontakta Susanna Baltscheffsky
Susanna Baltscheffsky

Isen på Arktis har ändrat karaktär. Större ytor täcks av tunn, nybildad is och den fyra-femåriga tjocka isen har minskat drastiskt i omfattning. Dessutom ligger avsmältningen på rekordnivåer, framföra allt i fjol, berättade vi om i söndagstidningen (23 nov).

När jag intervjuade forskaren Walt Meier vid National Snow and Ice Data Center i Boulder, Colorado, berättade han om engagerade mail med tips från allmänheten om hur avsmältningen av isarna kan stoppas.

• Sprid ut vit frigolit över havsområden där isen har smält, så att solljuset reflekteras tillbaka och inte skyndar på avsmältningen av den kvarvarande isen. ( Mörka havsvattnet har den effekten)
• Bygg plattformar så att isbjörnarna hittar stabil is att jaga från.
• Bygg stora fläktar som motverkar de varma vindarna som blåser in över Arktis, och kyler av temperaturen.

Walt Meier berättade också hur forskarna vid NSIDC diskuterade hur de skulle förbereda sig på frågor från barn om satellitfoton visar att det är isfritt på Nordpolen.
– Finns det inte is på Nordpolen så undrar barnen förstås vart tomten tagit vägen, sade Walt Meier.
Forskarna enades om att säga som det var, att Nordpolen ändå inte är någon bra plats att bo och ha sin verkstad på eftersom den består av i som flyter omkring. Forskarnas tips var att han har flyttat till fastare mark, till exempel till Grönland.

Nu blev det inte öppet hav på Nordpolen i fjol, men det var första gången som vår nordligaste utpost täcktes av tunn is i stället för flerårig tjock is.
Men vem vet exakt var tomen är?

Susanna Baltscheffsky

Vild snöyra, djupa drivor och hårda vindar.
Första hårda vintervädret får en pendlare att sucka redan innan hon lämnar hemmet för att pulsa i både med och motvind till pendeltågstationen.
Hur troligt är det att tåget kommer i tid?

I bästa fall brukar förseningarna innebära att tåget som borde ha gått för en kvart sen kommer in ungefär när det tåg man brukar ta ska gå.

Men exakt i tid, kl 08.19 stannar tåget vid min station, och på rätt klockslag är jag framme vid Centralen.
En nyhet i sig – pendeln är i tid. En god nyhet, dessutom.

Susanna Baltscheffsky

Senaste veckorna har nyhetsmedierna haft ovanligt lite nyheter från klimatforskningen, trots att det har rasslat in nya rön i olika vetenskapliga tidskrifter. Riktigt vad det beror på är svårt att säga, men helt klart är att nyhetsagendan har dominerats av presidentvalet i USA och finanskrisen under några veckor.
Så jag gör ett svep från klimatforskningens värld.

• Den koldioxidhalt som finns i atmosfären redan nu – 385 ppm – är fullt tillräcklig för att orsaka drastiska förändringar på jorden, enligt forskare från bland annat Yale-universitetet i USA. Den rådande uppfattningen är att 450 ppm (miljondelar) är en kritisk gräns. Forskarna har använt bättre data än tidigare på hur jordens klimat har reagerat förut på höga koldioxidhalter i atmosfären. Publicerad i Open Atmospheric Science Journal.

• Människans påverkan på klimatet ger nu effekter på samtliga kontinenter, även Antarktis som tidigare bedömdes har klarat sig undan. Med förbättrade klimatmodeller och 60 års temperaturdata anser sig forskare kunna visa att enbart naturliga variationer inte kan förklara de förändringar som observeras i både Arktis och Antarktis. Artikeln är ett samarbete mellan flera av de tunga klimatforskningsinstituten, bland annat Hadley center, Tyndall center och University of East Anglia i Storbritannien. Publicerad i Nature Geosciences.

• En risk med ett varmare klimat är att vattennivåerna i många av jordens torvmarker sjunker. Därmed exponeras biologiskt material för syre och bryts ned med utsläpp av hundratals miljoner ton koldioxid som följd under decennier, enligt forskare från bland annat Harvarduniversitetet i en artikel i Nature Geosciences.

• Kallt smältvatten med låg salthalt förs från ett allt varmare Arktis i portioner från Arktiska oceanen till Nordatlanten, ända till Nordkarolina i USA. Forskare från Cornell har sett att många kallvattenplankton har hittats söderut. Det kan förändra ekosystemen från grunden. Kallare vatten kan vara en förklaring att torsken utanför Newfoundland aldrig återhämtade sig efter utfiskningen på 90-talet, enligt artikeln i Ecology.

Det händer att vi nyhetsjournalister beskylls för att bedriva larmjournalistik och överdriva hotet om klimatförändringarna. Men forskarnas resultat och slutsatser behöver inte dramatiseras. De är uppseendeväckande nog på alldeles egna meriter.

Susanna Baltscheffsky

BOULDER.
Jag är i Boulder, Colorado, och här finns nr 30 på listan över världens mest kraftfulla datorer. Den används för forskning om klimatmodeller på National Center for Atmospheric Research, Ncar, ett ledande institut i amerikansk klimatforskning.

Institutet ligger
vid Klippiga bergens fot, mitt i ett landskap man känner igen från cowboyfilmer – Klippiga bergens branta klippväggar åt ena hållet och det oändliga slättlandskapet åt andra.

I bottenvåningen står superdatorn som installerades i fjol. Men vartannat till var tredje år krävs högre kapacitet. Inte överraskande är det snart dags igen, men då räcker inte den nuvarande datorhallen till.

Därför kommer Ncar att bygga en nya datorhall, med höga krav. Datorn måste kylas ned och den kräver massor med el, så mycket att den snudd på behöver ett eget kraftverk för eltillförseln.

Paradoxalt nog
byggs hallen i Wyoming, en av USA:s ledande kolstater. Så för att få fram ny kunskap om hur hotet från de fossila bränslena påverkar jorden, behövs massor med energi och den kommer från – kolkraft.

Susanna Baltscheffsky

Al Gore rivstartar med att utmana USA:s nye president Barack Obama. I somras sjösatte Gore sin plan att förmå den blivande presidenten att inleda ett nytt månprojekt, fast på energiområdet: att inom 10 år göra USA oberoende av fossila bränslen.
I en debattartikel i New York Times riktar han nu utmaningen till Obama.

I den kritiserar han koncpetet ”rent kol” som SvD skrev om nyligen, som går ut på att utforma teknik som kan skilja av koldioxiden från förbränning av kol och föra ned den djupt ned i berget. Gore kritiserar dem som lägger hundratals miljoner dollar på att marknadsföra konceptet för att ”glömma bort” att det ännu inte finns någon demonstrationsanläggning i fulll skala i USA som visar att det går att begrava koldioxiden.

Samma synpunkter framfördes i SvD-artikeln, där det också framgick att energiåtgången för att avskilja koldioxiden är alldeles för hög i de pilotförsök som har gjorts hittills. Dessutom måste priset för koldioxid vara högt för att tekniken ska vara lönsam i framtiden, och höga kostnader för utsläppsrätter motarbetas