Annons
X
Annons
X

Cervenkas pengar

Andreas Cervenka

Andreas Cervenka

 

2013 var året då politiker och investerare bestämde sig för att det har vänt i Europa. Eller åtminstone att det inte kan bli värre. 2014 blir året då det kommer att framgå om det finns någon grund för detta i vad som brukar kallas för den verkliga världen. Klart är att även om börserna steg kraftigt under 2013, till och med i ett land som Grekland, känns optimismen lika avlägsen för många européer som ett svenskt guld i sommarens fotbolls-VM. Arbetslösheten är fortsatt skyhög och tillväxten mikroskopisk.

En viktig orsak är att banksektorn är i så dåligt skick, vilket kväver investeringar och nya jobb. Under 2014 ska äntligen locket lyftas på denna svarta lilla låda när Europeiska centralbanken ECB ska genomföra en hälsoundersökning av alla storbanker. För att sanningen om bankerna inte ska skapa panik sattes mycket hopp till den så kallade bankunionen. När den klubbades i slutet av 2013 blev det som ofta i EU-sammanhang: tjusiga ord men lika många frågetecken som svar. Och eftersom banktesten sker först i november riskerar en stor del av året gå åt till väntan.

Detta samtidigt som det fortfarande finns stor osäkerhet om stora länder som Italien och Frankrike.

Det var ECB-chefen Mario Draghi som med sitt löfte om att göra allt som krävs för att rädda euron fick den akuta krisen att utebli under 2013. I brist på alternativ lär han återigen få spela huvudrollen 2014 när trycket kommer öka på att Europa följer efter USA och Japan och sätta fart på sedelpressen.

På grund av föräldraledighet kommer bloggen inte att uppdateras förrän hösten 2014. Alla läsare önskas ett Gott Nytt År! 

 

Om bloggen


Andreas Cervenka är SvD Näringslivs krönikör. Har bland annat gett ut boken "Vad är pengar?" Här skriver han om svensk och internationell ekonomi, ofta med fokus på finanskrisen och dess konsekvenser.

Andreas Cervenka

 

 

Vem hade för några år sedan trott att stigande arbetslöshet skulle mötas med rusande aktiekurser? Att en svensk reporänta på 1 procent skulle kallas för ”extremt hög” och en europeisk BNP-tillväxt på några tiondels procent kallas för ”ljusare tider?”

Välkommen till 2013. Det var året då vi bland annat fick lära oss att dåliga nyheter är bra nyheter och tvärtom. Orsaken var att ännu mer kom att handla om de som tagit över en allt större del av ansvaret för den envist tröga världsekonomin: världens centralbanker.

Nollräntor och nytryckta pengar var fantastiska nyheter för börserna och världens miljardärer. Men det innebar också fortsatt skenande klyftor, begynnande bubblor och instabilitet, liksom tydliga tecken på att ekonomin utvecklat ett svårartat beroende av dessa billiga pengar.

USA:s centralbank Federal Reserve avslutade året med beskedet om att stimulanserna ska fasas ut, även om det sockrades med att det sker gradvis fram till slutet av nästa år och att nollräntorna består under lång tid framöver. Beslutet motiverades med att den så kallade återhämtningen i USA nu är ”stark” inte minst när det gäller jobben.

Äntligen är good news good news igen, jublades det. Substansen bakom denna glädje är statistik som visar att andelen amerikaner som står utanför arbetsmarknaden nosar på de högsta nivåerna på 40-år. Att det kan kallas för goda nyheter är kanske en tydligare illustration än något annat om hur perspektiven förflyttats efter sex års finanskris.

Andreas Cervenka

Någon som kommer ihåg tv-serien The Wire?

David Simon ligger bakom tv-succén som utspelar sig i knarkgängens Baltimore och som enligt hans egen beskrivning handlar om de människor som dömts ut, som inte längre behövs i ekonomin.

De har på senare år visat sig vara ganska många i USA, konstaterar David Simon och inte längre bara svarta utan även vit medelklass har kastats in i arbetslöshet och missbruk.

Han gör det i ett tal där han går till attack mot den otyglade kapitalism som han menar är på väg att klyva USA i två samhällen.

Talet hölls i samband med en festival i Sydney i november, men återgavs i förkortad form i brittiska tidningen The Guardian i söndags och har som det heter ”gone viral” med över 58 000 delningar på Facebook.

David Simons framhåller att han är anhängare av kapitalismen, men konstaterar att Karl Marx vision om vad som händer om den tillåts löpa amok tyvärr visat sig vara rätt skarpsinnig.

