X
Annons
X

Susanna Baltscheffsky om klimat & miljö

Susanna Baltscheffsky

Susanna Baltscheffsky

På mitt arbetsbord ligger ”Rare birds yearbook 2008”. Den berättar om 189 fågelarter på vår jord som har ett akut utrotningshot hängande över sig.
Dystert? Ja, faktiskt.
För många av arterna finns färre än 50 indi­vider kvar. 50 – förmodligen är det fler fåglar i den flock sidensvansar som jag passerar på min cykelväg till pendeltåget. Tänk om de var de enda som fanns kvar på hela jordklotet.

I beskrivningen av varje art i boken finns en pil som pekar uppåt eller nedåt och som illu­strerar trenden för artens utveckling. Väldigt många pilar pekar ned. Det ser mörkt ut inte bara för den långsiktiga överlevnaden, utan även på kort sikt. Några arter finns inte ens i naturen längre, utan har bara fått lite extra tid i fångenskap på någon djurpark.

Att bläddra i boken känns lite som att titta i en katalog från ett konstmuseum. I bägge fallen ­visas dyrgripar, skatter som mänsklig­heten har ansvar för att även eftervärlden ska få uppleva.
Skillnaden är att konsten är så åtråvärd att människor kan hosta fram åtskilliga miljoner för att få hänga en enda tavla på sin egen vägg. Men att lägga sina pengar på att bevara en fågel­art som är resultatet av årmiljoners utveckling är inte lika hett, direkt.

Att vända den negativa trenden för en akut hotad art kostar cirka 260 000 kronor om året, beräknar Birdlife Inter­national. Att rädda de 189 arterna på mitt skrivbord skulle kräver en insats på 50 miljoner om året. Birdlife Inter­national har sjösatt en insamlingsfond med ­målet på 250 miljoner på fem år, troligen den största fågelskyddsinsatsen hittills.

Jag bläddrar bland färgbilderna och förundras över alla häftiga, konstiga, vackra, fula och näpna fåglar som snart kanske bara finns på foto­grafi.
Redaktör för denna bok som väcker så mycket tankar är Erik Hirschfeld i Malmö. Han är en hängiven fågelskådare som vill upplysa sina skådarkolleger om vad som håller på att hända.

Dags för lite globalt ansvar, tycker han och har som mål att en procent av världens 2,5 miljoner ornitologer ska köpa boken. För varje såld bok går en femtiolapp till Birdlife Internationals arbete för de fåglar han skriver om.

Boken kom ut för första gången i år, och Erik Hirschfeld är redan i gång med nästa års utgåva av ”Rare birds yearbook”. En nyhet till 2009 vet han redan: Att de 189 akut hotade arterna ökar till 190.

Om bloggen

Susanna Baltscheffsky har bevakat miljö- och klimatfrågor på SvD sedan 1995. I bloggen skriver hon snabba miljönyheter, både från Sverige och internationellt, om politik, vetenskap och debatt. Här hittar du också nyheter som inte syns i det dagliga flödet.

Kontakta Susanna Baltscheffsky
Susanna Baltscheffsky

Finansektorn har inga klimatmål. Det borde den ha, tycker Sasja Beslik, chef för fondbolaget Bancos etikanalys.
Varje år investeras 1 500 miljarder kronor i aktiekapital. Försvinnande lite, om ens en procent, av investeringarna görs med klimathänsyn.

– Du betalar samma skatt på aktier i Lundin Petroleum som i ett företag med förnybar energi som verksamhet, säger Sasja Beslik.
Dessa tankar förde han fram på det frukostmöte som EU-kommissionens svenska representation ordnade i morse, med syftet att ventilera hur EU:s energi- och klimatmål kan genomföras i Sverige.

Sasja Beslik beklagade också att de kunder som vill investera sina pengar i en svensk miljöteknikfond inte har något alternativ idag.
– De företagen finns inte i Sverige, säger han.

Sänk skatten på fonder och aktier som är koldioxidneutrala.
Arbeta fram klimatmål för finanssektorn.
Klimatmärk fonder och aktier är tre konkreta förslag från Sasja Beslik.

Susanna Baltscheffsky

Biobränslen ingår som ett av flera sätt för SAS att nå sitt klimatmål till år 2020, att minska utsläppen av klimatgaser med 20 procent, samtidigt som bolagets resenärer kommer att öka med 4 procent per år fram till dess.

Det finns en del försök som blivit kända, det mest uppmärksammade är kanske Richard Bransons samarbete med Boeing som resulterade i den första flygningen med i alla fall en motor som tankats med ett biobränsle för ett par veckor sedan.

SAS är för närvarande mest intresserade av alger som källa till flygbiobränsle, avslöjar SAS miljöchef Niels Eirik Nertun för SvD.

– Boeing och Air New Zealand testar en blandning som är baserad på alger. Algerna odlas på land. De har många fördelar, det är enkla celler och de växer snabbt och konkurrerar inte med matproduktion. Det är inte heller avhängigt tillgång till lämpliga områden, säger Nertun.

