Deutschland à la francaise

BONN. Tre månader kvar till det franska presidentvalet och Nicolas Sarkozy som i opinionsmätningarna ligger långt efter den socialistiske utmanaren Francois Hollande ska nu få nu draghjälp av Tysklands Angela Merkel som har lovat att delta i hans kampanj. Den som har följt Merkels kampanjer på hemmaplan – långa utläggningar om den ekonomiska politiken – kan möjligen se det som en något udda idé. Men vem vet, kanske är hennes torra stil precis vad som går hem i ett Frankrike som plågas av självtvivel och krisrädsla.

I Grekland som håller parlamentsval närapå samtidigt skulle den sortens ”hjälp” däremot gå käpprätt åt skogen. Där har det tyska förslaget att låta en sparkommissionär med vetorätt övervaka den grekiska budgeten retat gallfeber på nationen. I medierna beskrivs Merkel endera som sadistisk tortyrmästare eller storhetsvansinnig diktator.

Sarkozy spelar däremot ut det tyska kortet med stor beslutsamhet. Kalkylen är klar: Socialistisk omfördelning ställs mot tyska dygder som flit, sparsamhet och benhård vilja att bygga en stark ekonomi. ”Tyskarna bestämde sig tidigt för att prioritera jobben, jobben, jobben”, förklarade Sarkozy i en timslång tv-intervju i söndags.

Medicinen som Sarkozy nu ordinerar fransmännen började tyskarna svälja redan efter återföreningen när konkursboet DDR skulle saneras. En kort och häftig återföreningsboom drev tidvis upp lönerna och urholkade konkurrenskraften. Men tyskarna kavlade upp ärmarna. Socialdemokraten Gerhard Schröder piskade igenom ett svidande reformprogram, Agenda 2010, och fick industrin och den tyska exportmotorn att varva upp igen.

Sedan dess Tyskland skapat flera hundratusen nya jobb, arbetslösheten har sjunkit till rekordlåga tre miljoner och Tyskland har blivit en magnet för arbetslösa akademiker från Spanien, Grekland och Italien. Detta är förebilden för Sarkozy som öppet säger att Frankrike nu måste bli mer som Tyskland. Det kan slå tillbaka. Åtstramningar i valtider är knappast ett populärt budskap. Och Tyskland är respekterat och beundrat men knappast älskat. ”Deutschland à la francaise” är ett vågspel.