X
Annons
X

Susanna Baltscheffsky om klimat & miljö

Susanna Baltscheffsky

Susanna Baltscheffsky

Om biodrivmedel är bra eller dåligt som alternativ till bensin och diesel är en komplicerad fråga. Debatten om nackdelarna är därför viktig. Valet landar för närvarande ofta på den enskilda konsumenten, och hur ska man kunna välja rätt om man inte har tillgång till ett eget utredningsinstitut?

Författaren och krönikören Emma Hamberg beskrev i en dräpande krönika i Stockholm City nyligen hur snorkiga bilförsäljare i huvudstaden utan koll på klimatfrågan blev snutna på hennes sköna tusenlappar. Hon visste att hon inte ville ha etanol, biogas skulle det vara.

Etanol har fått en nej-stämpel. Ett argument mot etanol från vete, majs, socker och andra spannmål är att efterfrågan i klimathotets spår trissar upp världsmarknadspriset på de aktuella spannmålen. För miljarder fattiga människor innebär det att priset på mat stiger, och risken finns att kostnaderna kommer fortsätta att öka.

Men det finns också en annan sida av myntet som kan vara värd att reflektera över.
För många jordbrukare i fattiga länder innebär en prisökning också bättre inkomster. De kan sälja sina varor till högre priser, poängterar Chris Flavin från amerikanska World Watch Institute.

Eftersom EU och USA subventionerar sina grödor har det varit svårt för en mexikansk bonde att få ut drägliga priser, men nu finns en möljlighet för många, menar han.

Hotet att inte har råd att köpa mat måste tas på största allvar i biobränsledebatten. Men en realitet för många fattiga länder är stigande oljepriser. Av de 47 fattigaste länderna importerar 38 olja. 25 av dessa importerar hela sitt behov. Små samhällen kan vinna på att själva kunna tillverka sitt bränsle.

Den mångsidiga debatten är viktig.

Om bloggen

Susanna Baltscheffsky har bevakat miljö- och klimatfrågor på SvD sedan 1995. I bloggen skriver hon snabba miljönyheter, både från Sverige och internationellt, om politik, vetenskap och debatt. Här hittar du också nyheter som inte syns i det dagliga flödet.

Kontakta Susanna Baltscheffsky
Susanna Baltscheffsky

Det är lätt att vara generös när ekonomin är trygg och stabil och framtidsutsikterna ljusa. Klimatfrågans enorma uppsving har skett under en makalös högkonjunktur.

Nu när börsen åker jojo och ovissheten förmörkar horisonten så hörs varnande ord från ekonomiska toppmötet i Davos.

Rajendra Pachauri som är ordförande i FN:s expertpanel för klimatfrågor, IPCC, och Yvo de Boer, chef vid kansliet för FN:s klimatkonvention, uppmanar världens ekonomiska ledare att inte tappa bort klimathotet när kurvorna börjar peka nedåt och jobben är i fara.

Klimathotet finns kvar långt bortom kommande lågkonjunktur, resonerar de och hänvisar till att det är en fråga för de kommande 100 åren.

Det är inte alls osannolikt att intresset för att jaga koldioxid mattas av från både företagsledare och allmänhet om jobben hotas och plånboken blir tunn. Men det finns också exempel på motsatsen. Förra gången miljöfrågan var het, i slutet på 90-talet, bromsades intresset av högkonjunkturen. Med en rejäl sedelbunt i handen var det betydligt roligare att köpa törstiga bilar, resa till exotiska platser och bygga stora villor med enorma fönster än att vara varsam med jordens resurser.

Återstår alltså att se vad som kommer att gälla de kommande åren.

Susanna Baltscheffsky

Att äta jätteräkor är att bidra till ödeläggelse och förstörelse i tropiska länder. Mangroveskogen skövlas för att ge plats åt räkodlingar. Fiskfångsterna för fattiga människor blir allt sämre. Tyvärr är det så.
Det berättade jag om i min vetenskapskrönika i gårdagens SvD.
Många uppmärksamma och engagerade läsare har hört av sig och undrat hur det kommer sig att SvD samma dag publicerar ett recept på lax- och scampispett från Tasteline. ”Uselt, uselt, uselt”, var en av många kommentarer.

Nu agerar vi skyndsamt och ser till att inga tigerräkor, som också kallas jätteräkor och scampi, förekommer i recepten i SvD.

– De läsare som har hört av sig har förstås helt rätt. Och vi kommer från
och med nu att välja bort alla recept med scampi/tigerräkor. Det finns många
andra goda skaldjur att tipsa om, som varken skadar miljön eller är
utrotningshotade, säger SvD:s tf ansvarige utgivare Mats-Eric Nilsson.

Att det i Tastelinereceptet står att man ska välja ekologiska tigerräkor gör inte saken bättre. Några sådana finns nämligen inte. KRAV har redan tidigare beslutat att jätteräkor inte kan KRAV-märkas. Vid sitt senaste styrelsemöte togs beslutet igen.

– Vi känner att vi inte kan stå för att de jätteräkor som påstås vara ekologiskt producerade faktiskt också är det. Viktiga miljöaktörer har etablerat ett rimligt tvivel. Och vi har inte själva tid och resurser att sätta oss in i det, säger Johan Cejie, regel- och utveckingschef vid KRAV.

För några år sedan granskade Svenska Naturskyddsföreningen räkodlingar i Indonesien som kallades ekologiska.
– De odlas visserligen utan kemikalier och antibiotika, men då blir avkastningen väsentligt mindre. Det innebär att ännu större områden med mangroveskog försvinner för att lämna plats åt odlingarna. Om avkastningen blir 100 kilo per hektar i stället för
3 000 kilo, måste ett 30 gånger större område huggas ned och bli räkodlingsbassänger, berättar Gudrun Hubendick, som granskade de ekologiska odlingarna.

– Människorna i områdena kunde inte fatta att en så grov naturförstörelse kunde kallas för ekologisk, säger hon.

Susanna Baltscheffsky

I början av 2006 var det ett el Nino-år, det vill säga en uppvärmning av delar av världshaven med början utanför Sydamerikas västkust. Dessförinnan, 1998, var el Nino oerhört stark, och tropiska korallrev blektes i massor. På en del håll har de fortfarande inte återhämtat sig.

2007 var ett la Nina- år, det vill säga att en avkylning var att vänta. Så skedde också, men många meteorologer tycker att år 2007 blev ovanligt varmt ändå.

– 2007 blev ändå ett av de sju varmaste åren sedan mätningarna började, konstaterade Michel Jarraud, från Världsmeteorologorganisationen, WMO, i Geneve, när siffrorna presenterades på Bali i december.

Hur den globala medeltemperaturen blir 2008 återstår att se. Ska den allt varmare trenden hålla i sig eller mattas ökningen av?