X
Annons
X

Susanna Baltscheffsky om klimat & miljö

Susanna Baltscheffsky

Susanna Baltscheffsky

För första gången har USA:s president Bush gått med på att sätta mål för minskade utsläpp av växthusgaser. Den sensationelle nyheten släpptes alldeles nyss, efter att Bush hållit ett anförande inför G8-mötet nästa vecka. Tidigare har han avfärdat Angela Merkels förslag på skrivningar om klimatåtaganden inför mötet.

Det Bush nu har sagt är att han vill bjuda in till ett möte i höst med de 15 länder med största utsläppen, däribland USA, Kina, Indien och flera europeiska länder.
Mötet ska vara det första i en serie där de 15 länderna enas om ett globalt mål för att minska utsläppen av växthusgaser.
Återstår att se om mötesserien leder till ett faktiskt mål, men just nu är det mest intressant att Bush tar ett steg i riktningen mot en multilateral överenskommelse för minskade utsläpp.

Om bloggen

Susanna Baltscheffsky har bevakat miljö- och klimatfrågor på SvD sedan 1995. I bloggen skriver hon snabba miljönyheter, både från Sverige och internationellt, om politik, vetenskap och debatt. Här hittar du också nyheter som inte syns i det dagliga flödet.

Kontakta Susanna Baltscheffsky
Susanna Baltscheffsky

Stämningen är påtagligt nervös inför G8-mötet i Tyskland nästa vecka. Kilmatförändringarna är en av huvudfrågorna och för förbundskansler Angela Merkel är det minst sagt viktigt att mötet resulterar i något konkret.
Hon ville bland annat att mötet skulle enas om att utsläppen ska halveras till 2050, jämfört med 1990.
Det gick inte USA med på.
Sen krånglade Kina och Indien när de vägrade acceptera några siffror eller årtal eftersom det kan hämma deras ekonomiska tillväxt.
Och nu rapporterar TT att Japan inte vill gå med på att ett nytt klimatavtal bör vara klart 2009. Det är för tidigt. Viktigast är att USA, Kina och Indien är med på tåget innan några datum flaggas upp.
Merkels förhandlare har det svettigt. Och cirkusen inför G8-mötet antyder vad som är att vänta senare i vinter, när alla världens länder ska mötas på Bali på det egentlga klimatmtötet, för att dra riktlinjerna för nästa klimatprotokoll.
G8 har ju faktiskt inte ens rollen som ett klimatmöte, med allt vad det innebär av åtaganden, årtal och procentsatser.

Susanna Baltscheffsky

Knappt har utsläppen efter statsminister Fredrik Reinfeldts klimatresa till USA hunnit mixas i atmosfären innan en liknande resa går åt andra håll.
Det är amerikanska kongressenst talman, Nancy Pelosi, som just nu är i Europa för att prata med inflytelserika politiker, forskare och representanter för miljörörelsen.
Med på resan är bland andra Edward Markey, ordförande i utskottet för energioberoende och global uppvärmning som Pelosi tillsatte som ny talman.
Markey öste lovord över svensk klimatpolitik efter Reinfeldts dragning i utskottet häromsistens.

Men när amerikanarna åker till Europa finns inte Sverige med bland resmålen. Först var de på Grönland och besökte en schweitzisk forskningsstation. Igår var de i Tyskland och diskuterade med Angela Merkel inför det kommande G8-mötet den 6 juni. President Bush vill inte att mötet ska resultera i skrivningar om minskade utsläpp i procent eller andra siffror.

Sedan träffar de EU-kommissionens ordförande Barosso, och sen bär det av till Storbritannien, som inte har någon formell EU-roll för närvarande, men som visar framåtanda och kreativitet inom klimatpolitiken.

Något stopp i Sverige blir det inte. Svenska regeringen understryker gärna att Sverige har en särskilt viktig roll i arbetet för att enas om ett post-Kyotoprotokoll, eftersom ordförandeskapet i EU ligger på svenskt bord då, 2009.

Men Sverige är inte tillräcklig viktigt för Pelosi just nu, i alla fall.

Susanna Baltscheffsky

Al Gores film har fått en hel del kritik för att han påstår att orkaner som Katrina kommer att bli vanligare på grund av att den globala uppvärmningen leder till varmare hav som i sin tur ger mer energi till orkanerna.

Det här är en av de frågor som klimatforskare har olika uppfattningar om.

En ny forskarrapport i senaste Nature ger Gores kritiker rätt. De visar att de senaste 5 000 åren har det varit många perioder med starka orkaner samtidigt som havstemperaturen var lägre än den är idag. Slutsatsen är att andra faktorer än havstemperaturen avgör hur stormigt det blir i den karibiska övärlden.

Undersökningarna är gjorda utanför Puerto Rico genom att ta upp sedimentproppar från botten av en lagun. Hårda vindar vispar upp sand och annat grovkornigt material som går att avläsa i proppen.

Forskarna, från Woods Hole Oceanographic Institution, jämförde det de såg i sedimenten med historiska data över havstemperaturer, klimat och orkanmönster.

Det är snarare El Nino och de afrikanska monsunvindarna som styr hur orkanerna utvecklas, enligt forskarna.

Men enligt New York Times vill forskarna inte påstå att ett varmare klimat inte alls påverkar orkanerna. Tvärtom är det oroande om havet är varmt, samtidigt som mekanismerna i Västindien och Afrika aktiverar stormarna, säger Jeffery P Donelly.

