Annons

Cervenkas pengar

Andreas Cervenka

Andreas Cervenka

 

”BNP väntas ha ökat med kalenderkorrigerade 1,4 procent under det första kvartalet 2013 enligt SIX Market Estimates sammanställning av åtta analytikers estimat.”

Så brukar det låta, på torr finansprosa, inför den hälsorapport över svensk ekonomi som Statistiska Centralbyrån lämnar varje kvartal. Imorgon onsdag är det dags igen.

Oändliga kalkylbad kondenserade till en procentsiffra, för säkerhets skull angiven med en decimal. Vad säger den oss egentligen?

Till att börja med är själva siffrorna osäkra, vilket även SCB medger. Tillväxten kan under- eller överskattas ganska rejält vilket visar sig först i efterhand.

En BNP-tillväxt på 1,4 procent är rätt magert. Jämfört med många länder i EU är det dock nästan att betrakta som högkonjunktur. Sverige har en tid framstått som en trivsamt prunkande trädgård skyddad från de isvindar som blåser över Europa.

Samtidigt: bilar som brinner i svenska förorter, något som ger rubriker till och med i affärstidningar som Financial Times och Wall Street Journal. Stockholm och upplopp är två ord som sällan träffar på varandra i samma mening. Den som plöjer SCB:s sifferserier associerar inte heller självklart till brandrök och sirener.

Detta för in oss på problemen med BNP som ekonomisk värdemätare, nämligen följande: det fångar inte riktigt upp allt. För att uttrycka sig försiktigt.

Detta är ämne för en hel avhandling. Men för att sammanfatta så tar BNP inte hänsyn till vår påverkan på klimat, miljö och människors hälsa. Vilket får anses vara rätt stora luckor. BNP är också anpassat för en tillverkningsekonomi och är därmed inte optimalt i en digital värld fylld av gratisinformation. Och så vidare.

Den Nobelprisbelönade ekonomen Joseph Stiglitz har påpekat att BNP-måttet också bidragit till till att försköna ekonomin i många länder vilket bäddade för finanskrisen. En stor del av det värde som såg ut att skapas enligt BNP-statistiken var kopplat till stigande skuldnivåer och tillgångspriser, pengar som senare visade sig vara luft. En tankeställare för Sverige där hushållens skuldsättning ökat kraftigt under flera år.

Dessutom tas ingen hänsyn till om rikedomen är skevt fördelad i samhället. Nyligen visade tillexempel statistik från OECD att Sverige är det land i västvärlden där inkomstklyftorna växt snabbast sedan 1995. De senaste åren har flera alternativ till BNP tagits fram. Nyligen lanserade amerikanska forskare Social Progress Index som tar hänsyn till alltifrån hälsa till yttrandefrihet och miljö. Världens bästa land enligt detta sätt att mäta: Sverige. Just det, upploppens nya hemland där utländska tv-kanaler flockas. Kanske en påminnelse om att siffror per definition aldrig blir ett heltäckande sätt att beskriva mänsklig samvaro. BNP-måttet kan och bör förbättras och förändras. Men hur förfinade de nya modellerna än blir bör de alltid kompletteras med användning av de klassiska mätinstrumenten ögon, hjärta och hjärna.

 

 

 

 

 

Om bloggen


Andreas Cervenka är SvD Näringslivs krönikör. Har bland annat gett ut boken "Vad är pengar?" Här skriver han om svensk och internationell ekonomi, ofta med fokus på finanskrisen och dess konsekvenser.

RSS Krönikor från Nliv.se