Kapitalismen har varit fantastisk för USA, enligt Simons, därför att den byggde på att varken kapital eller arbetare tilläts vinna. Istället var det kampen mellan dessa två intressen som gjorde att den fungerade.

Så är det inte längre.

 ”Istället har vi stigit ned i vad som bara kan beskrivas som girighet. Det här är bara girighet. Det är en oförmåga att inse att vi alla hänger ihop, att idén om två  Amerika är lika omöjlig som två Australien, två Spanien eller två Frankrike”.

Han beskriver dagens USA som en ”skräckföreställning”, där inkomsterna sjunker och grundläggande samhällsservice som utbildning överges.

Kapitalismen är på väg att göra slut på sig självt, menar David Simons.

Att använda kapitalismen som ritning för hur ett samhälle ska byggas är farligt, säger han, eftersom det finns andra värden än vad som ryms i en kvartalsrapport. Tron på att marknaden ska lösa problem som miljö, utbildning, klass- och rasklyftor och samtidigt fortfarande vinstmaximera är barnslig.

”Det är en barnslig föreställning och ändå argumenteras det passionerat för detta i mitt land. Och det skrämmer mig för att jag förvånas över hur bekväma vi är med att befria oss själva från vad som i grunden är ett moraliskt val. Sitter vi alla i samma båt, eller inte?”

 Läs hela talet här eller se det på Youtube nedanför.

YouTube Preview Image
Andreas Cervenka

 

Det är som bekant lite kymig stämning mellan USA och Kina just nu, efter att kineserna infört en flygförbudszon i östkinesiska havet.

För ett par veckor sedan kom en annan nyhet som fick rätt lite uppmärksamhet.

Vilket med tanke på vilka konsekvenser det på sikt kan få för relationerna mellan Kina och USA var lite förvånande.

Det var nyhetsbyrån Bloomberg som citerade ett tal av en av de högsta cheferna på Kinas centralbank Peoples Bank of China POBC, Yi Gang.

I talet förklarade han att det inte längre ligger i Kinas intresse att öka sin enorma valutareserv, som nyligen noterade ett nytt rekord på motsvarande 3 660 miljarder dollar, eller mer än Tysklands BNP, skriver Bloomberg.

Därmed kommer även den kinesiska valutan yuanen att tillåtas stiga mer i värde än hittills.

Kina har ju under lång tid medvetet hållit nere värdet på valutan i syfte att främja den egna exporten.

Men Yi Gang förklarade att en stark yuan nu gynnar fler kineser än det skadar.

I praktiken innebär detta att POBC kommer sluta köpa dollar och andra utländska valutor för att förhindra en uppgång för yuanen.

Något som kan få stora konsekvenser på sikt. Det är just interventionerna som gjort att Kina byggt upp sin enorma valutareserv och blivit den största utländska långivaren till USA.

I slutet av september uppgick Kinas innehav av amerikanska statspapper till 1 294 miljarder dollar. Bara Federal Reserve äger mer amerikanska statsobligationer än kineserna.

Så sent som 2002 ägde kineserna statspapper för 181 miljarder dollar. Det handlar alltså om enorma köp varje år det senaste decenniet. Kina har på detta sätt finansierat en stor del av USA:s bytesbalansunderskott.

Om signalerna som kommer från Kina stämmer lär det innebära att denna köpfest inte kommer att fortsätta i samma takt framöver.

Och när samtidigt Federal Reserve förr eller senare drar ned på sina stödköp av amerikanska skuldsedlar försvinner de två största nettoköparna.

Vad kommer det att innebära? Det är omdebatterat. En del menar att det är första steget på mot att dollarn  förlorar sin status som global reservvaluta, med katastrofala följder för USA på sikt.

Andra anser att betydelsen av Kinas dollarköp har överdrivits.

En sak är om Kina slutar köpa. En annan är om Kina kommer att sälja av sina dollarpapper. Klart är att en snabb försäljning skulle få stora konsekvenser. En rapport från Federal Reserve från augusti i år spådde att ett tvärstopp för den utländska utlåningen till USA skulle innebära en kraftig uppgång för statslåneräntan, från 2,9 procent 2014 till 5,5 procent.

Och en annan rapport från den amerikanska kongressen varnade nyligen för att stora kinesiska försäljningar skulle leda till både fritt fall för dollarn och stigande räntor.

Samma rapport påpekade dock att detta framstår som mindre sannolikt eftersom det skulle slå mot värdet på Kinas innehav och även skada landets export till USA.

Men det är ingen tvekan om att relationen mellan Kina och USA är allt annat än harmonisk.

