Annons
X
Annons
X

Resebloggen

Per Johnsson

Per Johnsson

Besökte baren Motto i stadsdelen Hongdae i Seoul igår. Var sugen på pop och rock vilket är precis vad det här stället spelar. Bilden på Beatles vid ingången, vinylplattorna på väggen i trappan och Kurt Cobain på pausad storbild nere i den rökiga lokalen lovade stort. Ändå överträffade musiken med råge alla mina förväntningar. För när jag slog mig ner i baren var det inte Beatles från Liverpool jag hörde, inte heller Nirvana från Seattle, nej det var Kent från Eskilstuna.

På svenska. I en källarbar. I Hongdae. I Seoul.

Mottos motto är att gästerna får önska låtar, men om någon hade bett om Kent just då vet jag inte. Försökte fråga killen som stod för musiken, men vi förstod inte varandra, Han trodde jag vill önska mig en låt och gav mig ett av anteckningsblocken för låtönskningar. Bläddrade och såg namn som Bowie, Beatles, Queen, Ozzy, Björk, Rolling Stones, Michael Jackson och, vid tre helt olika tillfällen, Kent från Eskilstuna.

Lika många gånger som Nirvana faktiskt.

mildred.garenberg

Nu är det ute med sju rätters middagar på tjusiga krogar och tunga trerätters på bistroerna. Priserna är för höga och de franska magarna börjar bli för runda. Nu söker man billigare och enklare restauranger – men med samma krav på att det ska vara hög kvalitet, gott och helst franskt. En annorlunda miljö är ett klart plus.

För en månad sedan dök en ny liten restaurang upp i en f.d. möbelbutik på Rue Maréchal Joffre i centrala Nice. Dagtid susar sex busslinjer förbi, kvällstid är det tomt. Men Yves Roziers och Thierry Lesgards föll för lokalen och trodde på läget nära de många välfrekventerade hotellen mellan Boulevard Victor Hugo och Promenaden.

Och framför allt trodde de på sin idé – att servera enkel mat som tilltalar både ögat, gommen och plånboken och sälja en del av råvarorna de själva anväder. I största möjliga mån handlar de ekologiskt, i annat fall är det kvalitén som styr.

För tio år sedan födde de upp ankor. Nu köper de in gåslever och ankbröst, men tillagningen gör de själva. Inredningen är avspänd och färgrann med lite hemkänsla.
I hyllor bakom borden står bl.a. marmelader och olivoljor i vackra burkar –
perfekta julklappar att köpa med hem.

Sedan första dagen har gästerna fyllt den mysiga lilla restaurangen/butiken och redan nu bör man reservera om man vara säker på ett bord en fredag eller lördagskväll.

FOTO: MILDRED GARENBERG

Le Carré Vert, på 37 rue Maréchal Joffre i Nice, är öppet måndag-lördag lunch och onsdag–lördag kväll.

Tel: 04 93 88 73 85

Karin O’Mahony

Resebloggens spotifylistande fortsätter med ännu en mångbesjungen stad. Denna vecka är det New York-låtar som gäller.


FOTO: KATHY WILLENS/AP Gamla punkklubben CBGB:S blev klädbutik efter stängningen.

Inte heller nu gör vi anspråk på att listan är komplett eller för den delen representativ för stadens alla musikyttringar. Och precis som förra veckan vill vi gärna att ni tipsar om låtar vi glömt – efter Londonlåtlistan och de många kommentarer som följde på den stod det snabbt klart att det finns behov av ytterligare en lista med samma tema. Blir det likadant denna gången?

