Annons
X
Annons
X

Världenbloggen

Karin Henriksson

Karin Henriksson

WASHINGTON Desperationen tilltar i en del republikanska led nu när allt tyder på att Rick Perry inte har vad som krävs.

Övertalningskampanjen från vad som beskrivs som tunga finansiärer tilltar för att få New Jersey-guvernören Chris Christie att ställa upp.

Han vägrar, i första hand för att han inte anser sig tillräckligt erfaren efter bara två år på guvernörsposten, i andra hand för att han inte vill missa sina barns uppväxt.

I en  analys summerar Washington Posts Chris Cillizza vad som talar för och emot Christies beslut. Samme Cillizza undrar i detta inlägg på bloggen The Fix om det inte är dags att skrota de informella omröstningarna (straw polls). Fyra olika vinnare vid fyra olika tillfällen hittills – och det är ingen, utom Herman Cain själv kanske, som tror att braksegern i Florida i lördags har någon större betydelse.

Och för Indiana-guvernören Mitch Daniels har tåget gått, fast man kunde ana lite besvikelse i en tv-intervju där han fastslog att familjen sagt nej (fru, som han är omgift med efter skilsmässa, samt döttrar). När han bestämde sig betraktades Barack Obama som oslagbar, men det gäller ju inte längre och Daniels anses vara den typ av resultatinriktade republikaner som borde tilltala väljare ur alla skikt. Daniels gör just nu pr för sin nya bok, Keeping the Republic: Saving America by Trusting Americans. Beskrivs av George Will som ”konservatism för vuxna”.

 

Karin Henriksson

WASHINGTON Nej, det var knappast väntat.

Herman Cain segrade stort i en intern mätning vid partimötet i Florida där de republikanska presidentkandidaterna tillbringat ett par dagar.

Han fick 37 procent av rösterna (drygt 2600) på lördagen, tvåa blev Rick Perry med 15 procent, trea Mitt Romney med 14, sedan kom Rick Santorum med 11, Ron Paul med 10, Newt Gingrich med 8 och på sluttampen Jon Huntsman och Michele Bachmann med 2 respektive 1 procent. Här referat i Washington Times.

Florida är en av de viktigaste delstaterna i nästa års val, dessutom ännu viktigare än förut med fler elektorsröster.

Herman Cain, med bakgrund i privata näringslivet, har lagt fram ett förslag för att få fart på ekonomin som han döpt till 9-9-9: med 9 procent i bolagsskatt, 9 procent i inkomstskatt och 9 procent i konsumtionsskatt.

Cains seger kan vara ett tecken på Perrys raketfärd definitivt bromsats efter den svaga insatsen i debatten på torsdagskvällen. Och, det lär bli ett nytt kattrakande efter nya namn, med New Jersey-guvernören Chris Christie högt på önskelistan.

Karin Henriksson

WASHINGTON Illa för Perry – bra för Romney.

Så lyder snabbsummeringen av torsdagkvällens tredje debatt mellan de republikanska kandidaterna. Texasguvernören Rick Perry har inte lärt sig tillräckligt mycket från de två tidigare framträdandena och befinner sig på tvärs med en del övertygelser bland kärnväljarna.

Opinionsmätaren Frank Luntz noterade mycket kraftiga negativa utslag på Perrys försvar för att låta barn till illegala invandrare få gå på delstatsfinansierade colleges. Det gav Mitt Romney ett av flera tillfällen att gå till attack i debatten i Fox News, nämligen att det kan vara svårt att förstå varför illegala invandrare ska få åtnjuta 100000 skattedollar. Romney förefaller mer avslappnad av och framstår som en vassare debattör, medan Perry hade svårt att försvara sig.

Enligt William Kristol i The Weekly Standard, inlägget här under rubriken Yikes!, var det bara Romney och Rick Santorum som gjorde skapligt ifrån sig.

Michele Bachmann hade s a s inte en bra kväll och i vanlig ordning nämndes inte Ron Paul i mediereferaten trots att hans supportrar anser att han segrade.

Ännu en rubrik kan läggas till vår- och sommarserien om kandidaterna på Världen-bloggen:

President Gary Johnson?

Exguvernören i New Mexico gjorde dock inget vidare ifrån vid sin debut på scenen med de övriga åtta (nio är för övrigt alldeles för många), men det blev mycket skratt åt hans skämt.

