X
Annons
X

Cervenkas pengar

Andreas Cervenka

Andreas Cervenka

 

Att vi lever i kreditismens tidevarv råder det knappast någon tvekan om. Bolånen har för länge sedan passerat börsen som det stora samtalsämnet vid köksbord, i byggfuttar och taxibilar.

Med en skuldsättning i rekordklass hårdbevakar svensken bolåneräntan nästan hårdare än vädret. Inte en enda mikroskopisk liten räntepunkt slipper undan vår uppmärksamhet.

Kanske borde det klassiska uttrycket småsparare ersättas av storlånare. Att döma av debatten står och faller svensk ekonomi med räntan på våra bolån.

Att Finansinspektionen förändrar de så kallade riskvikterna för bolån är välkommet.

Hittills har svenska banker behövt ha nästan skrattretande lite kapital i buffert för pengarna de lånat ut till bostadsköp. Riksbankschefen Stefan Ingves konstaterade i ett tal för ett par år sedan att bankerna kunde komma undan med att stoppa undan en reserv på bara 2 800 kronor för varje utlånad miljon. Ännu värre är att bankerna till stor del kunnat bestämma sina riskvikter själva.

Men det är också viktigt att komma ihåg bieffekterna av de låga kraven på bolån.

Efter finanskrisen har kapital blivit en dyrbar bristvara för banker, inte minst på grund av nya regler.

Det är därför fullt logiskt att bolånen exploderat i storlek. För bankerna innebär det snabba och säkra pengar och dessutom går det åt väldigt lite kapital.

Att låna ut till företag är en helt annan historia. Där anses riskerna vara mycket större och att bevilja ett lån till Nisses Mekaniska i Gnosjö, oavsett hur välskött företaget är, tär mycket mer på bankens kapitalreserver.

Riskvikterna är många gånger högre än för bolån.

Resultat: det har blivit betydligt svårare för företag att få tillgång till bankfinansiering. Inte om du frågar bankerna själva förstås, de uppger alltid att alla som vill får låna. Men från den så kallade verkligheten kommer andra signaler. Företagarna är bara en av många organisationer som rapporterar om tuffare krav.

Statistiken visar också att utlåningen till företag har växt betydligt långsammare än bolånen sedan finanskrisen, något som bland annat går att utläsa i FI:s senaste rapport.

Detta är ett i högsta grad internationellt fenomen. I Storbritannien har bankernas ovilja att låna ut blivit en stor fråga. Centralbanken Bank of England har till och med infört ett särskilt program, Funding for Lending, som ska tvinga bankerna att låna ut mer, inte minst till företag.

I korthet går det ut på att bankerna själva får låna billigt från centralbanken i utbyte mot att de sedan lånar vidare till delar av ekonomin där pengarna kan göra nytta.

Där har det också diskuterats att ändra riskvikterna på företagsutlåning.

I Sverige är det desto tystare.

Varför är detta viktigt?

Väck vilken makthavare som helst mitt i natten, bankdirektörer inkluderade, och fråga var jobben och tillväxten ska komma ifrån och alla kommer att svara: små och medelstora företag.

Men pengar får de tydligen fixa själva.

Att låna ut till småföretag brukade vara bankers huvuduppgift förr i tiden, innan de blev beroende av trading, strukturerade produkter, ETF:er, fastighetsbubblor, derivatkorgar och gud vet vad de sysslar med nuförtiden.

Ett flera decennier långt segertåg för bankerna har inte skapat samma karnevalsyra i resten av samhället.

Hur många jobb har skapats när den svenska bolånestocken trefaldigats i storlek till över 2 000 miljarder kronor bara de tio senaste åren?

Att företag har tillgång till finansiering är grundläggande för att de ska kunna utveckla nya och bättre produkter, expandera och anställa människor. Nya jobb är i sin tur grunden för att hålla ekonomin, och välfärdssamhället, igång.

Allt detta brukar kallas för den riktiga ekonomin, och det är en väldigt viktig sak.

Det är den som avgör vår framtid, inte några räntepunkter hit eller dit.

Det är dags att vi börjar prata mer om det.

Om bloggen


Andreas Cervenka är SvD Näringslivs krönikör. Har bland annat gett ut boken "Vad är pengar?" Här skriver han om svensk och internationell ekonomi, ofta med fokus på finanskrisen och dess konsekvenser.