Annons
X
Annons
X

Världenbloggen

Karin Henriksson

Karin Henriksson

WASHINGTON Har nämnt pre-kampanj-böckerna i ett tidigare blogginlägg. En hel trave är ute redan, författade av personer som siktar på nästa års presidentval.

En parallell genre är pre-kampanj-filmerna, med mycket flaggor, familjer och fans. Exguvernören i Minnesota, Tim Pawlenty, har både en bok och en film ute.

Men, tv-komikern Stephen Colbert vill inte vara sämre han, så han har satt ihop en egen film om Amerika som i alla fall politik-junkies tycker är kul.

Och, apropå tv, kan nämnas att NBC:s utrikeskorrespondent Richard Engel tilldelats David Bloom-priset till denne avlidne kollegas minne. Anledningen var ett inslag från Charlie Company 2508 i Afghanistan. För tillfället är Engel i Libyen och svarar för de i särklass bästa rapporterna i amerikansk tv, precis som han gjorde från Egypten. Här är ett inslag från torsdagsmorgonen, bland libyska rebeller.

 

 

Karin Henriksson

WASHINGTON Ja, det är värt att resa till Washington på våren bara för att titta på körsbärsblommorna.

Mot slutet, efter ”the peak”, dalar de vita kronbladen mot marken nästan som snöflingor runt Tidal Basin intill Jefferson-monumentet.

Trängseln tilltar snabbt och bäst att gå dit tidigt, alltså. Och då återstår ju resten av dagen till andra sevärdheter i Washington.

En sådan är relativt nya International Spy Museum i en uppsnyggad del av staden. Men den som är verkligt intresserad av spioneri och kryptering bör bege sig till Maryland-förorterna där lilla National Cryptologic Museum ligger, dessutom intill det verkliga spionhögkvarteret, NSA, National Security Agency.

Jag hade förmånen att få en privat guidning av chefen, Patrick Weadow, tillsammans med andra utländska korrespondenter. Här kan man titta på en tysk Enigma-maskin och lära sig mer om navajo-indianernas insatser.

– Man ska alltid vara försiktig med ordet ”omöjlig”, anmärkte Patrick Weadow om försäkringar om koder som är omöjliga att knäcka.

– Kryptering vinner inga krig men ger en fördel, lyder ett annan av hans uttalanden och detta gällde USA under andra världskriget.

Samlingarna nästan fördubblades i och med en donation av kryptologins främste historiker, David Kahn, som skrivit boken The Codebreakers. Av naturliga skäl är inte de senaste instrumenten (alltså nyaste datorerna) utställda, utan man får gissa sig till att övervakningen av trafiken är mer sofistikerad.

Karin Henriksson

WASHINGTON Det har gått ett år sedan president Barack Obama satte pennan under nya vårdlagen, Affordable Care Act.

Eller, rättare sagt, pennorna, för det var många som skulle få var sin till minne från denna historiska dag.

Meningen var att fler amerikaner ska få tillgång till vård, att försäkringsbolag inte längre ska få sätta maxbelopp för hur mycket en patients vård får kosta och att de galopperande kostnaderna på sikt ska minska – bl a i äldrevården.

Lagen kallas Obamacare av de många motståndarna som försöker att bromsa den, både i kongressen och i domstolarna.

I Vita huset hoppas man fortfarande att den motvilliga folkopinionen ska vända så snart fördelarna med nya lagen blir synliga (och definitivt senast nästa höst, när det är president- och kongressval). Vidare, försöker man säga att republikanerna målat in sig i ett hörn med en alltför omedgörlig hållning i ett läge när Vita huset signalerat vilja att ändra detaljer.

Det hela är oerhört komplicerat (tro mig, som följt debatten ända sedan Hillary Clintons dagar i Vita huset) och stämningsläget är ofta enormt uppskruvat.

”Födelsedagen” uppmärksammas i medierna och i Washingtons tankesmedjor – och Washington Post rapporterar att Obama ska ut på turné för att slå på trumman för lagen.

Här mer info, ur lite olika perspektiv, hos Heritage Foundation och Urban Institute som slår upp frågan på sina öppningssidor.

