Den svenska konjunkturen är enligt många bedömare på väg ned i en mörk källare, en bild som numera till och med delas av finansminister Anders Borg som hade några märkliga och
dansanta sensommarveckor som optimist i höstas.
Krisstämningen lyser dock med sin frånvaro, och i julhandeln rådde
sedvanlig yra.Kanske beror det helt enkelt på att vi efter över fem år börjat ruttna rejält på hela finanskrisgrejen.
Det är i såfall helt naturligt, konstaterar Financial Times
blogg Alphaville i ett intressant inlägg. Intresset för samhällsproblem tycks följa samma mönster, oavsett vad det handlar om, där den akuta krispaniken snabbt avtar och följs av en fas där minnen om hur illa det var förträngs och ersätts av en ”äh-nu-kör-vi”-anda.
Det gäller enligt Alphaville tillexempel viljan att skärpa reglerna för banker, där politiker och myndigheter nu tävlar om att
linda in piskan i bomull.En kurva som baseras på artikeln ser ut så här:
Vi går alltså från alarmism till att inse vad problemet verkligen handlar om för att sedan gradvis tappa intresset igen. Artikeln handlade då om miljöfrågan i USA men kan översättas till en rad andra frågor.
Intresset följer enligt Anthony Downs fem olika stadier:
1) Förstadiet. Experter varnar för ett problem som ännu inte uppmärksammats.
2) Upptäckt. När allmänheten blir medvetna om problemet uppstår samtidigt en slags euforisk tro på att det snabbt kan lösas och det byggs upp ett stort tryck på politiker att göra just det.
3) Vi inser att kostnaderna för att verkligen lösa problemet är skyhöga och att vissa grupper faktiskt gynnas av status quo.
4) Gradvis avtagande intresse hos allmänheten. När punkt 3 sjunker in reagerar en del med att misströsta, andra känner sig hotade och trycker undan alla tankar på problemet medan andra blir uttråkade.
5) Post-problemstadiet. Ett utdraget tillstånd där intresset har minskat för att då och då blossa upp. Fokus ligger nu på den myriad av institutioner som skapades i de tidigare stadierna för att ta itu med frågan.
Downs konstaterar att alla samhällsproblem inte bara konkurrerar med andra problem men också med underhållning och nöje.
När senaste nytt om ESM, EFSF, bankunionen och Basel III ställs mot dramatiken bakom kulisserna i Så mycket bättre eller Sveriges mästerkock är utgången kanske given.
