Jesper Sundén
Mer än 50 år har gått, men nu tar Frankrike itu med ett av de öppna, oläkta såren från Algerietkriget: De brutala polismorden på fredliga algeriska demonstranter i Paris, den 17 oktober 1961.
Ingen exakt siffra finns över hur många som mördades. Kropparna vräktes ned i Seine och ingen polisutredning har gjorts. Tystnaden har varit kompakt, inte minst eftersom den ytterst ansvarige – tidigare nazikolloboratören Maurice Papon – fortsatte att ha tunga och ansvarsfulla poster ända in på 1980-talet.
Många fransmän hade aldrig hört talas om morden förrän 1991 då historikern Jean-Luc Einaudi väckte uppståndelse med sin bok ”La Bataille de Paris” om massakern. Filmregissören Michael Haneke påminde om det oläkta såret i sin franska film ”Dolt hot” 2005 och förra året, på 50-årsdagen av massakern, var oppositionsledaren François Hollande en av dem som släppte blommor i Seine från bron Clichy-la-Garenne.
Nu är Hollande president och i går, den 17 oktober, erkände han officiellt massakern i en kommuniké.
– Femtioett år efter denna tragedi, hedrar jag minnet av offren.
Den algeriska regeringen hyllade Hollandes ”goda intentioner” medan extremhögern rasade.
– Monsieur Hollande har ingen auktoritet att fastställa Frankrikes skuld eller oskuld, rasade Front Nationals hedersordförande Jean-Marie Le Pen, som själv anklagats för tortyr under kriget i Algeriet.