Karin Henriksson

WASHINGTON – Inga nyheter är dåliga nyheter.

Den grymma slutsatsen om de japanska vännerna dras av Mark Berry i Dallas i Texas i ett inslag i kvällsnyheterna i CBS.

Och, personer som i likhet med mig brukar le lite snett åt hela idén med ”systerstäder” kan bara skämmas efter den skicklige reportern Steve Hartmans rapport.

Dallas och Sendai är nämligen just systerstäder. Mark Berry som ansvarar för verksamheten i Dallas, med sådant som skolungdomsutbyte, har besökt Sendai nio gånger. Tårarna rullar nerför kinderna när han berättar hur han förgäves försökt få reda på vad som hänt människor han träffat i staden som nästan utplånades i tsunamin. Fyra av de tio skolbarnen som senast besökte Dallas saknas.

Titta på inslaget, finns i denna länk, så får ni en glimt av USA när det är som allra generösast.

Barrys 82-årige far berättar att han aldrig hade träffat någon japan (”Vi brukade kalla dem ”japs”, säger han) förrän sonen tog på sig denna roll och här poserar han glatt med en japansk flicka. Båda har cowboyhatt och dragna pistoler.

Karin Henriksson

WASHINGTON En sådan övergång som i rubriken ovan kallas ”segway” på amerikanska och kan kanske vara på sin plats när man tänkte nämna något av vad som händer i USA medan fokus naturligtvis är riktat mot Japan, Nordafrika och Mellanöstern:

– president Barack Obama gav sig till sist in i vapendebatten i en försiktigt hållen debattartikel i Arizona Daily Star i söndags, men på tisdagen framkom att vapenlobbyn NRA tackat nej till att delta i möten som justitiedepartementet tagit initiativ till. Här mer info, inklusive intervju med NRA-chefen Wayne LaPierre, i Fox News, som menar att diskussionen måste handla om kriminella element.

– general David Petraeus avlade rapport om Afghanistan-kriget med maning till kongressen att ”tänka långsiktigt” enligt rapporteringen i The Hill, vilket torde vara en omskrivning för längre närvaro trots planerna på neddragning av i alla fall icke-stridande förband i sommar.

– diskussionen om en eventuell amerikansk inblandning i Libyen fortsätter, här två inlägg:

För: John Bolton, FN-ambassadör under George W Bush i The Daily, med argumentet: The Libyan strife directly affects profoundly important U.S. national interests. Our unwillingness or increasing inability to protect these interests will not only damage us today in Libya, but tomorrow elsewhere in the world.

Och emot: Roger Simon, krönikör i Politico, med följande konstaterande: And how many of these planes and pilots will those Arab countries use to help us maintain the no-fly zone over Libya? None. Zero. Zilch. The Arab League countries don’t want to kill Arabs in Libya. They want the United States to do it for them.

– de dagliga rutinerna rullar på som vanligt i Vita huset med bl a besked om vilka lag Obama tror mest på college-basketen, March Madness. Här är en elak betraktelse på vad upphovsmannen beskriver som ”enda 24/7, oberoende och helt icke-auktoriserade Vita huset-bloggen” och som följs på Drudge Report. College-basket är dock stort med, som alltid, utmärkt bevakning i USA Today och tips från en basketfan och -spelare som Obama intresserar åtskilliga.

Ola Säll

KAPSTADEN Sydafrikas mest ovilliga kändis sitter inlåst igen. Schabir Shaik var en gång president Jacob Zumas personliga ekonom och skötte allt ända ned till klädinköpen.

Shaik dömdes 2005 till 15 års fängelse för bedrägeri och för att ha utverkat mutor i samband med Sydafrikas jättelika vapenaffär i slutet av 1990-talet. Domaren uttalade sig om Shaiks ”korrupta förhållande” Zuma – som vid den tiden var vicepresident. De orden förföljer ännu Zuma.

Shaik tillbringade 28 månader av sitt 15-årsstraff bakom murarna. Han frigavs villkorligt på medicinska skäl. Det hette att han var döende på grund av högt blodtryck. Det handlade nog mer om politiska kontakter än dålig hälsa, gissade däremot oppositionspartierna.

