Annons

Cervenkas pengar

Andreas Cervenka

Andreas Cervenka

 

Hur mycket sanning tål allmänheten om vad som händer i den ekonomiska maktens korridorer?

Den frågan har ställts på sin spets i ett mål mellan nyhetsbyrån Bloomberg och europeiska centralbanken ECB, rapporterar sajten Wobbing.eu.

Det handlar om vad ECB visste eller inte visste när det gäller hur Grekland dolde sin ohållbara skuldsituation under åren innan landets skuldkris exploderade. Det visade sig bland annat att siffrorna förskönats genom handel med avancerade finansiella instrument.

När detta blev känt bidrog det till en djup förtroendekris för Grekland och blev ett av startskotten för den akuta europeiska skuldkrisen.

Bloomberg anser att det finns två specifika dokument som avslöjar vad ECB kände till. Men banken har nekat till att lämna ut dem med hänvisning till att ”det skulle undergräva allmänhetens förtroende när det gäller effektiviteten i genomförandet av den ekonomiska politiken i EU och i Grekland. ”

Hoppsan. En invändning som nästan för tankarna till denna klassiska filmsekvens med Jack Nicholson:  ”You can’t handle the truth!”

Bloomberg vill ha svar på två enkla frågor.

1: När fick ECB reda på att Grekland mörkat allvaret i sin skuldsituation?

2: Vad visste ECB om kvaliteten på de säkerheter som den grekiska regeringen använde för att säkra lån från ECB?

Wobbing.eu konstaterar att det bara kan sluta illa för ECB:

a) Om banken kände till sifferfifflet hamnar en del av ansvaret för det grekiska fiaskot på ECB.

b) Om banken inte kände till det kan det ifrågasättas om ECB svarade upp till sina skyldigheter att övervaka efterlevnaden av reglerna för valutasamarbetet EMU.

I första instans har en av EU-domstolarna gett ECB rätt. Skälet var att det inte ansågs ”vara i allmänhetens intresse” att känna till hur bra eller illa informerat ECB var.

Domstolen hänvisade till en regel som ger ECB rätt att hålla inne med dokument som kan skada allmänhetens intressen. Och det väger alltså tyngre än att det kan anses vara i allmänhetens intresse att veta hur det ligger till.

Med andra ord: det är bäst om folk är lyckligt ovetande om hur illa det är ställt.

Bloomberg ger sig dock inte utan har överklagat.

Chefredaktören Matt Winkler säger enligt Wobbing.eu:

”Det är ganska enkelt. Vi kräver att alla handlingar lämnas ut som visar hur Grekland kunde finansiera sig till ett utsatt läge som blev den europeiska skuldkrisen som vi känner den. Det gynnar samtliga medlemmar i EU, alla medborgare, alla skattebetalare och säkerligen de finansiella marknaderna. Öppenhet är något som har en förmåga att ge ett upplysande perspektiv”, säger han.

Det är inte första gången Bloomberg slåss mot en centralbank. 2008 stämde nyhetsbyrån Federal Reserve med krav om att banken skulle lämna ut information om vilka banker som fått nödlån.

Federal Reserve vägrade men förlorade. När informationen kom ut gav det en helt ny bild av vad som hände den dramatiska hösten 2008, där Federal Reserve lånade ut sammanlagt 1 200 miljarder dollar till Wall Streets stora banker.

Med tanke på den enorma makt som ECB fått efter finanskrisen är bristen på öppenhet inte precis något som imponerar.

Om det inte finns något konstigt att dölja är det väl bara att hosta fram  dokumenten.

Och så undrar makthavarna i Bryssel och Frankfurt varför det finns en misstro mot EU och dess institutioner.

Fram till den 6 maj kan organisationer yttra sig till domstolen och stödja antingen Bloomberg eller ECB, skriver Wobbing.eu.

 

 

 

 

 

 

Om bloggen


Andreas Cervenka är SvD Näringslivs krönikör. Har bland annat gett ut boken "Vad är pengar?" Här skriver han om svensk och internationell ekonomi, ofta med fokus på finanskrisen och dess konsekvenser.

RSS Krönikor från Nliv.se