Annons

Cervenkas pengar

Andreas Cervenka

Andreas Cervenka

 

Stockholmsbörsen går mot ett bra år, hittills har index stigit med 19 procent och det återstår bara knappt fem procent till det all-time-high som sattes den 16 juli 2007.

Stigande börskurser brukar spegla ökad optimism hos företagen, men trots detta har en annan ekonomisk indikator väldigt långt kvar till toppnivåerna: näringslivets investeringar.

Nya siffror från Statistiska centralbyrån som släpptes idag visar att investeringarna i år väntas minska med 2 procent till 55,9 miljarder kronor. Nästa år spås en liten ökning till 57,5 miljarder kronor.

De flesta industrier håller i pengarna och trots den stora bostadsbristen på sina håll väntas summan av investeringarna i bostäder landa i nivå med fjolårets, för att stiga nästa år. Läs hela listan på vilka branscher som ökar och minskar här. 

Investeringsenkäten, oktober 2013

Nedgången kommer efter flera års ökning, men kurvan här ovan avslöjar att investeringarna inte ens är i närheten av nivåerna 2007 och 2008, alltså före finanskrisen.

Då låg den årliga siffran på som mest cirka 70 miljarder kronor.

Och trots en viss återhämtning är summan faktiskt lägre än vid millennieskiftet.

Det går alltså att tala om ett förlorat decennium när det gäller näringslivets investeringar.

Under samma tid har det index som visar Stockholmsbörsens utveckling inklusive företagens utdelningar, SIX Return Index, stigit med nära 100 procent.

Detta borde vara dåliga nyheter. På lång sikt brukar det vara svårt att skapa ekonomiskt välstånd utan att investera i framtiden, på samma sätt som ett hus som inte underhålls ordentligt riskerar att falla ihop efter ett tag.

Ännu märkligare är den till synes låga investeringsviljan med tanke på att det är billigare än någonsin för företagen att låna.

Igår kom som av en händelse SCB med siffror över hur mycket näringslivet lånat genom att ge ut värdepapper. Där noterades nytt all-time-high: totalt 6 171 miljarder.

Bankerna ökade sin upplåning med 24 miljarder och övriga företag med 12 miljarder, bara under oktober månad.

Vad dessa pengar används till vore intressant att veta, men de tycks alltså inte plöjas ned i nya maskiner eller fabriker.

Som konstaterades i en krönika häromveckan är företagens ovilja att investera ett fenomen som återfinns i många länder, inte minst USA där börserna samtidigt slår nya rekord.

Om varför det är så finns det flera teorier. En tes är att företagsledningarna blivit alltmer kortsiktiga i takt med att de utrustats med optionsprogram och andra berikningsinstrument.

För Sverige blir det inte bättre av att de offentliga investeringarna också lyst med sin frånvaro ganska länge, vilket många har påpekat.

Organisationen Svenskt Näringsliv skrev i våras att summan av Sveriges underinvesteringar i infrastruktur är 300 miljarder kronor.

Tankesmedjan Global Utmanings ordförande Kristina Persson, tidigare vice riksbankschef,  har uppskattat investeringsbehovet till 800 miljarder kronor.

För att summera: både privata företag och staten håller igen på investeringarna. 

Så har inte heller Sveriges tillväxt mätt som BNP per capita rört sig nämnvärt sedan 2007 och arbetslösheten är högre än för tio år sedan.

Någon som anar ett samband?

 

 

Om bloggen


Andreas Cervenka är SvD Näringslivs krönikör. Har bland annat gett ut boken "Vad är pengar?" Här skriver han om svensk och internationell ekonomi, ofta med fokus på finanskrisen och dess konsekvenser.

RSS Krönikor från Nliv.se