I samband med skuldtaksbråket nyligen så var det också ord och inga visor från Peking.

USA vs Kina lär bli en av de viktigaste ekonomiska matcherna att hålla ögonen på 2014.

 

 

 

 

 

 

 

Andreas Cervenka

 

När Sanitec går till börsen är storbanken Nordea involverad på flera sidor i affären. Förutom att vara en av huvudrådgivarna vid introduktionen är banken också aktieägare i Sanitec och får vinstdelning om priset överstiger en viss nivå. Banken har därmed ett tydligt intresse av att få upp priset på så högt som möjligt. 

Sanitec, som tillverkar badrumsinredningar, blir den första stora börsnoteringen på Stockholmsbörsen på länge. Säljare är bolagets huvudägare, riskkapitalbolaget EQT.
Nordea är tillsammans med den schweiziska banken UBS huvudrådgivare vid introduktionen. Övriga banker är Carnegie och Handelsbanken. Enligt flera källor har Nordea varit den bank som varit mest optimistisk till Sanitec vid de möten med investerare som hållits de senaste veckorna.
Enligt Sanitecs prospekt får bankerna dela på cirka 100 miljoner kronor i arvoden i samband med introduktionen.
Men Nordea har också andra ekonomiska intressen i Sanitec.
Enligt Sanitecs prospekt äger Nordea Danmark 0,8 procent i den fond, EQT IV, som är största ägare i Sanitec. Dessutom äger Nordea också via Nordea Life Holding ytterligare 2,0 procent i EQT IV.

Banken är också direktägare i Sanitec med 1,0 procent av aktierna.
Innehavet är ett resultat av den djupa kris som Sanitec hamnade i 2009.
För att rädda bolaget gjordes en uppgörelse där bankerna skrev ned sina lån med 7,5 miljarder kronor i utbyte mot en ägarandel på 22,3 procent i Sanitec, där en del alltså hamnade hos Nordea.
Nordea har enligt prospektet ett vinstdelningsavtal som ger banken extra pengar om Sanitec i samband med börsintroduktionen får ett värde, inklusive skulder, på 700 miljoner euro, cirka 6,2 miljarder kronor.

I den analys av Sanitec som Nordea spridit till kunder och presumtiva investerare, och som SvD Näringsliv tagit del av, värderas Sanitec i intervallet 7,5-9,4 miljarder kronor – alltså klart över den tröskel där Nordeas vinstdelningsklausul faller ut.
I analysen påpekas att Nordeas analysavdelning arbetar helt självständigt och inte påverkas av det faktum att banken också agerar rådgivare till Sanitec.
Analysen skrevs innan ägarna satt prislappen för Sanitec vid introduktionen.

Aktien säljs ut i intervallet 54-66 kronor, vilket inklusive skulder motsvarar ett totalt värde på 7,0-8,2 miljarder, alltså även det över vinstdelningtröskeln.
Nordea framstår i sin analys som mer positivt till Sanitec än tillexempel Handelsbanken.
Nordea spår i sitt huvudscenario en rörelsevinst för bolaget nästa år på 82 miljoner euro och 91 miljoner 2015, jämfört med Handelsbankens prognoser på 77 respektive 88 miljoner, enligt de analyser som SvD Näringsliv tagit del av.
I sitt optimistiska scenario tror Nordea att Sanitecs vinst kan bli hela 89 respektive 99 miljoner euro för 2014 och 2015.
Nordea har varit i blåsväder tidigare när det kommer till att sitta på två stolar samtidigt vid en börsintroduktion.
När den danska smyckestillverkaren Pandora noterades 2010 uppmanades kunderna att teckna aktier. Samtidigt var Nordea ägare till knappt 4 procent av aktierna i Pandora via riskkapitalfonden Axcel.

Detta dubbelspel informerades inte investerarna om tillräckligt, ansåg danska finansinspektionen som polisanmälde banken.

Senare hamnade dessutom Pandora i problem och aktien störtdök till långt under introduktionskursen.
Nordea tycker inte att ägandet i Sanitec är ett problem och hänvisar till att informationen finns i prospektet.
”Nordea gör bedömningen att dessa omständigheter, och beskrivningen av dem i prospektet, inte är problematiska i relation till vårt uppdrag som rådgivare i samband med börsintroduktionen av Sanitec”, skriver Nordeas presschef Erik Durhan i ett mejl.

Allmänheten kan teckna sig för aktier i Sanitec fram till den 6 december och institutioner fram till den 9 december. Första handelsdag på börsen beräknas till den 10 december.