Världen svämmar över av pengar

Vad kommer bli en av världsekonomins stora utmaningar det kommande decenniet?

Svaret kanske förvånar en del: det finns för mycket pengar.

Med ett Europa fortfarande kvar i lågkonjunkturens grepp, ett USA som trots livstecken har långt kvar till toppfart och ett Kina på väg in i oroligare tider är det ett påstående som möjligen kräver sin förklaring.

Det handlar om ett fenomen som präglat världsekonomin i flera årtionden, att den finansiella sektorn exploderat och numera lever lite av sitt eget liv, frikopplad från den så kallade riktiga ekonomin.

I en färsk rapport, med titeln A World Awash In Money, konstaterar konsultfirman Bain & Co att världens finansiella tillgångar trefaldigades mellan 1990 och 2010, till sammanlagt 600 000 miljarder dollar (fjorton nollor för er därhemma som gillar matte.)

Det kan jämföras med världens samlade BNP som 2010 var 63 000 miljarder dollar.

Förklaringen stavas den globala finansifieringen: avregleringar, finansiella uppfinningar i form av nya former av värdepapper, kraftigt växande skuldsättning och tekniska landvinningar som tillsammans skapat en global kapitalfabrik.

Att den riktiga ekonomin inte alls hållit samma tempo brydde sig få om, innan det hela sprack 2007-2008. Resten är som det heter historia.

Men finanskrisen är faktiskt bara ett farthinder på vägen. Bain & Co spår att världens finansiella tillgångar kommer växa med ytterligare 300 000 miljarder dollar eller 50 procent till 900 000 miljarder dollar år 2020. Det motsvarar tio gånger världens BNP.

En stor del av ökningen spås komma från så kallade tillväxtländer som Kina.

Denna enorma pengapåse måste investeras någonstans, vilket faktiskt skapar problem.

Flera av dessa har vi redan sett bevis på, med enorma och allt nervösare kapitalflöden som i ett utstuderat flockbeteende strömmar till samma typer av tillgångar vilket tillexempel pressar ned räntor till rekordlåga nivåer. Samtidigt blir andra delar av ekonomin som desperat skulle behöva kapital utan.

Pengar kan också flöda blixtsnabbt in i länder och därigenom orsaka överhettning. Risken är också uppenbar för att det blåses upp globala bubblor i olika tillgångar.

Bain & Co målar upp ett scenario där vi får räkna med våldsamma kast i ekonomin, låga räntor och en avkastning på placeringar som får tidigare decenniers procentsiffror att se ut som mytomaners verk.

En annan konsekvens av detta är också att det blir svårare att sprida sina risker, eftersom tillgångar som tidigare brukade gå åt motsatt håll på senare år har haft en tendens att röra sig i tandem.

Storföretag kommer enligt konsulterna på Bain i framtiden att tvingas agera som hedgefonder för att skydda sig mot stora upp – och nedgångar i ekonomin. Att spekulera blir lika viktigt som att producera.

De smarta utnyttjar enligt Bain läget till verkligt långsiktiga satsningar, men frågan är hur många som kommer att ha det tålamodet.

En annan vinkling på samma tema kom före sommaren från den brittiske ekonomiprofessorn John Kay som menade att nästa kris bara är en tidsfråga eftersom den finansiella sektorn utvecklats till en självständig organism som livnär sig på spekulation, bubblor och krascher.

Övriga får finna sig i att ta plats i baksätet och spänna fast säkerhetsbältet.

En ordning som alltså kan förvandla 900 000 miljarder dollar till lika mycket hot som möjlighet.

Rättelse: I en tidigare version uppgavs att 600 000 miljarder dollar är elva nollor, rätt vilket vakna läsare påpekade är fjorton nollor.