Möjligen krävs en förklaring först av begreppet ”shovel-ready”: projekt som är så långt gångna att det bara är att sätta spaden i marken, alltså det som skulle vara ledstjärnan för vägarbeten och byggjobb i Barack Obamas stimulanspaket.

– Min grannes två hundar har skapat fler ”shovel-ready” jobb än presidenten.

Dessvärre avslöjades det morgonen efteråt att han kan ha snott skämtet från Rush Limbaugh.

 

Karin Henriksson

WASHINGTON Det fanns mycket att gotta sig åt för Barack Obamas fiender i en ny mätning. Som detta:

Sarah Palin nu inom räckhåll.

Enligt siffrorna från McClatchy/Marist skulle Obama segra över Palin om valet hölls idag med 49 mot 44 procent. För bara några månader sedan var gapet mellan dem hela 20 procentenheter och det är de oberoende, ”independents”, som överger Obama.

Fast (vilket kan ha framgått i Världen-bloggen förut) personligen tvivlar jag på att Palin kommer att ställa upp. Oavsett alla andra skäl, inklusive Joe McGinniss bok (se inlägget 15 september),  är helt enkelt för sent.

I nämnda mätning (hela artikeln i Miami Herald) leder Rick Perry stort bland republikanerna, med 30 procent, två är Mitt Romney, 22, och trea Michele Bachmann, 12, med Ron Paul på bara 7 procent.

På torsdagskvällen är det republikansk debatt igen, denna gång i regi av Fox News, 21 östkusttid.

Michele Bachmann behöver allt få tillbaka gamle räven Ed Rollins som avgick för ett tag sedan. Han försäkrar i intervjuer att hon är en fantastisk kandidat men att han är för gammal och trött för att klara en kampanj till. Dock kan man utgå från att han inte skulle ha tillåtit ett fototillfälle i ett slakteri och definitivt inte hon skulle  läsa upp ett ampert uttalande om Obamas misslyckade Iranpolitik där. Foto i Huffington Post, här, under rubriken Meat & Greet.

 

 

Karin Henriksson

WASHINGTON Nej, inte Nader. Igen.

Så skulle man kunna tänka sig att den kvidande reaktionen lyder i  amerikanska vänstern – i den mån nu nyheten nått fram om att Ralph Nader och professor Cornel West uppmanat progressiva människor att utmana Barack Obama i valet 2012.

Drudge Report var detta toppgrej på måndagen med ilsket röd text: Libs vow primary challenge to Obama.

Nader antyder att han inte planerar att kandidera själv. Troligen ett klokt beslut, för i vänstern har man inte förlåtit honom för att själviskt stå kvar på valsedlarna i valet 2000 som Al Gore förlorade så snöpligt. I Washington Times artikel understryker Cornel West att Obama krusar för mycket för Wall Street och struntar i Main Street, alltså vanligt folk.

Drudge lyfter också fram Gallup-siffror om att stödet för Obama bland liberaler är lägre än någonsin, 68 procent mot 81 procent så sent som i maj i år. Möjligen stärktes Obamas kort i det lägret efter det korta talet på måndagen, med krav på högre skatter och poängteringen av lägre utgifter för krigen. Här officiella utskriften och videon.

Karin Henriksson

WASHINGTON Gräl, rivalskap, intriger, anklagelser, inkompetens…

Sådana scener inifrån Vita huset målas upp i en ny bok av journalisten Ron Suskind.

Förhandsexemplar av ”Confidence Men: Wall Street, Washington, and the Education of a President” är favoritläsning i politikkretsar, särskilt detaljerna om bråken mellan de ekonomiska rådgivarna och svårigheterna för kvinnor att göra sig hörda i denna krets.

Ett citat om Obama:

– During so many days of crisis in his first two years, Obama often felt that performance pressure — having to play the part of president, in charge and confident, each day, in front of his seasoned, combative, prideful team, many of whom had, all together, recently served another president. As he confided to one of his closest advisers, after a private display of uncertainty, ’I can’t let people see that, I don’t want the staff to see that. … But I get up every morning. It’s a heavy burden.

Här en dialog mellan två som läst boken, Adam Moss och Frank Rich i veckotidningen New York. Samtalet handlar bl a om  räddningen av Wall Street – och om Obamas arrogans, något som fler lär racka ner på.

En av de utpekade, finansminister Timothy Geithner som påstås ha struntat i Obamas order om Citigroup, slog tillbaka på måndagen och sa att ”…rapporterna om denna bok saknar all grund i den verklighet vi levde i”. Talesmannen Jay Carney tog till det bekanta dementigreppet om att osanna detaljer gör att man tvivlar på helheten.

