Kvinnor vinner klimatmatchen

Tidningen Stockhlom City har intressant miljöläsning i dag:

Kvinnor vill bygga ut kollektivtrafiken medan män hellre vill bygga kringfartsleder och parkeringar. I Stockholm tycker 25 procent av männen att miljöfrågorna är mycket viktiga, medan 43 procent av kvinnorna tycker det.

Siffrorna
kommer från tidnigens Sifo-undersökning.
Tidningen refererar också till Stockholm stads miljöprojekt ”Konsumera smartare” som har siffror på att männen står för 70 procent av koldioxidutsläppen och kvinnorna 30. Förklaringen är att män tar bilen till jobbet och flyger mer än kvinnor.

Många män i Stockholm som kör miljöbil gör det för att slippa trängselskatt och få miljöbilspremien snarare än för att rädda klimatet, säger Jessica Cederberg Wodmar på Naturvårdsverket.

I en annan opinionsmätning, som vindkraftbolaget O2-gruppen har gjort, visar det sig att varannan svensk (45 procent) kan tänka sig att bli delägare i ett vindkraftverk, och då är plötsligt männen mer intresserade, 55 procent jämfört med 33 procent kvinnor.

Anar jag ett större intresse hos män för att tjäna pengar i fickan än hos kvinnor, även om det innebär ett (o)manligt klimatsmart beteende?

Den brittiska regeringen håller fast vid tanken på att införa personliga koldioxidkvoter, dvs alla får lika stor mängd koldioxid till sin konsumtion. Vill man överskrida kvoten får man köpa av andra. En koldioxidsnål person kan sälja sina överblivna kvoter med förtjänst.

Många kvinnor skulle tveklöst bli vinnare i den matchen, och kunna ”köpa vingar (vindkraft) för pengarna” eller något helt annat för sina klimatvinster. Men hur lång tid skulle det ta innan även männen ändrade beteende? Kanske är den brittiska regeringen klurigare än man tror.

Inte fler orkaner över Atlanten

Den klimatvetenskapligt knepiga frågan om det blir fler och intensivare orkaner på grund av det allt varmare havsvattnet har fått ny belysning.

Det blir färre orkaner över Atlanten, men de blir något mer energirika, konstaterar forskare vid noaa, amerikanska motsvarigheten till SMHI.

Forskarna har redan tidigare förfinat den datamodell de använder för att studera orkanerna och har med den kunnat pricka in ovädren år för år mellan 1980 och 2006, vilket är ett sätt att baklänges kolla hur träffsäker modellen är, rapporterar Science Daily.

I sin nya rapport, som är publicerad i Nature Geoscience, har forskarna undersökt hur orkanerna påverkas av Atlantens stigande havstemperatur. Blir de fler? Blir de mer intensiva? Frågorna har debatterats livligt klimatforskare emellan, de har helt enkelt varit svåra att besvara på ett entydigt sätt.

Vår studie stödjer IPCC:s konsensus och andra rapporter att orkaner troligtvis kommer att bli mer intensiva när klimatet blir varmare, kommenterar Tom Knutson som är huvudförfattare till rapporten.

Slutsatsen är att Atlantens stigande temperaturer inte kommer att påverka antalet orkaner, eller att de till och med blir något färre än idag. Och även om det nu ser ut som att vindhastigheterna kommer att öka, så menar Tom Knutson vid noaa att ”vi måste hålla ett öga på kommande studier som visar hur solid slutsatsen är”.

Kaskader i Östersjön

För några år sedan dök ordet ”flippat” upp som en målande beskrivning av vad som har hänt med Östersjön. Ekosystemet har flippat från att en gång ha varit ett näringsfattigt innanhav till ett övergött tillstånd.

Ordets makt är som bekant stor. Pedagogiskt var ordvalet lysande: det beskriver en snabb och drastisk förändring och kan dessutom antyda en viss svårighet att flippa tillbaka till ursprungsläget.

Förra veckan kompletterades ordlistan för Östersjöns miljö med begreppet ”trofiska kaskader” . Trofi är ekologers hokuspokus för vem som äter vem i näringskedjan och ett hopplöst ord. Men ”kaskad” är användbart, inte bara för att visualisera det som händer den som drabbas av vinterkräksjukan (kaskadkräkningar).