Bränsleproducenten i det här fallet är Shell.
SAS har inte något formeltt samarbete om algbränsle med vare sig Shell, Boeing eller Air New Zealand.
– Sedan i fjol har vi samarbete med Swedish Biofuels, säger Nertun.

Swedish Biofuels har fått 13 miljoner kronor från amerikanska försvarsepartementets riskkapitalfond Darpa för att ta fram ett biobränsle för jetmotorer.

Susanna Baltscheffsky

Debatten om personbilarnas utsläpp av koldioxid fortsätter.
Det finns många argument för att nyansera personbliarnas roll, till exempel att det är de tunga transporternas utsläpp som ökar, inte personbilarnas.

För närvarande rasslar också pressmeddelandena in om succén för miljöbilar. Så här skrev Bil Sweden häromdagen:
”2008 blir miljöbilarnas år.
I årets första konjunkturrapport bedömer BIL Sweden att registreringarna av nya miljöbilar kommer att fortsätta att öka.
Prognosen för 2008 är att andelen nya miljöbilar stiger till 30
procent. Totalmarknaden beräknas till 285 000 personbilar och 49 000
lastbilar.”

Men hur ser bilparken ut totalt? Siffrorna från Bil Sweden imponerar, men de gäller ju enbart nyförsäljningen.
Jo – år 2007 stod dessa ”miljöbilar” för 2,4 procent av den totala personbilsparken. Bensinbilarna stod för 89,3 procent och dieselbilarna för 8,3 procent.

Sammanlagt drivs 97,6 procent av den svenska bilparken med bensin och diesel. En liter bensin ger 2,4 kilo koldioxid när den kommer ut ur avgasröret.
Totalt sett fanns 4 258 463 personbilar 2007.

Och även om många, många svenskar i fjol gjorde ett klimatval när de köpte ny bil, var det ännu fler som inte gjorde det. När det gäller nyregistreringarna år 2007 var 12 procent miljöbilar, 54 procent bensin och 34 procent dieselbilar.

Det verkar finnas en del klimatarbete kvar att göra även inom personbilssektorn, med andra ord, rent statistiskt.

Totalt sett nyregistrerades 338 538 personbilar 2007.
Siffrorna har Sika hjälpt till att plocka fram.

Susanna Baltscheffsky

Något som ofta slår mig när jag skriver om vetenskap och forskning är att det finns så oerhört mycket vi inte vet något om, trots alla miljontals forskare som slitit hårt och tagit reda på väldigt mycket om hur vår värld ser ur.

Förra veckan skrev jag om FN-rapporten ”In dead water” ( I dödvatten) om hur världens viktigaste fiskeområden pressas hårt av bland annat klimatförändringar. I den beskrivs en naturlig process som ”spolar rent” kustvattnen från gödande ämnen och föroreningar genom skillnader i de olika vattenskiktens temperaturer. Det förorenade vattnet, som har högre täthet, förs med hög hastighet utmed kontinentalsockeln ned i djuphavet. Fenomenet kallas ”dense shelf water cascading”, ett begrepp som jag avstår från att försöka översätta.

Forskare upptäckte nyligen i nordvästra Medelhavet att under fyra månader transporterar den här mekanismen vattenmängder ut från Lyon-bukten som motsvarar 12 års avrinning från Rhen. Att kvalitén på kustvattnen skulle vara väsentligt sämre än idag utan detta reningsfenomen kan man lätt inse. Men kanske ännu viktigare är att näringsämnena som förs ned i djuphaven leder till kraftig tillväxt av fisk och skaldjur på några års sikt.

För mig var det en nyhet att företeelsen ens existerar, men en karta i rapporten visar 45-50 olika platser där det har iakttagits, ofta i viktiga fiskeområden, bland annat i Öresund. Nu finns en oro för att varmare vatten på grund av den globala uppvärmningen kan försvaga den här spolningsmekanismen, med döda havsområden – och ännu sämre fiskfångster – som resultat.

Man undrar vilka andra fenomen det finns som är viktiga för naturens självrening som vi idag inte känner till, men som påverkas negativt när klimatet förändras.
Det är inte lätt att idag förutsäga hur djur, växter och ekosystem förändras när havsströmmar, ismassor, temperaturer och vädersystem reagerar på ett varmare klimat. Trots ett grannlaga arbete från den statliga klimat- och sårbarhetsutredningen hade de helt missat att vissa djursjukdomar som smittar människor kan bli vanligare. Ett exempel är den fruktade West Nile-febern som dödade 50 personer i USA i fjol och som nu har hittats i Frankrike.

Det är väldigt lätt att tro att man vet en hel massa, särskilt om man själv inte är särskilt kunnig. Den som däremot kan väldigt mycket brukar ofta ha en ödmjuk inställning till kunskap, och veta att sanningar snabbt kan förkastas.