X
Annons
X

Cervenkas pengar

Andreas Cervenka

Andreas Cervenka

 

Efter fem år av krishantering som kan sammanfattas med uttrycket Mañana-my-friend närmar sig euroländerna ett kritiskt avgörande. Snart måste grundfrågan få ett svar: vem ska betala?

 

Att slira på sanningen framställs ibland som en form av snällhet. När det i själva verket är tvärtom. En läkare som avslöjar att ”jo, visst såg jag att du hade cancer redan ifjol, men jag ville liksom inte störa”, får knappast patienten att gå ned på knä av tacksamhet. När det gäller Europas banksektor har detta synsätt tyvärr blivit norm.

Europeiska centralbanken ECB ska under nästa år genomföra så kallade stresstester av eurozonens 130 största banker för att en gång för alla undersöka hur illa det är ställt. Det kan tyckas lite märkligt eftersom det redan genomförts inte mindre än två sådana övningar de senaste åren. Tyvärr har dessa varit lika stränga som att krocktesta en BMW genom att andas lite på motorhuven.

Detta agerande verkar ha bottnat i en rädsla för att sanningen skulle riskera att skada ekonomin, samt en förhoppning om att problemet på något magiskt sätt skulle försvinna av sig självt. Resultatet: ekonomin har skadats och problemet har bara blivit värre. Europa har fått banker som varit mer döda än levande och som bara hållits vid liv med hjälp av konstgjord andning. Den utdragna recession som blivit följden har i sin tur försämrat bankernas hälsoläge ännu mer och där står vi idag. Nu är det tänkt att sanningshalten ska stiga dramatiskt när uppgiften att testa bankerna istället överförs till en mer oberoende domare i form av ECB, istället för övervakningsmyndigheterna i bankernas respektive hemländer.

Att stresstesterna kommer att uppdaga ett gigantiskt hål i de europeiska bankernas balansräkningar är en lågoddsare. Hur stort? Ingen vet. Men de gissningar som cirkulerar är inte så muntra.

Internationella Valutafonden IMF har uppskattat att banker i Spanien, Italien och Portugal hotas av förluster på 250 miljarder euro, 2 200 miljarder kronor, bara på sina lån till företag. Siffran motsvarar en tredjedel av bankernas totala kapital. Wolfgang Münchau, kolumnist i Financial Times, har uppskattat de totala förlusterna i euroländernas banker till 2 600 miljarder euro, 23 000 miljarder kronor (!).

Riktigt så mycket pengar måste kanske inte skjutas till för att banksystemet ska hållas ovanför vattenytan. Men klart är att det handlar om mycket stora summor. Vilket naturligen för oss till frågan om vem som ska betala för detta. Det är nämligen högst oklart. Hittills har de enskilda staternas skattebetalare som bekant fått ta smällen. Enligt en uppgörelse i EU i somras är det tänkt att bankernas aktieägare i fortsättningen ska få ta en större del av bördan, liksom några av de som lånat ut pengar till banker. Men inte förrän 2018 kommer så kallade seniora långivare tvingas vara med att dela på kostnaden enligt de nya reglerna.

Men för återställa banksystemen i länder som Italien och Spanien räcker med stor sannolikhet inte ens detta: det behövs pengar utifrån, mer specifikt från den gemensamma europeiska räddningsfonden ESM. Problem 1: Tyskland vill inte utan kräver istället att alla bankernas långivare betalar mer innan skattepengar ens kommer ifråga. Tyskland och andra länder är också emot en gemensam insättningsgaranti för eurozonens banker, en förutsättning för att undvika massuttag och seriekonkurser vid en ny kris.

Problem 2: ESM innehåller totalt 500 miljarder euro varav 60 miljarder är öronmärkta för bankstöd. Det imponerar inte tillräckligt.

ECB-chefen Mario Draghi står därmed inför ett dilemma. Om testerna återigen är för snälla försvinner all trovärdighet och Europas zombiebanker lever vidare. Dåligt för ekonomin. Om de är för tuffa och blottlägger vidden av problemen utan att det finns räddningspengar på plats riskerar Europa en ny finanspanik. Dåligt för ekonomin. Så vad är lösningen?

Vid det senaste EU-toppmötet i Luxemburg gav politikerna besked: frågan skjuts upp.

Det är en strategi som inte håller länge till.

 

 

Om bloggen


Andreas Cervenka är SvD Näringslivs krönikör. Har bland annat gett ut boken "Vad är pengar?" Här skriver han om svensk och internationell ekonomi, ofta med fokus på finanskrisen och dess konsekvenser.