Magiska Montserrat

Ett tips för resenärer som befinner sig i Barcelona men blivit trötta på storstadslivet är att ta lokaltåget till berget Montserrat över dagen. Tåg (linje R5) går från Placa Espanya till antingen Montserrat-Aeri (linbana) eller Monistrol (bergbana) en gång i timmen och resan tar cirka en timme. Billigast är att köpa kombinerad tåg- och linbanebiljett.

Efter en hisnande färd uppför berget landar man vid Benediktinerklostret från förrförra millenniet där ett 80-tal munkar huserar. Här finns också en turistinformation, museum, butiker och en liten kantin som man, om man kan och har planerat för det med egen matsäck, bör undvika. Och för den som har mindre tid på sig och måste välja mellan museum/kloster och berget självt: välj det senare.

Turistinformationens kontor på plats har gratis kartor över promenader, både omkring och nedanför klostret och på den högre nivån som nås med ytterligare en bergbana – funicular. Vandring nummer tre tar två timmar från Sant Joan, den övre funicular-stationen, och går längs vindlande bergskammar via toppen Sant Jeroni, drygt 1200 meter över havet och med sikt ända till Mallorca klara dagar, och sedan nerför hundratals trappsteg tillbaka till klostret (inget för den med dåliga knän).

Dis eller molnfri himmel spelar dock mindre roll. Landskapet är vackert och stundtals månliknande med underliga formationer som känns på gränsen till naturliga. Känslan av overklighet förstärks av att själva vägen en eftermiddag mitt i veckan i mars är nästan tom, så när som på ett par bergsgetter

Montserrat är mytomspunnet, hem åt Kataloniens skyddshelgon den svarta madonnan, avbildat av bland andra Picasso, naturreservat och har kort sagt en speciell plats i barceloniternas hjärta.

Det är inte helt ovanligt att döpa flickor efter berget, ett exempel är sångerskan Montserrat Cabballé som tillsammans med Freddie Mercury, se nedan, sjöng ledmotivet till OS i Barcelona, ett annat Tushka Bergens rollfigur i Whit Stillmans underbara film Barcelona (tio gånger roligare än just nu söndertjatade Vicky Cristina Barcelona om du frågar mig).

Goethe ska dessutom ha drömt om berget på nätterna. Han skrev också mot slutet av sitt liv ha skrivit att ”Ingenstans förutom på sitt eget Montserrat kommer en man att finnas lycka och frid.” Jag vet inte vad det säger om Goethe, men det säger en hel del om Montserrat som tillflyktsort.

Och vem vet – kanske var Montserrats storslagenhet en del av inspirationen här: