EU-höjdaren som vill chockhöja kraven på bankerna

 

Igår var det dags igen. Internationella valutafonden IMF varnade för  övervärderade svenska bostäder, och att för att Sverige har en enorm finanssektor, hög skuldsättning bland hushållen och svag amorteringskultur. 

Även Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen är fortsatt oroad för den svenska kredithungern.

Som bloggen skrev  tidigare i veckan gör den stora finanssektorn att den svenska ekonomin som helhet är skyhögt skuldsatt jämfört med tillexempel USA.

Vilket var en anledning till att finansmarknadsminister Peter Norman nyligen gick ut och annonserade att kraven på bankerna måste höjas ytterligare. 

Men är det Sverige och EU gör när det gäller bankerna bara duttande?

Ja, kanske om man ska tro Jörgen Holmquist  som framträdde på ett seminarium anordnat av SNS häromveckan.

Om ni inte känner igen namnet är det ingen skam, men Jörgen Holmquist var fram tills för  ett par år sedan Sveriges högst uppsatta tjänsteman i EU, som generaldirektör för den inre marknaden. Där ingår ansvaret för att reglera finansmarknaden, så Jörgen Holmquist var en av de mäktigaste personerna inom EU när det gäller bankfrågor.

Därför är hans åsikter smått sensationella.

Jörgen Holmquist menar nämligen att kraven på bankerna är för lågt satta. Enligt de nya så kallade Basel III-reglerna behöver bankerna inte ha mer än 3 procent ”riktigt” kapital i förhållande till utlåningen, det vill säga utan att siffrorna räknats om med hjälp av komplicerade riskviktsmodeller.

Det ska jämföras med kanske 30-40 procent i ett vanligt industriföretag.

– Banker kommer även efter Basel III att ha bara en tiondel så mycket kapital som vanliga företag, säger Jörgen Holmquist.

Jörgen Holmquist ställer frågan om inte bankerna borde tvingas ha väsentligt mycket mer kapital än idag. Och då handlar det inte om någon procentenhet hit eller dit.

– Jag pratar om mycket, mycket högre nivåer än vad som diskuteras idag. Jag tycker att det är något som politikerna seriöst bör överväga.  Det skulle göra att bankernas intressen skulle vara mer i linje med samhällets, säger Jörgen Holmquist.

Idag är det rationellt för bankerna att ta höga risker eftersom staten alltid rycker ut och räddar dem vid kriser.

– Det är också intressant att notera att bankers kapital historiskt var mycket högre, på samma nivå som i andra företag. Nivåerna har fallit sedan de statliga implicita garantierna kom in i bilden, säger Jörgen Holmquist.

Han lyfte också fram problem med att skärpa kraven, inte minst att bankerna kommer att vara starkt emot.

Det är ju redan emot de ganska modesta höjningar som nu genomförs. Det är inte förvånande, säger Jörgen Holmquist.

– Låg kapitalnivå betyder hög belåning, vilket betyder hög avkastning på kapitalet vilket påverkar ersättningarna.  Tillsammans med den statliga garantin är det en drömsits. Varför ska du avstå från det?

– Jag tror inte vi kommer att få se radikalt höjda kapitalkrav, men politiskt borde det diskuteras. Jag tror att det är rätt lösning. Det borde även gynna bankerna, eftersom mycket kapital minskar behovet av detaljerad och hård reglering från statens sida. Statliga garantier behövs ju inte längre, säger Jörgen Holmquist.

Liknande åsikter har förts fram från olika håll, inte minst från flera akademiker. Men att en tidigare hög EU-tjänstemän är inne på samma linje är intressant.

Att detta skulle vara rätt revolutionerande framgår av följande räkneexempel. Om de svenska bankerna skulle öka relationen mellan eget kapital och utlåning till 25 procent, från dagens nivåer på under 5 procent, skulle det betyda att de skulle behöva ta in runt 2 500 friska miljarder från ägarna.

Vilket de nog inte är så sugna på.

Tidigare artiklar:

Siffran som bankerna talar tyst om

Bankernas skulder 11 900 miljarder

Varannan vinstkrona från staten

Därför borde bankerna inte få dela ut pengar

Bokstaven som kan lösa finanskrisen