En Sverigebekant, exguvernören Jennifer Granholm, har också en ny bok ute, A Governor’s Story, där hon beskriver den dramatiska jobbkrisen i Michigan.

Granholm var gäst i Meet the Press på söndagen, liksom Bill Clinton, med försvar av Obamas nya jobbplan från bägge. Clinton gästade också konkurrerande pratshowen Face the Nation där Bob Schieffer frågade om förre vicepresidenten Dick Cheneys förslag för ett tag sedan om att Hillary Clinton borde ställa upp mot Obama i nästa års val.

Billl Clinton svarade:

– Well, you know, I’m very proud of her, so I’m always gratified whenever anyone says anything nice about her. And I very much agree that she’s done a good job. But I also have a high regard for Vice President Cheney’s political skills, and I think one of those great skills is sowing discord among the opposition.

Ordet i Washington är annars ”Buffett-regeln”, alltså budgetutspelet från Obama klockan 10.30 (16.30 i Sverige) på måndagen med förslag om att miljonärer bör betala procentuellt sett lika höga skatter som sina sekreterare. Här Warren Buffetts debattartikel i New York Times.

Och, när Obama väl avlevererat sitt korta, ovanligt aggressiva tal, blev nästa ord ”klasskrig”. Det var kalla handen från republikanerna trots att han hävdade att en del av innehållet är sådant som republikaner förut ställt sig bakom samt utgör de största budgetnedskärningarna någonsin.

– Att tussa en grupp amerikaner på en annan grupp är inte ledarskap, sa Boehner på måndagseftermiddagen.

 

Karin Henriksson

WASHINGTON På lördagen firas ”Constitution Day” för 100:e gången och, kanske, är fler amerikaner medvetna om denna dag än förut.

Författningen har nämligen lyfts fram som ett heligare rättesnöre än någonsin av Tea party-rörelsen, som ordnar högläsning och seminarier.

Tea Party Patriots har t o m publicerat en 40-sidig målarbok: It’s here! The fun, highly educational Constitution coloring book is here! Kan beställas utan Tea Party Patriots-loggan för bruk i skolor som inte tillåter sådana stämplar.

En vanlig replik i Tea party-sammanhang är ”take our country back”, men en progressiv grupp, Constitutional Accountability Center, trappar upp sin kamp för att ”ta tillbaka författningen” genom att peka på inslag som utvidgat den federala makten.

Striden är ingalunda ny mellan den falang som anser att författningen ska läsas bokstavstroget och den som anser att det är ett 1700-talsdokument som måste tolkas utifrån dagens förutsättningar. Det väntas allmänt att något av målen om det s k individuella mandatet i Barack Obamas vårdreform kommer att hamna i Högsta domstolen och detta blir, mer än något annat, ett test på vilken falang som är starkast numera.

Originaldokumentet, med inledningen We the people… finns att beskåda i National Archives i Washington (mer info om självständighetsförklaringen, författningen och rättighetsförklaringen på arkivets specialsajt).

I övrigt i politikens USA: rekordlåga popularitetssiffror för Barack Obama (och för kongressen) i senaste New York Times/CBS-mätningen. Grävandet i konkursade solenergiföretaget Solyndra, som fått statliga lån i enlighet med Obamas gröna löften, fortsätter. 2209 nyhetsartiklar, enligt Google, som denna från Bloomberg.

Karin Henriksson

WASHINGTON Nä, det blev visst i snaskigaste och slaskigaste slaget.

Joe McGinniss tycks nämligen lagt ännu en tvivelaktig titel till högen böcker som han skrivit sedan debuten, den lysande The Selling of the President med Nixon på omslaget.

Han bosatte sig intill familjen Palin i Alaska under researchfasen och nu utkommer snart hans The Rouge: Searching for the Real Sarah Palin (här länk till hans egen rouge-blogg). Han bjöds in till ett frukostprogram, NBC:s Today, där han på torsdagen bland annat fällde följande replik:

– The people who know her best like her least.

Men, den första tunga recensionen, i New York Times, är oerhört negativ. I övrigt kan nyfikna kanske nöja sig med sammanställningen i The Daily Beast av de ”6 juiciest leaks”, varav en är rätt mycket en gäspning, att hon hade en kort affär med en basketspelare innan gifte sig. Värre är, kanske, att självutnämnda hockey-mamman och grizzlybjörnhonan, enligt McGinniss, varit frånvarande som förälder.