Här hittar du listan

1. Bobby Womack – Across 110th Street – Original

2. Cat Power – New York

3. Bob & Earl – Harlem Shuffle

4. Serge Gainsbourg – New York USA

5. New York Dolls – Subway Train

6. Ace Frehley – New York Groove

7. Ryan Adams – New York, New York

8. Lou Reed – New York Telephone Conversation

9. Beastie Boys – No Sleep Till Brooklyn

10. The Clash – Broadway

11. Nico – Chelsea Girls

12. Ramones – 53rd & 3rd

13. James Brown – Down And Out In New York City

14. Lou Reed – Coney Island Baby

15. Bruce Springsteen – Incident On 57th Street

16. PJ Harvey – You Said Something

17. The Pogues Featuring Kirsty MacColl – Fairytale Of New York

18. The Strokes – New York City Cops

19. Finbar Furey – New York Girls

20. Pet Shop Boys – New York City Boy

21. Modern Talking – New York City Girl

22. The Raveonettes – New York Was Great

23. Everything But The Girl – The Only Living Boy In New York

24. U2 – Angel Of Harlem

25. Dr. Dre – New York Undercover

26. Sofia Talvik – New York

27. Mott The Hoople – Alice

28. Woody Guthrie – New York Town

29. Kings Of Leon – Manhattan

30. Lord Invader – New York Subway

31. The Libertines – The Boy Looked At Johnny

32. Glen Campbell – Rhinestone Cowboy

33. The Byrds – Spanish Harlem Incident

34.Tom Waits – Union Square

35. Simon & Garfunkel – Bleecker Street

36. Ben E. King – Spanish Harlem

Förra veckans lista med Londonlåtar finns här.

Fler New York-låtar på Wikipedia.

Per Johnsson

Jag har fått en ny kärlek och den heter Seoul. Har förvisso bara varit här i två dygn men om det första intrycket är bestående så kommer staden att för alltid ha en speciell plats i mitt hjärta.

Seoul är egentligen en överdos, en allt för stor injektion av människor, barer, restauranger, shopping, ljud och – framför allt – ljus, eller för att vara exakt: neonljus. I Seoul blir det aldrig mörkt, här finns inte en kvarterskrog som inte har en bländande neonskylt. Det är ett visuellt oväsen som jag inte sett någon annanstans.

Tillsammans suger allt detta kraften ur såväl oss besökare som stadens invånare, vi överlever inte utan ännu mer neon, ännu högre ljud och ännu fler människor.

Så känns det och så är det nog också. Man blir beroende av Seoul, och jag kan redan nu säga att detta inte är sista gången jag är här.

Karin O’Mahony

Utan att trissa upp julstressen alltför mycket vill vi ändå passa på att tipsa om en av många tyska julmarknader som så här års dyker upp som vitskäggiga gubbar ur lådor.

Lilla tyska staden Koblenz ligger där floden Rhen möter Mosel och utgör en portal till den välrdsarvsskyddade delen av Rhendalen.

marknaden kan man dricka glühwein ur hiskligt färgglada små porslinsstövlar likväl som bara njuta av kulörta lyktor eller kanske köpa på sig en julkorv eller två.

Start idag alltså.

Per Johnsson

Visste du att du begår lagbrott i Paris när du går klädd i byxor, om du inte har ansökt om polismyndighetens tillstånd först? Jo, så är det enligt en lag som introducerades på 1800-talet och som fortfarande hänger kvar i stadens lagbok, läser jag i The Telegraph. Men det gäller bara kvinnor.

Lagen har dock modifierats något genom åren. Första förändringen kom 1892 då kvinnor tilläts ha byxor på sig ”så länge de höll i tyglarna på en häst”. 1909 utökades hästdispensen till att även gälla kvinnor ”som cyklade eller i alla fall höll i styret”.

Trots att byxlagen uppenbarligen inte har efterlevts på väldigt länge tycks det inte finnas några planer på att upphäva den. Senast någon försökte var 2003, och då blev det avslag.

Nu är inte Paris den enda plats i världen med konstiga lagar. Ska du till exempel köra bil i USA kan det vara bra att veta att det inte bara är olyckligt att få soppatorsk i Youngstown, Ohio, det är också enligt lag förbjudet. Och om du vill spela bingo i North Carolina säger lagen att du måste begränsa dig till två femtimmarspass i veckan.

Fler märkliga lagar hittar du här, här och här. (det två senare gäller bara USA).

Per Johnsson

När vi pratar om flygbolagens mer eller mindre märkliga extraavgifter är det ofta Ryanair som kommer på tal. Men det irländska bolaget är förstås inte ensamt i klassen.

Jag läser på sajten Bortabra.se att Flythomascook, som ägs av den brittiska resekoncernen Thomas Cook där bland annat Ving ingår, har klurat ut ett nytt sätt att klämma pengar ur resenärerna – en sitta-tillsammans-avgift.

Flygbolaget skriver på sin sajt att om man vill garantera platserna bredvid varandra på planet så kostar det ”från endast 6 pund per person”.

Jag undrar vad som händer om bara en av två betalar.

Karin O’Mahony



FOTO: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN


Resemagasinet Vagabond har på sin sajt gjort en Spotifylista på temat Jorden runt på 80 låtar. Resebloggen vill inte vara sämre och startar därför idag en ny bloggserie med låtar på temat resor. Först ut: Londonlåtar!