En kaskad av effekter inträffar när djuret högst upp i näringskedjan plockas bort, i Östersjöns fall torsken. Utfiskningen av torsken kan vara den viktigaste orsaken till de ständiga algblomningarna i Östersjön, enligt en vetenskaplig rapport som flera av Fiskeriverkets forskare publicerar i den brittiska vetenskapsakademins tidskrift.

Torskens föda nummer ett, skarpsillen, har exploderat i takt med att torsken försvunnit. Och skarpsillen äter stora mängder djurplankton, som normalt håller växtplankton i schack. Men när det blir glest mellan djurplanktonen, är risken stor för massblomning av exempelvis blågrönalger.
Slutsatsen är att låt torskbestånden växa till och bli av med algblomningarna på köpet, om forskarnas rön stämmer.

Det vore orättvist
att även lägga skulden för algblomningarna på yrkesfiskarna och på de politiker som ständigt ger större fiskekvoter än vad bestånden tål. Kunskaperna om kaskadeffekterna i Östersjön fanns inte när utfiskningen med de megastora trålarna började. Det är lätt att vara efterklok.
Men lärdomen måste ändå vara: undvik drastiska förändringar i ett ekosystem, även om det bara gäller en art. Därför är det intressant att Fiskeriverket testar en omvänd kaskad i sina försök att flippa tillbaka Östersjön och hejda algblomningen.

Projektet kallas ”Big fish back”, stor fisk tillbaka, och går ut på att trycka ner beståndet av skarpsill. Givetvis sker det under strikt kontrollerade former, och det kan visa sig vara en framgångsrik metod att gå hårt åt en enda art som ”felaktigt” har kommit att dominera.

Men oväntade
överraskningar kan lura i vassen. Kaskader av överraskningar, om det vill sig illa.

”Etanolfri” nytt argument i bilreklam

Etanolfri är nytt slagord i marknadsföringen av miljöbilar.

På en helsida annonserade Toyota Center i förra veckan att Prius är etanolfri.
Den ”drivs av en el- och en bensinmotor , var för sig eller i samverkan. ETANOLFRI.
Tanka blyfri 95!” står det i annonsen.

Många miljöbilsköpare tycker det är olustigt att etanol, eller snarare biobränsle mer generellt, pekas ut som en bidragande orsak till matkrisen i världen. Toyota har aldrig varit inne på bioenergispåret och är snabba med att marknadsföra sig gentemot den kund som vill slippa oron över att ha valt fel i miljöbilsdjungeln.


Men Toyota Center
glömde en annan sak när de formulerade sin annons. All 95-oktanig bensin ha fem procents etanolinblandning. Så etanolfri kan inte Toyota Prius vara.
Och blyfri, förresten? Är det något att skryta med? Är det inte femton-tjugo år sedan blyet togs bort från bensinen?

Förväntat att var tredje inte agerar mot klimathotet

Dygt var tredje svensk är inte beredd att agera för att minska klimathotet. Siffran känns rimlig och inte alls uppseendeväckande. Inte minst i ljuset av att 70 procent vill påverka utsläppen.

Naturvårdsverket har låtit undersöka svenska folkets kunskaper, attityder och drivkrafter angående klimatfrågan. Fokusgrupper har djupintervjuats och delats in i kategorier.

Åtta procent är skeptiker, de ser klimatförändringarna som en naturlig process som snart passerar. 23 procent är passiva, de upplever ingen möjlighet att påverka situationen och känner därför ingen större oro eller behov av att agera. Därmed inte sagt att de inte tror på klimathotet eller att de inte bryr sig om det alls.

Summa summarum är 31 procent inte motiverade att själva agera för minskade utsläpp eller ändra sitt beteende. Antalet känns ganska förväntat, för myntets andra sida är att 69 procent är beredda att göra något. Det kan bara tolkas som en hög siffra. I det ljuset är det naturligt att resten inte är engagerade.

I SOM-Institutets senaste mätningar över vad allmänheten tycker är de viktigaste samhällsfrågorna är miljöfrågan nummer tre, på delad plats med utbildning, en markant ökning från 13 till 21 procent jämfört med i fjol. Ökningen förklaras till stor del av det stora intresset för klimatfrågan.

