Cervenkas pengar

Andreas Cervenka

Andreas Cervenka

Läsare av den här bloggen kanske har noterat ett visst intresse för det här med pengar, vilket avhandlats bland annat här och här.

Det som fascinerar är hur mycket i samhällsdebatten som handlar om pengar, men hur lite vi pratar om något betydligt mer grundläggande: var kommer alla pengar ifrån?

Samma ämne avhandlades för övrigt i en kolumn i Financial Times nyligen, där det konstateras att frågan om hur pengar kommer till är föremål för en ganska intensiv debatt i ekonomkretsar, hur otroligt det än kan låta.

Om världens experter inte ens kan enas på denna punkt, är det kanske inte så konstigt att det blir lite problem med ekonomin här och där.

Som rapporterats tidigare pekar mycket på den förklaring som kanske är svårast att acceptera: att nästan alla pengar skapas av privata banker i princip ur tomma intet.

Något som bland annat Financial Times kolumnist Martin Wolf skrivit om.

Innan ni kastar er på tangentbordet för att hävda motsatsen kan vi lyssna kort på Mervyn King, chef för brittiska centralbanken Bank of England. Så här sade han i ett tal i oktober förra året:

”When banks extend loans to their customers, they create money by crediting their customers account.”

Mervyn King kan visserligen var felinformerad, även om det då uppstår andra intressanta frågor kring hur det står till med vårt finansiella system. Men ganska få skulle nog kalla honom för rättshaverist.

En annan som också är inne på samma linje är Adair Turner, chef för brittiska motsvarigheten till Finansinspektionen, i detta tal 2011.

”The banking system can thus create credit and create spending power – a reality not well captured by many apparently common sense descriptions of the functions which banks perform.”

Samma beskrivning kan hittas på många ställen hos diverse centralbanker och andra institutioner, bland annat tipsas i Financial Times-artikeln om en ganska färsk rapport från Bank of International Settlements där ekonomen Claudio Borio konstaterar att det är lån som skapar pengar på bankkonton, och inte tvärtom.

Jaha, än sen då? Vad innebär det här?

Bloggen har nyligen träffat Michael Kumhof, ekonom på Internationella Valutafonden IMF, i samband med att han talade på ett seminarium på tankesmedjan Global Utmaning. Han kom förra året med den ganska uppmärksammade rapporten Chicago Plan Revisited, som föreslår en radikal förändring i hur hela banksystemet fungerar. Här delar av samtalet:

 

Hur stor är kunskapen om hur pengar görs  hos politiker och beslutsfattare?
– Jag tror att den är väldigt grund och i vissa fall icke-existerande. Det är rätt intressant att se. Ekonomen Steve Keen som jag anser vara en utmärkt tänkare hade en debatt med ekonomen och Nobelpristagaren Paul Krugman som kan sägas representera mainstream. Om man läser vad Krugman skriver är det uppenbart att han inte vet vad han pratar om. Det är också vad man möter om man pratar med många akademiker. Problemet är att man inom det ekonomiska ämnet har felutbildat människor om hur pengar skapas hur länge som helst. De senaste 30 åren har det blivit värre, eftersom de makroekonomiska modellerna inte ens innehåller pengar längre. Folk tänker på banker som mellanhänder som det beskrivs i läroböckerna, men det är helt fel.

Hur skulle du beskriva processen?
– Säg att jag går till en bank och vill låna en miljon dollar. Den felaktiga versionen låter så här: Igår satte några kunder in 1,2 miljoner dollar, alltså har banken 1 miljon dollar som den kan låna ut till mig. Så funkar det inte. Det som händer, och jag vet det eftersom jag själv jobbade på bank i fem år, är att banken först bedömer mig som kund och det avgör om de beviljar lånet. Lånet skapas sedan som en tillgång i bankens balansräkning, och i precis samma ögonblick som en skuld i balansräkningen i form av pengar på mitt konto. Ur tomma intet. Det är bara tryckningar på tangenter. Men dessa helt nya pengar på kontot motsvarar köpkraft. Jag kan använda dem för att köpa saker.

– Jag har haft diskussioner om detta med ekonomer. Många påpekar att de pengar banken skapat kan tas ut och att pengarna då hamnar i en annan bank. Det är en fälla att tänka så. För även om pengarna flyttas från bank A, som då lånar motsvarande belopp på interbankmarknaden, och istället sätts in hos bank B, så stannar dessa nya pengar kvar i banksystemet så länge det ursprungliga lånet är utestående.

Vad innebär det här?

– Det betyder att nästan alla pengar i samhället skapas av banker som skulder. Ekonomin kan inte fungera utan pengar och pengar kan bara göras av banker när någon tar lån. Alltså måste vi skuldsätta oss. Om alla betalade tillbaka sina skulder skulle det inte finnas något blod i ekonomin. Vi måste alltså ha skulder och i enorma mängder. I USA handlar det om 200 procent av BNP och då pratar jag privata skulder, exklusive statens skulder. Statens skuld skapas på liknande sätt. Istället för att staten skapar pengar själv går man via centralbanken och skapar skuldpengar.
Vad är problemet med att pengar är skulder?

Det är samma sak som att fråga: vad är problemet med höga skulder? Det är bara att titta sig omkring, många länder har problem med väldigt höga skulder. Det beror på att de gett upp rätten att skapa pengar själva. De måste ut på marknaden och låna själva till ränta. Privata skulder är också ett problem. Ekonomen Irving Fisher skrev på 30-talet att när de privata skulderna når en viss nivå får vi finanskriser. Det har även visats att statsskulder som når över en viss nivå får negtativ påverkan på tillväxten.

Michael Kumhof föreslår i sin rapport en annan modell, som bloggen skrivit om här. Han hävdar att om den skulle genomföras skulle statens skuld trollas bort liksom en stor del av de privata skulderna.

Du säger att politikerna inte förstår hur det fungerar idag, vad skulle hända om de gjorde det?

– Det undrar jag. Henry Ford sade redan efter andra världskriget att om folk förstod hur penningsystemet fungerade skulle det bli revolution imorgon. På samma sätt: om politikerna förstod hur systemet fungerade skulle kanske lagarna skrivas om.

Fotnot: För intresserade finns en bok med titeln Where Does Money Come From? Förordet har skrivits av Charles Goodhart, tidigare professor på London School of Economics och ansedd som en av världens främsta experter på penningpolitik och det monetära systemet.

 

Om bloggen


Andreas Cervenka är SvD Näringslivs krönikör. Har bland annat gett ut boken "Vad är pengar?" Här skriver han om svensk och internationell ekonomi, ofta med fokus på finanskrisen och dess konsekvenser.

Fler bloggar