Efter frigivningen har ”Shaik spotting” blivit något av en sport i Durban. Shaik siktas ständigt på lyxkrogar och golfbanor. För varje ny bild som publiceras urholkas förtroendet för Sydafrikas rättsväsende lite till.

Till sist blev dock trycket för stort på polisledningen och regeringen, sedan Shaik varit inblandad i handgemäng vid två olika tillfällen. Först gav han en kvinnlig reporter med fotograf en omgång på golfbanan, sedan hon ställt frågor om hälsotillståndet. Sedan, i fredags, drabbade han samman med en annan moskébesökare efter fredagsbönen. Shaik hade med sin bil blockerat moskéns parkeringsplats och ett uppträde slutade våldsamt.

Nu återstår att se om frigivningsnämnden anser att Schabir Shaik har brutit mot frigivningsvillkoren. I så fall måste han avtjäna resten av sitt 15-årsstraff – om inte gamle vännen president Zuma går emellan och utnyttjar presidentens rätt att ge nåd.

De tre bröderna Shaik hör till ANC:s innersta kretsar och brodern Mo är chef för Sydafrikas säkerhetstjänst.

Ola Säll

KAPSTADEN Det har börjat vända i Somalia. För första gången på flera år trycks islamisterna Al Shabaab tillbaka.

Afrikanska Unionens så kallade fredsstyrka Amisom har under tre veckors offensiv tvingat Al Shabaab till reträtt både i Mogadishu och ute på landsbygden.

Nu förstärker AU genom att skicka ännu fler soldater till Somalia för att backa upp offensiven.

I praktiken är det Burundi och Uganda som står för AU:s soldtatkår. Det finns 8000 på plats, men AU har lovat finansiera ytterligare 4000.  De första 1000 av de nya har just anlänt till Mogadishu från Burundi.

Offensiven har varit blodig. Minst 43 burundiska soldater har dödats, medan Uganda inte offentliggjort några dödssiffror. Inte heller finns några uppgifter om antalet döda bland civila eller bland islamisterna.

AU-styrkans uppgift är att backa upp den övergångsregering som länge suttit isolerad i Mogadishu och saknat all makt. Den har nu fått kontroll över cirka 60 procent av Mogadishus yta, med runt 80 procent av stadens två miljoner invånare, enligt vad AU:s speciella representant för Somalia, Boubacar Diarra säger till AFP.

AU-styrkan har även intagit områden på landsbygden, både längs Kenyas och Etiopiens gränser.

Karin Henriksson

WASHINGTON Kan vi ta den där låten vi pratade om istället?

Orkestern bytte då från Hail to the Chief till Born in the U.S.A och Barack Obama drog ner första skrattsalvorna på middagen i lördags hos The Gridiron Club.

Under några kvällar per år uppträder ju de amerikanska presidenterna som stå-upp-komiker (även om det förekommit ett par tillfällen när det ansetts opassande med tanke på krig och katastrofer). Obamas spökskrivare var ovanligt roliga denna gång. Förutom nämnda släng mot ”birthers”, alltså falangen som tvivlar på att han är född i USA, kom följande:

– om intervjun med Bill O’Reilly i Fox News: I don’t often have a chance to be in a room with an ego bigger than mine.

– om en av republikanska guvernörerna som gått till attack mot facket: I watched him during dinner. He tore into that filet like it was a public employee

– om en av de tänkbara republikanska motståndarna, Tim Pawlenty, i nästa års val: To be honest, I think the American people are going to have some tough questions for Tim. Specifically, ‘Who are you and where do you come from?’ Which is OK. Two years into my presidency and I’m still getting those questions.

Alla Washington-medier har rapporter från middagen och på ABC News-bloggen Political Punch återges hela Obamas tal, med en rejäl portion självironi.

Apropå middagar i Washington, så delades de årliga ”pollies” eller politiska konsulters egen Oscar just ut  inom American Association of Political  Consultants. Trots att de talrika konsulterna/strategerna kan ha stått på olika sidor många gånger om intygas att detta är en ”bipartisan” tillställning då man glömmer ”attack ads” och ”oppo research” där dynga grävts upp om motståndaren.