Fladdermöss nya skogsarbetare

- Människan har hittills inte lyckats tillverka något utan att hämta råvarorna från naturen.
Hans ord föll inte exakt så, den forskare som jag intervjuade för 15 år sedan, men något i den stilen.

Jag minns att jag verkligen tänkte till. Skyskrapor, plastsaker, dioxin, stålbalkar, asfalt. Genom min hjärna for alla möjliga exempel på ”onaturligheter”, för att ifrågasätta det han sa. Men jag gick bet då och har fortfarande inte lyckats.

Forskaren var Carl Folke, professor inom fältet ekologisk ekonomi. Det är ett tvärvetenskapligt sätt att betrakta ekonomi, där ekosystemen sätter ramarna för den ekonomiska aktiviteten. Carl Folke började sin forskarbana med att värdera våtmarkers funktion i kronor och ören. Våtmarker fångar in gödande kväve och fosfor ur lakvatten från land och minskar övergödningen i sjöar och hav. Dikas våtmarken ut förstörs denna så kallade ekologiska tjänsten.

En annan ekologisk tjänst är humlor som pollinerar blommor, fruktträd och bär. Gratis.
Trädens löv filtrerar luften, markens mikroorganismer frigör näringsämnen och mineraler till växterna. Hur många ekologiska tjänster finns det inte?

I veckan publicerade tyska forskare en idé som helt och hållet går ut på att utnyttja ekologiska tjänster. I tidskriften Conservation Biology beskriver de hur fladdermöss kan bidra till att snabbt återbeskoga de enorma arealer som skövlats, inte minst i tropiska länder. En femtedel av de globala utsläppen av koldioxid beror på avverkade skogsmarker.

Fladdermöss är bra på att flyga långa sträckor på sin nattliga jakt efter mat. De har inget emot att jaga över kalhyggena och eftersom de gärna äter frukt innebär det att de sår frön till nya träd med andra ändan, så att säga. Dessutom gillar de nektar och är därmed även pollinatörer.

Forskarna satte upp konstgjorda bon vilket visade sig locka dessa tropiska skogsarbetare att slå sig ned i de avskogade områdena. Man kartlade vad de nyinflyttade fladdermössen hade för effekt på kalhygget och hittade över 60 olika frön som hade spridits med deras hjälp.

I nästa internationella klimatavtal kommer det att ingå en mekanism för skogsplantering i tredje världen. De stora penningströmmarna lär knappast gå till just fladdermössen. Men sättet att tänka är nog så utmanande och inspirerande för alla som letar lösningar på de globala miljöproblemen.

Att inse att människan är en del av naturen är en bra början.

Kristdemokraternas ledare Göran Hägglund. flyktingpolitik

Hägglund vill se lägre
bidrag till asylsökande

KD-ledaren på DN debatt: Vi vill minska flyktingkostnader.

Löfven kan släppa hjärtefrågan

traineejobb

För att underlätta förhandlingar.

Attackens överlevare sörjer sina kamrater

svd i pakistan

Nu söks hjälp av Afghanistan.

”Jaktresorna kan
klassas som muta”

SvD granskar

IMM och Skatteverket om SCA.

”Företagskulturen stinker”

Nordea Fonder säger nej till aktier i bolaget.

MP: ”Vi stoppar inte längre Förbifarten”

BRÄNNPUNKT

Miljöpartiet häver frysningen.

Explosion i Rinkeby centrum

stora skador

Skedde under natten. Fönster och dörrar blåstes ut.

Kina världens mest uppfinningsrika land

”Made in China” har blivit ”Created in China”.

Persson slutar som M:s partisekreterare

”Partiledningen får skapa sitt nya lag”.

50 års erfarenhet har lämnat M

lista

Se alla M-politiker som nu lämnar partiet.

V rasar över att
SBAB lämnar landet

Uppmanar Damberg: "Regeringen bör agera.”

”Talmansämbetet
bör respekteras”

Söder: Puckla på mig som politiker istället.

”Detta innebär slutet
för tidskrifterna”

debatt

16 förläggare om nedskärningen.

”Ett amatörmisstag
blev Hitlers fall”

70 år sedan

7 svar om Ardenneroffensiven.

Downton Abbey är
lika välgjord på skiva

Lyssna

Här är de allra bästa julskivorna.

Så plågade Stalin
sina middagsgäster

Diktatorernas bisarra matvanor kartlagda.