Annons

Cervenkas pengar

Andreas Cervenka

Andreas Cervenka

 

Och så var de bara elva…

När kreditvärderingsinstitutet Moody’s häromdagen fråntog Storbritannien det högsta betyget AAA innebar det att en exklusiv klubb med en snabbt krympande medlemsskara blev ännu mindre.

Nu återstår bara elva länder i hela världen som har betyget AAA hos alla de tre stora kreditinstituten Moody’s, S&P och Fitch, enligt den här sammanställningen.

(Sverige är ett av dem).

Jaha, än sen då?

Många kommentarer de senaste dagarna har handlat om att ett förlorat kreditbetyg inte har någon större betydelse, inte minst när så många andra länder också råkat ut för samma sak, inte minst USA.

Men som symbolik är det desto viktigare.

Vi kan börja med att backa bandet lite.

Före finanskrisen hade 21 länder i den utvecklade världen betyget AAA. Idag är siffran alltså nere på nästan hälften om vi inte räknar med pyttelandet Liechtenstein som bara betygsätts av ett av instituten.

Enligt banken JP Morgan hade länder som tillsammans motsvarade 50 procent av världens BNP kreditbetyget AAA år 2007.

Redan innan Storbritanniens sänkning var siffran nere på 15 procent.

USA och Frankrike är två jättar som inte längre platsar i den högsta ligan.

Scenförändringen är enorm. 2007 var Spanien fortfarande klassat som ett AAA-land, idag är kreditbetyget bara ett snäpp ifrån så kallad skräpstatus.

Och klubben lär bli ännu mindre. Av de länder som idag har kvar sitt AAA-betyg hos alla tre stora kreditfirmor står flera inför hotande nedgraderingar eftersom utsikterna är negativa; det gäller Tyskland, Finland, Nederländerna och Luxemburg.

Bara sju länder har AAA och så kallat stabila utsikter: Australien, Kanada, Danmark, Sverige, Norge, Singapore, Schweiz.

Banken Citigroup förutspådde ifjol att bara Kanada och de nordiska länderna på sikt kommer att kunna stanna kvar i AAA-sfären.

Allt detta är förstås en konsekvens av att skuldnivåerna exploderat  i västvärlden de senaste åren, där riskerna flyttats från den privata till den offentliga sektorn och sedan spridit sig vidare från land till land. Tyskland drabbas tillexempel eftersom landet förväntas bidra med enorma summor för att rädda andra euroländer.

En dominoeffekt som går allt fortare.

Att utvecklingen också innebär ökande politiska risker är valet i Italien en tydlig påminnelse om.

Det innebär också ett paradigmskifte när världens placerare tvingas inse att även några av jordens största ekonomier faktiskt kan utgöra en kreditrisk.

Sänkningen av Storbritannien är intressant. Ett land med egen centralbank som kan trycka egna pengar behöver ju definitionsmässigt aldrig ställa in betalningarna. Det kommer alltid finnas nytryckta pengar att betala skulderna med.

Det fungerar dock bara så länge som långivarna litar på att dessa pengar har något värde.

Och Storbritannien är det land som kanske varit mest aggressivt  i sin pengaproduktion. Centralbanken Bank of England har dessutom tillåtit inflationen att dra iväg.

Världens placerare röstar nu med fötterna och sänker pundet till rekordlåga nivåer.

En annan konsekvens av det minskande antalet AAA-länder är att det påverkar stabiliteten i hela det finansiella systemet.

Så kallade riskfria tillgångar är den viktigaste komponenten i den komplexa konstruktion som utgör världens finansmarknader och när det blir allt mer ont om denna insatsvara innebär det att kreditmaskinen fungerar allt sämre och riskerna ökar, något som jag berört bland annat här.

På kort sikt innebär kreditbetygen kanske ingen större anledning att hetsa upp sig. Statslåneräntorna i USA och Storbritannien är ju rekordlåga trots skakiga finanser.

Obligationsinvesteraren Bill Gross brukar förklara det som att världens investerare fortsätter att köpa amerikanska statspapper eftersom de är ”den minst smutsiga skjortan i tvättkorgen”, det vill säga acceptabelt brunsåsfläckig jämfört med de rödvinsfärgade historierna från Europa.

Problemet uppstår förstås när alla skjortor är så skitiga att det framstår som rationellt att börja leta efter något helt annat att ta på sig.

Den dagen, om och när den kommer, lär det bli desto mer dramatiskt.

Om bloggen


Andreas Cervenka är SvD Näringslivs krönikör. Har bland annat gett ut boken "Vad är pengar?" Här skriver han om svensk och internationell ekonomi, ofta med fokus på finanskrisen och dess konsekvenser.