Cervenkas pengar
Andreas Cervenka
Andreas Cervenka
Dödläget i det amerikanska budgetbråket fortsätter och allt fler börjar nu oroligt snegla mot den 17:e oktober då USA inte längre kan låna om inte skuldtaket höjs.
Allt talar dock för att politikerna, i vanl
ig ordning, kommer fram till en uppgörelse fem i tolv, allt för att säkerställa högsta möjliga dramafaktor.
Men det finns ett annat scenario som borde oroa amerikanerna desto mer: attallt återgår tilldet normala.
En effekt av finanskrisen är ju att USA lånar till rekordlåga räntor, något som också gör att pressen på makthavarna i Washington att nå lösningar minskar.
Genomsnittsräntan för staten är just nu 2,4 procent enligt Congressional Budget Office CBO.
Men vad händer om räntan börjar stiga? Jo, räntekostnaderna skjuter förstås i höjden.
Enligt CBO kommer den del av statsskulden som är i publik ägo (som inte ligger i statliga fonder) år 2020 uppgå till 16 600 miljarder dollar, idag är motsvarande siffra 12 000 miljarder dollar.
De senaste 20 åren är den genomsnittliga ränta som staten betalat 5,7 procent, konstaterar kapitalförvaltaren Peter Tanous i ett inlägg på CBNC.com.
Det skulle alltså kunna betraktas som en normal räntenivå.
Om USA skulle betala denna ”normalränta” på statsskulden år 2020 skulle den amerikanska statens årliga räntekostnad uppgå till 930 miljarder dollar.
Det ska jämföras med de 1 100 miljarder dollar som staten 2012 fick in på inkomstskatter.
Statens totala intäkter var det året 2 500 miljarder dollar, och ränteutgifterna 225 miljoner dollar. De totala utgifterna var 3 600 miljarder dollar.
Bara en återgång till normala räntor skulle alltså äta upp en stor del av statens budget och få räntenotan att fyrfaldigas. Det skulle kräva enorma nedskärningar på andra områden eller resultera i ett ännu större budgetunderskott.
Faktum är att CBO i sina prognoser redan räknar med att räntan kommer stiga, men inte så mycket som till 5,7 procent. År 2020 räknar budgetkontoret med att ränteutgifterna stiger till 667 miljarder dollar och ett budgetunderskott på 800 miljarder dollar eller 3,5 procent av BNP.
Skulle räntan bli ännu högre skulle problemen förstås öka. 1980 var statslåneräntan i USA 14 procent.
I ljuset av detta var Federal Reserves beslut nyligen att fortsätta stödköpa obligationer för 85 miljarder dollar i månaden och lova nollräntor i ett par år till kanske inte så konstigt.
USA:s statsfinanser har nämligen blivit känsliga för stigande räntor. Men ju mer amerikanska statsobligationer Federal Reserve köper på sig desto lättare blir det.
Den ränta som staten betalar till Federal Reserve skickas nämligen tillbaka genom att banken delar ut sin vinst till finansdepartementet.
2012 var siffran 89 miljarder dollar enligt New York Times.
Det innebär alltså i praktiken att staten lånar gratis. Av sig själv.
Räkna därför med att det onormala är det nya normala. Allt annat blir för smärtsamt.
Andreas Cervenka är SvD Näringslivs krönikör. Har bland annat gett ut boken "Vad är pengar?" Här skriver han om svensk och internationell ekonomi, ofta med fokus på finanskrisen och dess konsekvenser.
