Annons

Cervenkas pengar

Andreas Cervenka

Andreas Cervenka

Som SvD Näringsliv skriver idag lovar Nordea högre utdelning till aktieägarna, något som inte gillas av svenska Finansinspektionen som tycker att storbanken borde vara försiktigare med sitt kapital.

Varför är de så nervösa? 

För att förstå kan det vara värt att påminna om en liten tumregel som gäller för stora banker, nämligen att de gärna expanderar globalt men dör lokalt.

Begravningarna tenderar att bli ganska dyra historier, och då handlar det inte om överprisade blomsterkransar eller smörgåstårtor vilket länder som Island, Irland och Cypern kan upplysa om.

För Nordea som har sitt huvudkontor och legala säte i Sverige är det till svenska skattebetalare slutfakturan kommer att skickas om det skulle gå riktigt illa.

Det handlar om ganska stora pengar.

För fem år sedan, i slutet av tredje kvartalet 2008 precis när Lehman Brothers hade gått i konkurs, uppgick Nordeas totala tillgångar (vilket för en bank är samma sak som utlåning) till 439,8 miljarder euro, enligt Nordeas delårsrapport. 

Samma kvartal i år hade siffran stigit till 625,8 miljarder euro. Det är en ökning med hela 42 procent.

Som jämförelse har svensk ekonomi under samma tid växt med runt fem procent.

Sveriges BNP var ifjol 3 550 miljarder kronor. Den kan alltså jämföras med Nordea som med tillgångar på 5 560 miljarder till dagens växelkurs är drygt 1,5 gånger större.

Bara Nordeas ökning sedan 2008, 1650 miljarder kronor, motsvarar nästan ett halvt Sverige uttryckt i BNP.

Med andra ord har Nordea bara blivit en ännu större skugga som vilar över Sverige, i form av en potentiell risk.

Men Nordea säger ju att de är supersäkra och redan har byggt upp en tillräckligt stor buffert?

Jovisst, enligt det snåriga sätt som banker och myndigheter gärna väljer att redovisa på har den så kallade primärkapitalrelationen stigit från 7 procent 2008 till 11,5 procent idag, enligt Nordeas delårsrapporter, klicka här och här. 

Det låter ju bra.

Men som läsare av den här bloggen vet så finns det ett även ett annat mindre komplicerat och allt mer populärt sätt att räkna, nämligen eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna.

Mätt på detta sätt ligger Nordea idag på 4,6 procent jämfört med 4,0 procent 2008.

En marginal som i ett större perspektiv inte framstår som överdrivet betryggande.

Som jämförelse kan nämnas att vanliga industribolag ligger på 30 procent eller mer och svenska sparbanker på 16 procent. 

Detta innebär i klartext att om världen drabbas av en ny finansiell tsunami så är det inte Nordeas storägare och styrelseordförande Björn Wahlroos som kommer att rädda banken (om han inte råkar ha några hundra miljarder kronor av privata pengar som ligger och skräpar).

Problemet lär istället landa hos två män vid namn Anders och Stefan, med efternamnen Borg och Ingves.

Och det är just därför som Finansinspektionen och finansdepartementet är så klåfingrigt intresserade av hur mycket pengar Nordea vill dela ut till sina ägare.

Det är inte bara en rättighet utan även en skyldighet. Allt annat vore nämligen tjänstefel.

 

 

Tidigare artiklar:

Han vill chockhöja kraven på bankerna 

Siffran som bankerna talar tyst om

Bankernas skulder 11 900 miljarder

Varannan vinstkrona från staten

Därför borde bankerna inte få dela ut pengar

Bokstaven som kan lösa finanskrisen

 

 

 

 

 

Om bloggen


Andreas Cervenka är SvD Näringslivs krönikör. Har bland annat gett ut boken "Vad är pengar?" Här skriver han om svensk och internationell ekonomi, ofta med fokus på finanskrisen och dess konsekvenser.

RSS Krönikor från Nliv.se