Maken Todd Palin avfärdar McGinniss bok som full av ”motbjudande lögner” och citerar t o m New York Times-recensionen för att styrka det argumentet. Här, i The Atlantic Wire, mer om att denna ”sales machine” inte kan stoppas. Och här, i Chicago Tribune, en nyhetsartikel om ännu en bok (av Levi Johnston, fadern till hennes dotterson) och en dokumentärfilm och om vad Palin senast sagt om sina framtidsplaner. Samma tidning drog f ö tillbaka publiceringen av ett inslag i serien Doonesbury, som byggde på McGinniss bok, om att hon inte känner sig ”bekväm tillsammans med mörkhyade människor”. Hela serien återfinns på Slate, bara att klicka på datum.

Tveksamt om något av detta kommer att ändra någons åsikt om Sarah Palin.

Dagens politiska snackis är annars Politico-artikeln med rubriken Barack Obama’s blue-state blues. Besparade republikanska partiet en del jobb, RNC kunde kopiera texten i dagliga mejlbulletinen om Obamas problem och felaktiga politik.

Karin Henriksson

WASHINGTON Onsdag = eftervalsanalyser.

På tisdagen stod fyllnadsval i några kongressdistrikt, med blickarna i synnerhet riktade mot det 9:e i New York.

Det hjälpte inte att demokraten Anthony Weiner, som tvingades avgå efter en sex-sms-skandal, röstade på partikamraten. Den republikanske utmanaren, affärsmannen Bob Turner, segrade stort.

– Vi är på väg i fel riktning, hr president! löd Turners budskap till Barack Obama på valvakan.

Här Politicos genomgång av alla faktorer (Giuliani, Pete King, judiska organisationer m fl) som spelade in. I och med ännu en seger i ett fyllnadsval i Nevada kan republikanerna ha vänt en annars negativ trend i sådana val och detta i kombination med alla andra negativa stämningar bådar naturligtvis inte gott för Obama inför valet 2012.

Kolla utbudet av debattinlägg om detta och mycket mer på Realclearpolitics.

Det står nu klart att en mycket spännande valstrid stundar i Massachusetts. Professor Elizabeth Warren har sjösatt sin senatskampanj, med slogan ”A champion for the middle class”, mot republikanen Scott Brown som stod för en verklig skräll när han knep den liberale Ted Kennedys stol efter dennes död 2009. Warren är avskydd bland republikaner i Washington där hon först ansvarade för översynen av bankstödspengarna och sedan var arkitekt bakom en ny finansiell konsumenträttmyndighet. Massachusetts är traditionellt en blå (demokratisk) stat men enligt Washington Posts lägesrapport är exempelvis borgmästaren i Boston Thomas Menino skeptisk rörande denna politiska novis chanser.

Mer: Texas-guvernören Rick Perry besökte Liberty University i Lynchburg i Virgina, alltså ett av den kristna högerns verkliga fästen, med ett personligt hållet tal, länk till videon.

Karin Henriksson

WASHINGTON Mitt Romney är god för minst 200, kanske, 250 miljoner dollar. Tvåa i de republikanska kandidaternas rikemansklubb är Jon Huntsman med 50 miljoner dollar, enligt tidningen Forbes bedömning.

Texas-guvernören Rick Perry är rena fattiglappen i jämförelse, bara 3 miljoner dollar eller sådär 20 miljoner kronor i förmögenhet. Enligt avslöjanden i måndagens Politico får han dock hjälp av rika supportrar att leva mer av lyxliv än hans årslön på 150000 dollar skulle räcka till.

Övriga: Herman Cain, 5 miljoner dollar, Ron Paul, troligen ungefär lika mycket, Newt Gingrich 7 miljoner dollar, Michele Bachmann och Rick Santorum sannolikt runt 1 miljon dollar.

Den sittande presidenten, Barack Obama, har tjänat stora pengar på sina två böcker och tros ha runt 10 miljoner dollar. Både han och hustrun Michelle kommer från enkla omständigheter och paret bodde i en trerummare när döttrarna föddes. Nobelprispengarna skänkte han bort.

Tidningen roar sig sedan med att lista de rikaste presidenterna någonsin.

George Washington

Herbert Hoover

Thomas Jefferson

John F Kennedy

Andrew Jackson

Theodore Roosevelt

Zachary Taylor

Franklin D Roosevelt

Lyndon B Johnson

James Madison

Endast en av dem, Johnson, var vad man i USA kallar ”self made”.