Karin Henriksson

WASHINGTON Den republikanske guvernören Scott Walker undertecknade den nya lagen som gör att en del offentliganställda i Wisconsin mister en del av sina fackliga rättigheter.

Protesterna hade rasat i mer än tre veckor i onsdags kväll  när republikanerna i delstatsparlamentet överraskande antog förslaget med hjälp av en omdiskuterad kringmanöver. De demokratiska ledamöterna, som hade flytt delstaten, anklagar majoriteten och guvernören för att använda personalen som brickor i ett politiskt spel och för att egentligen inte ha tacklat budgetkrisen.

På fredagen drog Walker också tillbaka planerna på att avskeda 1500 delstatsanställda. Vidare sa han i en intervju i ekonomikanalen CNBC att han visat omvärlden att Wisconsin är rätta stället att investera i och att tusentals nya jobb kommer att skapas.

Båda sidor uppger att striden stärkt just dem:

– republikanerna för att de vann och tydligt signalerat att de menar allvar i strävandena att krympa offentliga budgetar.

– demokraterna för att de nu anser det bevisat att republikaner är hjärtlösa och ute efter att krossa facket. De pekar på att bidrag till partikassorna vällt in och tänker  använda pengarna i försöken att avsätta (recall) republikanska ledamöter. Republikaner har för sin del inlett ansträngningar att avsätta demokratiska ledamöter.

Mer om ”recalls”, som nått utanför Wisconsin, i detta övergripande perspektiv i en lilafärgade delstat (alltså inte demokratiskt blå eller republikanskt röd) av Craig Gilbert i Milwaukee Journal Sentinel-bloggen:

”The national parties and outside groups are hugely invested in the outcome in Wisconsin. Many Republicans regard what Walker has done as an expression of their 2010 national election mandate. For Democrats, it’s the epitome of overreach. The two sides are not only preparing for the next election but still fighting over the meaning of the last one. Along come the Wisconsin recall elections, in a highly symbolic battleground-state setting, occupying the space between the 2010 and 2012 campaigns, to offer validation and energy to the winners.”

Här lite olika tolkningar: förre arbetsmarknadsministern Robert Reich om guvernörens statskupp i TPM och Jim Geraghtys påhittade valexpert Obis Thatcher-jämförelser i National Review Online. Sist: Politico om republikanerna bytt paroll om Obama, från ”Show me your birth certificate”, till ”Show me your budget cuts”.

Karin Henriksson

WASHINGTON En institution i Washington-politiken är borta. David Broder, mångårig krönikör i Washington Post, avled på onsdagen.

– Som så många andra här i Washington och i övriga landet blev Michelle och jag djupt sorgsna när vi hörde att en av journalistikens sanna bjässar gått bort, sa president Barack Obama i en kommuniké.

Den 81-årige Broder var aktiv in i det sista och så sent som i valrörelsen 2008 stötte jag ihop med honom på flera ställen som den sanne reporter han var – ute på gatorna med block och penna i högsta hugg för att ta reda på vad väljarna verkligen tyckte och tänkte.

Under sin långa karriär arbetade Broder först på avsomnade Washington Evening Star, sedan på New York Times, och  från 1966 på Washington Post, vidare var han gäst i debattprogram i tv.

Det fanns föralldel kritiker som tyckte att han var väl förutsägbar och alltför ofta gjorde sig till talesman för etablissemanget i kolumnerna. Men i Posts nyhetsartikel om hans död lyftes hans goda sidor fram – rättvis, eftertänksam, kollegial, hårt arbetande gentleman från Mellanvästern samt med allt större inflytande som krönikör och informell redaktör. Detta märktes första gången när han blev alltmer tveksam till Richard Nixon under Watergate-skandalen: With Broder skeptical, Nixon’s chances of survival seemed to shrink.

I det som blev hans sista krönika, i början av februari, tog han till sitt favoritlag Chicago Cubs och det hårda vintervädret i en analogi om Obama-administrationens svårigheter under den då tilltagande Egypten-krisen.