Musik är minnen, brukar det ju heta – musik är också något som finns precis i hela världen och tenderar att vara mer eller mindre typisk för just den platsen/staden/kulturen.

Det är två av anledningarna till att vi nu drar igång en serie med Spotify-listor över reselåtar här på bloggen. En tredje är att det finns så fantastiskt många bra – och några mindre bra – låtar som på något sätt anknyter till resande.

Det visar inte minst de många guldkornen på Vagabonds utmärkta lista – du hittar den här.

Ett liknande exempel är sajten World Hum som gjort en Youtubekavalkad under vinjetten Travel song of the day. Och ni har väl inte missat bloggen Dagens Spotifylista?

Här på Resebloggen tänkte vi en gång i veckan bjuda på en lista med låtar på olika teman – resmål, städer, hotell, musik som passar på en road trip – you name it. Vi vill mycket gärna ha in förslag på låtar och teman – mejla eller tipsa oss i kommentarsfältet – eller gör helt egna listor och dela med er av!

Lista nummer ett resulterade i 20 låtar om London. Den är självklart färgad av personlig smak, varken komplett eller representativ för den myriad av musikstilar och subkulturer som den brittiska huvudstaden bjuder på – hoppas ni gillar den!

Här hittar du listan

1. The Pogues – A Rainy Night In Soho

2. The Smiths – Panic

3. Frida Hyvönen – London!

4. Lily Allen – LDN

5. The Clash – The Guns Of Brixton

6. 50 Cent – London Girl

7. Pernilla Wahlgren – Picadilly Circus

8. Blur – London Loves

9. The Magnetic Fields – Swinging London

10. Sex Pistols – Satellite

11. The Pogues – London Girl

12. Glen Campbell – Streets Of London (Live)

13. The Kinks – Waterloo Sunset

14. The Clash – London Calling

15. Pet Shop Boys – West End Girls

16. Morrissey – Come Back To Camden

17. The Stranglers – London Lady

18. Kirsty MacColl – Soho Square

19. The Jam – Carnaby Street

20. Pulp – Bar Italia

(Wikipedia har för övrigt en något mer komplett förteckning över låtar om London.)

Per Johnsson

Det är inte lätt att bli klok på sina känslor för Ryanair. Vi flyger med bolaget för att det är billigt, men retar oss samtidigt på krångliga bagageregler, märkliga avgifter och obekväma säten.

Senast jag var Ryanairresenär var stämningen i boardingkön snarare irriterad än förväntansfull. Folk pratade hellre om handväskan och kameran de tvingats trycka ner i handbagaget, än om resan som väntade. Ändå stod vi där då, och vi kommer att stå där igen.

Det står helt klart att Ryanair vill vara den där smarta men busiga killen längst bak i klassrummet, han som får rätt på alla rätt på proven, men hela tiden stör klasskamraterna på lektionerna, han som är bäst i idrott men tjuvröker på helgerna. Han som får all uppmärksamhet.

Och Ryanair lyckas. De råder ingen brist på resenärer och eftersom all publicitet är god publicitet hjälper vi journalister till med marknadsföringen när vi berättar om nya märkliga avgifter, bristande service och krångliga bagageregler, eller som nu: den där årliga kalendern vars överskott går till välgörande ändamål.

Nästa års års kalender säljs till förmån för funktionshindrade barn och deras familjer i Storbritannien, och beräknas dra in 100 000 brittiska pund. Behjärtansvärt förstås, men det vore ju inte Ryanair om det inte samtidigt vore plumpt och provocerande.

Därför smörjer bolaget in kvinnlig kabinpersonal i olja och fotograferar dem lättklädda i utmanande poser.

Jag bidrar hellre till välgörenhet på andra sätt.

Per Johnsson

Varför inte klämma in en gorilla bland de andra Facebook-vännerna? Det är Uganda Wildlife Authority som genom den nya sajten Friend-A-Gorilla kommit på att uppmärksamma de hotade bergsgorillorna genom sociala medier som Facebook och Twitter.

På sajten presenteras över 100 gorillor med namn och bild, samtliga går att lägga till som vän i Facebook eller följa på Twitter för en donation på minst en amerikansk dollar.

Gorillornas vänner får regelbundet bilder, filmsnuttar och GPS-koordinater som berättar var kompisen befinner sig.