Susanna Baltscheffsky

Den gångna veckan har varit en riktig klimatvecka. Först var Fredrik Reinfeldt och president Bush överens om att klimatfrågan är en viktig fråga. SvD:s politikreporter Göran Eriksson rapporterade efter mötet att Reinfeldt vill förstå logiken bakom att ”amerikanarna ifrågasätter om det är möjigt med internationella avtal som involverar alla”.

Det ska bli intressant att följa hur Sverige tycker att ett post-Kyotoavtal ska se ut. Det kommer inte att vara en one-size-fits-all, enligt statsminister Reinfeldt. Kanske blir det en fråga för alla de miljöministrar som samlas av Andreas Carlgren i Riksgränsen i juni.

I slutet av veckan blev det åter mycket klimatpolitik från miljöpartiets kongress. De dammar av det gamla förslaget med koldioxidskatt inom EU, som trots många försök tidigare har varit omöjlig att genomföra. Skulle det gå nu, när klimatet (!) blivit annorlunda?

Och enligt en opinionsundersökning i DN har miljöpartiet högst trovärdighet i klimatfrågor av alla partier. Hälften av de som svarar har högt eller mycket högt förtroende för mp i klimatfrågor. Näst mest ”röster” får centerpartiet, ungeför hälften så många.

Det får mig att tänka på en presslunch hos amerikanske ambassadören Michael Wood, där han var särskilt imponerad av två snabbt genomförda politiska åtgärder som han kommunicerat till Vita huset: Dels att miljöbilar får parkera gratis i Stockholm, dels att så många tankställen måste ha alternativ bränsle i sortimentet. Visste han att bägge åtgärderna var krav från miljöpartiet? Hade det i så fall varit ett problem för honom?

Jag frågade inte då, det får jag göra vid något annat tillfälle.

Susanna Baltscheffsky

Det vore enklast om det bara fanns rätt och fel när det gäller miljö. Till exempel att det är rätt att köpa en utsläppsrätt. Eller fel.
I dagens SvD skriver jag att privatpersoner som har köpt utsläppsrätter kan känna sig blåsta om syftet var att se till att utsläppen till atmosfären faktiskt minskar. Det stämmer ju på så sätt att utsläppsrätterna är alldeles för många.
Men å andra sidan är det en handling som kanske är precis rätt när nästa handelsperiod sjösätts 2008. Signalerna hittills från EU:s miljökommissionär Dimas pekar på att det kommer finnas väsentligt färre – och sannolikt dyrare – utsläppsrätter att handla med då.
Så en verkningslös men ”rätt” handling i dag kan bli en verkningsfull och rätt handling från nästa år.

Jag minns hur det var när de första miljömärkta tvättmedlen fanns att köpa, i början av 90-talet. Det var ju miljömässigt rätt att köpa dem eftersom flera skadliga kemikalier därmed inte släpptes ut i sjöar och hav. Men tvätteffekten var usel.
Idag tror jag man får anstränga sig hårt för att hitta ett icke miljömärkt tvättmedel.

Det enda som håller i längden är att försöka ta reda på fakta och själv bilda sig en uppfattning. Naturskyddsföreningen har sina argument varför de fortsätter att sälja utsläppsrätter. Om många köper så kan det ge effekten att priset blir så högt för att släppa ut koldioxid att det istället lönar sig för industrin som släpper ut att investera i renare produktionsteknik.

Det kanske är rätt. Konsumentmakt har fungerat förut. Men man ska ha klart för sig vad man lägger sina pengar på. Helt rätt eller helt fel finns inte.

Susanna Baltscheffsky

Nu är det dags även för mig att sälla mig till SvD:s bloggare. Mitt ämne är klimat och miljö, med tyngdpunkten på klimat.
Givetvis har jag gått och funderat på vad jag ska skriva om i min första klmatblogg. När jag slog upp senaste Fokus i går behövde jag inte tänka mer på det: Där fanns en artikel av Anna Ritter om klimatflugan. Många forskare tror att den brinnande klimatfrågan kommer att svalna inom kort. Trendanalytiker Henrik Mattson vid bloc framtidsforskning tror att att frågan är glömd om ett år.
– Konsumtionssamhället är inte ett dugg intresserat av miljömedvetenhet, säger han.
Det motsägs på sitt sätt av Jaguarägaren Carlos Sjöholm i Danderyd.
Han är intervjuad i .SE apropå att Danderydsborna köper landets mest bensinslukande bilar. Han medger utan omsvep att han inte brydde sig om miljökonsekvenserna när han köpte sin Jagga. Men nu hade han valt annorlunda.
– I dag hade jag nog tänkt på ett annat sätt, jag har blivit mer miljömedveten, säger han.
Även om jag tycker att själva basfakta kring växthuseffekten är densamma idag som för fem år sedan, finns det en stor skillnad nu och det är att IPCC uttalar sig i år mer säkert än sedan de började med sina vetenskapliga utvärderingar 1995: ”Den största delen av höjningen av jordens medeltemperaturer sedan mitten av 1900-talet beror med stor sannolikhet på den ökade koncentrationen av växthusgaser som människan bevisligen har åstadkommit”.
Den säkerhet som de uttalar sig med kan mycket väl vara ett skäl till att Carlos Sjöholm byter till en bränslesnål bil, och att konsumtionssamhället visserligen ångar på, men på ett något mindre klimatförstörande sätt.