Annons

Cervenkas pengar

Andreas Cervenka

Andreas Cervenka

 

Minns ni Island?

Öriket som blåste upp tidernas största bankbubbla och som i princip kollapsade när finanskrisen slog till 2008.

Landets banksektor hade vid kraschen hunnit bli mer än tio gånger större än Islands BNP vilket får finanskrisen i Europa att framstå som en lätt krusning på ytan av en liten skogstjärn.

Idag, när Europa fortfarande i högsta grad lider av sviterna efter krisen, är läget på Island betydligt ljusare, med både tillväxt och låg arbetslöshet.

Hur det är möjligt berättar Islands president Olafur Ragnar Grimsson i en intervju på det nyss avslutade ekonomiska toppmötet i Davos, som citeras av bloggen Zerohedge.

– Jag tror det främsta skälet är att vi var kloka nog att inse att det här var en grundläggande social och politisk kris men framförallt att vi inte följde den rådande ortodoxa läran i västvärlden under de senaste 30 åren. Vi införde valutarestruktioner, vi lät bankerna gå omkull, införde stöd till de fattiga och vidtog inte besparingsåtgärder i den skala som vi sett i Europa. Slutresultatet fyra år senare är att Island har en återhämtning som ser väldigt annorlunda ut än i andra länder i Europa, säger Olafur Ragnar Grimsson.

Skulle då Islands beslut att låta bankerna gå omkull fungera även i Europa?

– Ja, det tror jag. Jag frågar ofta varför människor varför de behandlar bankerna som en slags heliga kyrkor i den moderna ekonomin. Varför tillåts inte privata banker precis som flygbolag och teleoperatörer gå i konkurs om de drivits på ett oansvarigt sätt? Teorin att man måste rädda banker är en teori om att bankirer tar vinsterna vid framgång och låter vanliga människor bära bördan vid misslyckanden genom skatter och nedskärningar. Människor i en upplyst demokrati kommer inte att acceptera det i det långa loppet, säger Olafur Ragnar Grimsson i intervjun.

Presidenten noterar också en annan sak. Att när bankerna på Island föll började plötsligt andra sektorer i ekonomin, som IT-industrin, att blomstra.

– Lärdomen är att om man vill ha en konkurrenskraftig ekonomi är en stark finansbransch dåliga nyheter, även om den är framgångsrik, eftersom den tar talanger från andra sektorer, förklarar presidenten.

Detta fenomen har jag för övrigt skrivit om tidigare här.

Den isländske presidentens ord är tänkvärda, inte bara för euroländerna utan kanske även för Sverige.

Se hela intervjun här.

 

 

Om bloggen


Andreas Cervenka är SvD Näringslivs krönikör. Har bland annat gett ut boken "Vad är pengar?" Här skriver han om svensk och internationell ekonomi, ofta med fokus på finanskrisen och dess konsekvenser.

RSS Krönikor från Nliv.se

  • Då hyllad som ”Amerikas borgmästare” – nu hånad 8 december, 2019
    Har Rudy Giuliani blivit galen? Den frågan hörs allt oftare i USA, även från hans tidigare anhängare. President Trumps personliga advokat har på många sätt gjort en resa från hjälte till att vara hånad.
  • Fritt fram för dömda sexförbrytare på Tinder 8 december, 2019
    Medan konkurrenterna aktivt går igenom användarna för att stoppa sexförbrytare, genomför dejtingappen Tinder ingen kontroll. ”Det finns definitivt dömda sexbrottslingar på våra plattformar” säger en talesperson för bolaget till amerikanska CJI.
  • Bäckströms glädjebesked – tillbaka från skada 8 december, 2019
    Washington har fått klara sig utan Nicklas Bäckström i åtta matcher.Men nu är svensken redo för spel igen.– Jag är redo att köra, säger 32-åringen och ger klartecken för mötet med Columbus på måndag.
  • Även 50 år gamla klimatmodeller hade rätt 8 december, 2019
    Klimatförnekare brukar retoriskt fråga sig varför man ska tro på dagens prognoser, när de tidigare haft så fel. Men nu visar forskning att de tidiga klimatmodellerna inte alls var så dåliga som vissa tycks tro. Tvärtom.
  • ”Klimatsmart med hög tillväxt i svensk industri” 8 december, 2019
    Ju mer svensk industri exporterar och ersätter kolkraftsbaserad industri på världsmarknaden, desto mer sänks de globala koldioxidutsläppen. Klimatpolitiken bör därför bidra till ökad export av svenska varor, skriver Louise Meijer, M.